Nyheter

Läkarintyget ska beskriva din arbetsförmåga. Samtidigt saknas kunskap om hur den påverkas av din cancerbehandling. Forskning visar att fem år efter sin första diagnos är kvinnor som haft bröstcancer bara marginellt mer sjukskrivna eller förtidspensionerade än övriga kvinnor. Men allt för många vittnar om att stödet från Försäkringskassa, arbetsgivare och vården inte fungerar. Och då kan vägen tillbaka bli tuff och krokig.

Cancerrelaterad trötthet, koncentrationssvårigheter och smärta. En cancerbehandling kan ge biverkningar och seneffekter som sitter i under lång tid, ibland livet ut, och som påverkar arbetsförmågan. I oktober 2019 gjorde Bröstcancerförbundet en medlemsundersökning om erfarenheten av att börja arbeta efter behandling. Undersökningen visar bland annat att mer än var fjärde medlem har känt sig tvungen att börja arbeta innan hon varit redo.

Det är inte rimligt att bedömningen av nya cancerläkemedel kan ta flera år längre i Sverige än i exempelvis Danmark. Ytterst handlar det om att rädda och förbättra liv. Det skriver Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet, Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet och Magnus Norin, Melanomföreningen på SvD Debatt. Ge staten ett utökat ansvar så att alla patienter oavsett bostadsort kan behandlas med det mest verkningsfulla läkemedlet, är en av lösningarna som debattörerna presenterar.

Sista av numret av Magasin B 2019 ett starkt nummer som berör, men även rör om. På framsidan möter vi Camilla Johanssons glittrande blick och genuina leende, i tidningen läser vi en varm och innerlig intervju med henne. Camilla finns inte längre hos oss. Det är så oerhört smärtsamt. Men Camillas sprudlande energi lever kvar bland många – inte minst hos hennes nära och kära. Våra tankar går till dem nu. Både Camilla och hennes familj ville att tidningen skulle publicerar precis så som den nu är publicerad – vad som än hände. Det här numret är en hyllning till dig, Camilla. Vilken fantastisk person du var. En inspiratör för så många. Alltid.

Mårten Fernö och Åke Borg, båda bröstcancerforskare vid Lunds universitet, tilldelas Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2019. I över fyra decennier har de två utvecklat metoder för att särskilja de patienter som behöver all typ av behandling efter en operation, och dem för vilka detta bara är en onödig påfrestning – de blir friska från sin cancer ändå. Nu uppmärksammas de båda av Bröstcancerförbundet för sin mångåriga och hängivna forskning och sitt outtröttliga engagemang för patienterna i bröstcancervården. "Det känns väldigt hedrande och extra speciellt eftersom vi är biologer och inte läkare. Vi inser att inget kan rankas högre än att få ta emot uppskattning från patienternas egen organisation", säger Mårten Fernö.

Anna Lind på onkologens dagvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har utsetts till Årets Bröstsjuksköterska 2019. Hon får priset för sitt engagemang i arbetet där hon skapar trygghet för både patienter och anhöriga. Årets Bröstsjuksköterska utses av Bröstcancerförbundet med tillhörande 33 lokala bröstcancerföreningar. "Jag är otroligt glad och tacksam för priset. Det känns extra fint att bli uppmärksammad på det här viset eftersom det är mina egna patienter som har nominerat mig. Jag försöker att vara en god medmänniska som även vågar prata med mina patienter och deras anhöriga om saker i livet som är jobbiga", säger Anna Lind

De senaste tio, tjugo åren har kunskapen om bröstcancer förbättrats radikalt. Det har lett till bättre behandlingar och längre överlevnad. Bara mellan 2006 och 2017 ökade överlevnaden med 15 procent, enligt Folkhälsoinstitutet. Men det finns fortfarande mycket mer att göra och runt om i landet fortsätter onkologer, patologer, kirurger, fysioterapeuter, psykologer och andra som möter kvinnor med bröstcancer att söka efter svar som kan göra vården ännu bättre. Tre forskare – Jan Frisell, Åke Borg och Henrik Lindman – berättar om var vi står och vart vi är på väg.

Risken för bröstcancer är mycket större för kvinnor med mycket täta bröst vilket cirka 10 procent av Sveriges kvinnor har. Därför behövs nya rutiner. Det svenska mammografiprogrammet behöver uppdateras och bör skräddarsys utifrån varje kvinnas sammantagna risk för bröstcancer, skriver Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet; Sophia Zackrisson, överläkare och universitetslektor samt Per Hall, överläkare och professor i strålningsepidemiologi.

Sverige har varit ledande inom mammografi, när den infördes på 90-talet var den helt banbrytande. Men faktum är att mammografi bara upptäcker 2 av 3 tumörer. Idag finns andra metoder och mer information kring risk för bröstcancer som inte delges. För att alla tumörer ska upptäckas tidigt behövs individanpassad screening. Bröstcancerrapporten 2019 visar att det finns anledning att uppgradera det svenska screeningprogrammet för bröstcancer – forskningen, kvinnorna och professionen är redo.

Friskvårdsprofilen och artisten Blossom Tainton Lindquist blir ny ambassadör för Bröstcancerförbundet. Blossom vill öka medvetenheten om vikten av tidig upptäckt och att alla kvinnor regelbundet ska undersöka sina bröst. "Min mormor dog i bröstcancer när jag var fem år gammal, min mamma har haft bröstcancer och jag själv har levt med oron om att ha cancer i generna. Därför är det här en angelägen fråga för mig. Jag är hedrad över uppdraget och delar Bröstcancerförbundets vision om att ingen ska drabbas av bröstcancer", säger Blossom Tainton Lindquist.

I Sverige säljs två olika rosa band under oktober: Bröstcancerförbundets helrosa och Cancerfondens med ny design varje år. All cancerforskning behöver bidrag. Men om du vill att ditt bidrag ska gå odelat till bröstcancer, är det Bröstcancerförbundets rosa band du ska köpa. Det används världen över men vi har ensamrätt till det i Sverige och alla intäkter går till vårt arbete. Bröstcancerförbundet bekämpar bröstcancer genom att finansiera bröstcancerforskning och ge stöd till de som drabbats.

I rollen som ambassadör för Bröstcancerförbundet kommer entreprenören och tidigare fotomodellen, Emma Wiklund, att engagera sig för bröstcancerdrabbade genom att bidra till ökad medvetenhet om den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Samarbetet inleds inför oktober, den internationella bröstcancermånaden, då Emma Wiklund bär Bröstcancerförbundets helrosa band. Det band som symboliserar bröstcancer i hela världen, och vars intäkter i Sverige enbart går till att stödja de som drabbats av bröstcancer och patientnära bröstcancerforskning.

Det finns flera kända mutationer i olika gener som ökar risken att drabbas av bröstcancer. Enligt forskarnas beräkningar finns en ärftlig faktor inblandad i mellan fem och tio procent av all bröstcancer. Om en av föräldrarna bär på mutationen löper barnet 50 procents risk att ärva anlagen. Om barnet inte ärvt genen så stannar spridningen där. Det barn som ärvt riskgenen kan dock föra den vidare till sina egna barn. Att bära på anlagen innebär inte att du med säkerhet kommer att bli sjuk, men risken är större än normalt.

Ett cancerbesked kan vända upp och ner på livet. Det är mycket som behöver bearbetas, inte minst all information. Efter tid för eftertanke dyker ofta nya frågor och funderingar upp. Därför har vi tagit fram den här broschyren. Den är tänkt som ett komplement till informationen från bröstmottagningen och även till stor hjälp för nära och kära som vill veta mer. Broschyren är lätt att ladda ner här på webben.

Igår i Almedalen presenterade Bröstcancerförbundet ”Patienträtt – en rapport om delaktighet och inflytande i bröstcancervården”. Rapporten bygger på en undersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar och visar bland annat att en av fyra bröstcancerpatienter upplever att de inte fått den information de behöver angående sin behandling och prognos. De svarande vittnar också om att de i högre utsträckning vill vara delaktiga i, och ges möjlighet till att påverka, sin behandling.

En ärftlighetsutredning görs på en genetisk klinik. Det vanligaste är att någon insjuknat och onkologen misstänker att det kan finnas en ärftlig faktor. Ett blodprov kan ge svar. Om det visar sig vara en sjukdomsorsakande mutation utgår man från personens släktträd för att ta reda på vilka som riskerar att bära på anlagen. Kvinnor har stor nytta av att få veta. Sjukvården kan nämligen erbjuda tätare kontroller eller i vissa fall riskreducerande kirurgi, om man ser att det finns en förhöjd risk, säger Anne Kinhult Ståhlbom, genetisk vägledare på Mottagningen för ärftlig cancer på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och står för 29 procent av alla cancerfall. En ny Novus-undersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar visar att över 30 procent aldrig har hört talats om att det finns en patientlag som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Välkommen på seminarium där vår generalsekreterare Marit Jenset presenterar "Patienträtt – en rapport om delaktighet och inflytande i bröstcancervården".

Ibland gror anlagen för bröstcancer i dina gener, men det går att stoppa. För tjugo år sedan var ärftlig cancer ett outforskat område. Nu är genetiska tester vardag och kunskapen om ärftlig bröstcancer har ökat i rask takt. Vi vet att ärftlig bröstcancer ofta utvecklas i unga år och att cirka en av tusen svenska kvinnor bär på en ärftlig genetisk mutation som ökar risken att utveckla bröstcancer. Har du funderingar kring ärftlighet? Ditt släktträd kan ge svaret.

Att alla i Sverige ska ha rätt till bästa kända bröstcancervård är Bröstcancerförbundets mission. Med det för ögonen är förbundets ordförande, Susanne Dieroff Hay, en av många som oroas över det faktum att allt fler väljer bort den behandling som rekommenderas av sjukvården. Det är stor skillnad mellan komplementära och alternativa behandlingar. Ur det perspektivet brister utredningen "Komplementär och alternativ medicin och vård" (SOU 2019:15), skriver flera debattörer på SvD Debatt.

Bröstcancerförbundet har skickat in ett remissyttrande på Läkemedelsutredningens slutbetänkande "Tydligare ansvar och regler för läkemedel" (SOU 2018:89). Många frågor lämnas obesvarade, den gedigna utredningen till trots. Bröstcancerförbundet – som har missionen att alla i Sverige ska ha rätt till bästa kända bröstcancervård – saknar bland annat patientperspektivet i utredningen.