Frågor & svar

Question 1

Förlåt men jag måste fråga igen, förhoppningsvis sista på länge. Jag fär det inte att gå ihop från mammografi, ultraljud, MR till pad svar. I journalen från operationen står det "Preparatröntgen anger inget synlig tumör". Hur, när man tog bort 7 cm stort område, som enligt MRI visade 2 cm invasiv tumör som iofs inte kunde palperas efter fyra kurer cellgifter. Utan att gå in närmare in på PAD utlåtande, det gav ett annat svar, negativt. Från allra början, på mammografi visades svårvisualiserad men där kan bekräftas med ultraljud en 25 mm stor diffust avgränsad tumör  enligt som även. MR visar utöver denna tumör en stråkig förändring på 30 mm. När jag frågar läkaren vad "stråkig förändringen" betyder säger hon att det är invasiv cancer. Jag hänvisar till ett tidigare svar ni angivit här om det till någon annan men hon säger det är fel. Jag får en känsla av att det var en 25 mm tumör hela tiden, och det andra stråkig inte var något eller berodde mpå att jag hade några månader innan diagnos fått en skade på bröstet, på samma ställe som tumören upptäcktes.

Accepted Answer

Hej, jag förstår att du har mycket funderingar! Men utan att veta vad man har beskrivit på MR från början är det oerhört svårt att uttala sig om dina röntgenfynd. Är det inte så att man fick olika mått på din tumör via ultraljud (25 mm) och MR (30 mm), men att det är samma förändring? Att måtten blir olika är väldigt vanligt, det är ju olika metoder att visualisera tumörer. Har man inte hittat någon förändring på preparatröntgen eller PAD betyder det att din cellgiftsbehandling har behandlat bort allt.

Question 2

Hej! 

Enligt min läkare utförs bilateral mastektomi ALDRIG om man inte bär på ärftlig gen alternativt har cancer i båda brösten. 
Stämmer verkligen detta? 
Jag tänker att en rad andra - inte minst psykiska - faktorer bör ha betydelse och beaktas när det gäller ett så pass stort och avgörande ingrepp.

Accepted Answer

Hej, för att bestämma om ett friskt bröst ska tas bort försöker man främst skatta risken för att utveckla bröstcancer. Den kan vara förhöjd av genförändringar, men också av riklig förekomst av bröstcancer i nära släkten, utan genförändringar. Det finns riskmodeller som man kan använda för att få fram en individuell risk, som kan vara ett underlag för den som behöver diskutera förebyggande kirurgi. 
Förebyggande borttagning av bröstet skyddar bara högriskindivider från att få bröstcancer. Den påverkar dock inte överlevnaden.
Om en kvinna utan förhöjd risk har starka önskemål om borttagning av ett friskt bröst så tas detta i specialiserade grupper som kan mycket om ärftlighet och riskfaktorer, men som också tar hänsyn till psykiska faktorer; då ingår samtal med kurator eller psykolog. På så sätt får man en samlad bild av den kvinnans individuella situation och kan yttra en rekommendation. Men som du säger, det är ytterst sällan man tar bort ett friskt bröst utan att det finns en medicinsk indikation (= utan att man påverkar den kvinnans risk för bröstcancer).

Question 3

Hej, jag har under de senaste månaderna känt som stickningar i bröstvårtan och areola men nu även över hela vänstra bröstet. Stickningarna har kommit som blixtar och varat i några sekunder till någon minut (molande) och det känns som att de tränger långt in i bröstet. Har även känt molande smärta från insidan som också bara varar några sekunder. Ibland får jag samma värk fast mildare i vänstra armhålan. Precis vid min areola har jag ett litet rosa område också som varit där i flera månader. Kan det vara bröstcancer?

Accepted Answer

Hej, de symtom du beskriver låter inte alarmerande. Stickningar, ömhet och värk uppträder ofta framförallt i unga år, och står för hormonell stimulering av bröstkörteln. Det lilla rosa området du beskriver är svårt att tolka utan att se det, men så brukar inte bröstcancer yttra sig (snarare eksem, hudflagor, hudförtjockning i bröstvårta och/eller vårtgård). Kanske du kan prata med er skolsköterska om det och visa henne?

Question 4

Hej 
Min mamma fick besked för 2 veckor sedan att hon har 2 tumörer i ett bröst. Hon har efter detta besked helt isolerat sig från omgivningen och pratar inte med någon.
Den enda information jag fått är att hon ska opereras nästa vecka och ännu en vecka senare röntgas.

Jag undrar om jag kan få hjälp med att få förklarat hur detta kommer att gå till
 Vad innebär det att hon ska röntgas? Är det hela kroppen för att se om det spridit sig eller någon specifik del av kroppen? När vet vi om det spridit sig till andra organ?

Varken jag eller min 90 åriga mormor har fått någon information av mamma och ovissheten är otroligt jobbig för oss i omgivningen. 

Jag hoppas jag kan få svar på någon av mina fundering.

Med vänlig hälsningar Linda

Accepted Answer

Hej, vad jobbigt det låter. Tyvärr är det svårt att veta vad din mamma menar med "röntgas", bara det säger ingenting om varför och vad man tänker undersöka. Ovanligt med röntgen efter operationen, vill man leta efter spridning så gör man det innan. På de allra flesta tumörer letar man dock inte från början efter spridning i kroppen, bara om det finns specifika riskfaktorer för sådant.
Det händer ju, av olika anledningar, att en patient inte önskar dela med sig; vissa vill kunna fokusera helt på processen, skydda sina nära och kära, eller avskärma sig från andras oro. Kanske du kan fråga din mamma om hennes kontaktsjuksköterska kan få prata med dig?

Question 5

Jag hörde en intervju med professor Per Hall där han sa att Tamoxifen minskar tätheten i brösten. Gäller det samma för Letrozol (som jag ska börja med nu efter cyto)?

Hur mycket minskar tätheten med åldern? Jag är 49 år. 

Jag har mycket täta bröst och en av mina tre tumörer kunde endast ses via MR. Jag känner inte att min oro för att få cancer även i mitt kvarvarande bröst, och att den inte ska upptäckas i tid, tas på allvar av vare sig kirurg eller onkolog. Vad kan vi med mycket täta bröst kräva för uppföljning eftersom vanlig mammografi uppenbarligen inte räcker?

Accepted Answer

Hej, mycket bra fråga. När jag letar så finns inte mycket data på effekten av Letrozol på brösttäthet, men man har gjort en vetenskaplig studie i USA som dock inte är rapporterad ännu vad jag kan se. Teoretiskt borde även Letrozol kunna ha en snarlik effekt, och lika så minskar tätheten efter klimakteriet (som man nu försätter dig i). Exakt hur mycket den minskar är individuell och svårt att säga i siffror.
Jag antar att man gjorde MR hos dig just därför att dina bröst var svårbedömda, men att två tumörer ändå hittades innan MR? Vanligtvis anpassar man uppföljningen efter utredningen: den metod man hittade tumören med från början brukar väljas som uppföljningsmetod. Det är därför bra att börja med mammografi, men jag tycker du kan diskutera tillägg av MR i alla fall för första året. Annars utgår jag dock ifrån att röntgenläkarna själva kompletterar med MR ifall dem uppfattar dina bröst lika svårbedömda som i början.  Och glöm inte att det bästa verktyget för att hitta eventuella återfall är självundersökning!

Question 6

Hej jag är snart 39 år och har känt en knöl i vänster bröst i några veckor. På mammografin och ultraljudet syntes ingenting och när jag frågade läkaren vad det var jag känner sa han att han inte hade någon aning. Han tog finnålsbiopsi (oklar på namnet) men han var säker på att det inte var något där. Jag undrar om det kan vara så att det finns  något där trots allt? Det känns märkligt att jag känner knölen så tydligt men läkaren inte såg något alls, han sa inget om körtlar, knutor, ingenting. Knölen känns mer när jag sitter upp än när jag ligger ner. Är orolig och kan inte riktigt slappna av trots att läkaren sa att det såg bra ut. Vad är det jag känner som inte syns på ultraljudet eller mammografin? Bör jag söka hjälp på nytt?

Accepted Answer

Hej! Först och främst behöver du avvakta svaret på provet som togs. Det ska ju alltid göras trippeldiagnostik (känna, röntga, ta prov), och den principen har din läkare följt. Visst finns det tumörer som inte syns på mammografi eller ultraljud, det är därför man tar prov även om man inte ser något (men känner något). Ibland kan delar av själva bröstkörteln eller bindväven kännas knöliga utan att det är något farligt, och i dessa fall blir alla undersökningar "negativa". Men känner du sedan att knölen finns kvar och/eller växer till så skulle jag söka på nytt för att kontrollera.

Question 7

Hej! För nästan 3 år sen gjorde jag en ultraljudsundersökning av båda brösten och fick det till mig att det var fibroadenom men de tog inget ytterligare prov. Jag sa att jag ville operera bort det då jag får väldigt ont men inte blev det av heller...

Så, nu till min fråga: hur ska jag undersöka mina bröst efter knölar när jag har fibroadenom om de inte opersr bort det?

Accepted Answer

Hej, i princip ska brösten alltid undersökas på samma sätt, oavsett om man har haft knölar som undersökts tidigare eller inte. Det finns beskrivningar här på hemsidan! Har man kända knölar som befunnits vara ofarliga så tycker jag man håller koll på att dessa inte förändrar karaktär eller växer till, i så fall får man kontakta VC igen. Även fibroadenom kan ju växa till och bli så pass störande att vi opererar bort dem. Har du mycket besvär så tycker jag att du kan prata med en kirurg, vissa fibroadenom sitter så pass dumt till att de gör ont av t ex behå och då kan man diskutera om det är läge att ta bort dem.

Question 8

Min pojke på 12 år har ont i din bröstvårta å har även en liten knuta precis ovanför som också gör jätte ont. Vad sitter precis ovanför bröstvårtan på killar

Accepted Answer

Hej! Jag antar att knutan sitter i hud/underhud? Det kan ibland vara talgkörtlar eller liten abscess/pustel, ssk om det gör ont. Svårt att säga utan att se det, så kanske ni visar upp det för skolsköterskan?

Question 9

Har sedan cirka 8 månader tillbaka känt en knöl i vänster bröst under bröstvårtan. Den är inte helt tydligt avgränsad och ömmar lite om man trycker på den. Den förändras inte under menstruationscykeln. Min mamma fick bröstcancer när hon var 50 år. Bör man söka vård för detta för att utesluta att det rör sig om bröstcancer. Jag är 28 år, ej gravid eller ammar.

Accepted Answer

Hej, knölar bör undersökas så man kan ta ställning till hur och om man behöver utreda vidare, så ja, jag tycker du bör kontakta din husläkare.

Question 10

Ni skriver att inga barn får bröstcancer. Nu har jag ju gogglat å fått upp att den yngsta va en kille på 5 år som fick det. Sen hittade jag en tjej på 13 år med. Men ni säger att inga barn får det. Å ser även att när ungdomar frågar i frågespalter så svaras det att dom behöver inte va rädda för det får man inte när man är så ung. Men nu stämmer ju inte det

Accepted Answer

I Sverige har det inte funnits något fall av bröstcancer under 18 år bland de registrerade >100000 fall under hela den tidsperiod som vi har ett bröstcancerregister, sedan 2008. De flesta knölar i unga år är godartade. Vi är tydliga med att man bör undersöka knölar oavsett ålder, men att det är extremt ovanligt men att dessa är cancer. Däremot är vi också tydliga med att ömhet eller svullnad hör tillväxten och puberteten till. Varje individuellt svar här är anpassat till den fråga den individen ställer och de symtom som beskrivs, och ska ge en nyanserad bild av risk. Och nej, givet ovanstående behöver en ungdom inte vara rädd för att få bröstcancer.

Question 11

Jag gjorde en operation 7/1-21 då en knöl på 16 mm togs bort. I bröstet fanns även en godartad knöl på 7 mm. Inget återbesök gjordes, utom en slutkontroll 8/2 hos kirurg då allt såg bra ut.
Nu kände jag ikväll en knöl ungefär under det läkta såret. Jag har inte haft symtom på infektion el dyl. Tror ni att jag behöver oroa mig eller är det här normalt efter en operation?
Jag ska till onkologen nästa vecka, men vill bara veta vad ni tror.

Accepted Answer

Hej, ibland kan själva ärrbildningen kännas knöligt, eller så samlar det sig lite sårvätska under ärret (serom). Att få återfall så här tidigt (det är kanske det du är orolig för?) förekommer i princip aldrig. Så enklast är om du visar upp det för onkologen när du ändå ska dit; antagligen får du råd att avvakta, men är det mycket vätska/svullnad kan man behöva tappa det.

Question 12

Hej,
Opererade mitt vänstra bröst den 22/1. Man har skrivit nedanstående kring utredningen i den bortopererade sektorn. Vad betyder det? 

Denna patient har tidigare varit upp på MDK, opererades nu 2021-01-22 med diagnostisk sektor på grund av ett stort område i vänster bröst medialt där MR-ledd biopsi visat misstänkt DCIS. Utbredningen i sektorn är 64 x 42 millimeter och det är endast DCIS, ingen invasiv komponent, men det är blandad DCIS grad 2 - 3. Dock inte radikalt, mellan gul och svart nål ventralt ser man att det når ut enda i kant, alltså uppåt i preparatet. Ner mot korkplattan finns till mesta delen benign körtelkomponent men i ena skivan finns en dilaterad gång med papillär DCIS med drygt 1 millimeters avstånd till resektionskant.

Accepted Answer

Hej, det jag kan utläsa är att du opererades utan säker diagnos, dvs operationen var en del i själva utredningen. Man hittar enbart förstadium (DCIS) utan spridningsförmåga. tyvärr verkar det inte ha varit en tillräckligt stor bit tagen, och man kommer nog vilja operera igen och då får man ta mer vävnad "uppåt" dvs vid den kanten i förra operationsområdet som vetter mot huvudet.

Question 13

Jag är 65år .Fick plötsligt ont i armhåla som gick ut i vänster bröst i början av pandemin. Trodde jag fick en tyst hjärtinfarkt . Varit till läkare och kollat hjärta som inte antydde nåt fel där .Då hade jag fortfarande ömhet under armhåla och öm i bröstben . Läkaren kände på bröstben och kollade lymfkörtlar . Läkaren tror det beror på stress . Känner av till och från i armhåla men nu ömt i själva bröstet också .Känner inga knölar och inga förändringar på bröstets utseende . Men läst att det finns bröstcancer utan kännbara knölar .Blir orolig när det kommer till och från .

Accepted Answer

Hej! Dina symtom låter inte alarmerande avseende bröstet då det vore väldigt ovanligt att inte känna annat än ömhet, som inte heller sitter i men kommer och går. Låter lite som om det kan ha varit en inflammation i brosket mellan revbenen och bröstbenet, det kan kännas som en hjärtinfarkt faktiskt. Om du inte upplever mer eller ökande besvär från själva bröstet, eller upptäcker nya förändringar, så tror jag du kan avvakta.

Question 14

Jag är gravid i veck 33 och har upptäckt en mjuk svullnad i vänstra armhålan, ingen knöl i vad jag kan känna men är som en fettkudde. Inväntar tid till mammografi då läkare undersökt mig men inte kände något men ville ändå vara helt säker. Den gör inte ont men den finns där som en svullen liten kudde, bör jag vara orolig?

Accepted Answer

Hej, det låter som om du har lite bröstkörtelvävnad som ligger i din armhåla. Det är ganska vanligt och inget farligt alls. Ofta märker man det först just under graviditeten då bröstkörteln ju växer och svullnar, och då blir man varse om att något svullnar i armhålan. Bra att du gör en mammografi för att bekräfta detta, men du behöver inte vara orolig.

Question 15

BC 2020 i höger bröst (65 år)och då upptäcktes en genmutation CHECK 2. Har fått remiss för ärftlighetsutredning och fått detta resultat. 

CanRisk analys xxxxx BK CanRisk beräknar pats KVARVARANDE risk att insjukna (upp till 80 åå), från insjuknandeålder: KONTRALATERAL BC 6.7 %

Betyder det att jag har en riskfaktor på 6,7 % att få BC i mitt vänstra bröst eller...... Vad är risken för att få cancer igen i mitt högra bröst?

CanRisk beräknar LIVSTIDSRISK för dotter att insjukna, från 20 års ålder: BC 18.8% . Betyder det att min dotter har ungefär dubbelt så stor risk att få bröstcancer som snittet av befolkningen, under förutsättning att hon också har CHECK 2 (vilket jag inte vet ännu) eller är det oavsett?  Borde min dotter ha tätare mammografi ?

Accepted Answer

Detta betyder att din risk att få bröstcancer i det andra bröstet är 6,7% upp till 80 åå. Det uppfattas inte som en hög risk.

Om din dotter bär mutationen är rekommendationen att hon går på årlig mammografi efter 40 års ålder istället för var 18e månad.

Question 16

När började anvisningar om max 5 års hormonsubstitutbehandling gälla? Händelsen är i dagsläget kanske för gammalt. Behandlingen pågick 1997-2007.

Accepted Answer

Denna länk innehåller SBUs rekommendationer från 2002 
https://www.sbu.se/contentassets/e2b16a3dd4e44e79a503357872557407/behandling_ostrogen_2002.pdf www.sbu.se ”Behandling med östrogen”.. 
Detta är rekommendationer som gällde under den tid hormonsubstitutbehandlingen pågick. Som du ser så är SBU mycket tydliga med att man  inte ska ge hormonsubstitutsbehandling under en längre tid utan att ha samrått med patienten kring riskerna. SBU är en mycket tungt vägande instans.
Om det är för sent att driva ärendet eller inte beror på när skadan visade sig dvs datum för bröstcancerdiagnosen. Det får inte ha gått mer än tre år sedan diagnostillfället.
Det är alltid många faktorer som spelar in för om ersättning kommer att beviljas eller inte, så därför är det alltid svårt att i förväg veta hur LÖF ställer sig. Enda sättet att få veta är att anmäla skadan och då åberopa att ordinationen har skett på ett felaktigt sätt. Det är också viktigt att uppge att det i strid med rekommendationerna från SBU inte skedde något samråd med patienten kring den förhöjda risken för bröstcancer. 
När man anmäler ett ärende till LÖF så behöver man bara uppge när skadan skedde och vad den består av samt berätta var man behandlades när skadan inträffade (dvs ordinationen) och när den visade sig (bröstcancerdiagnosen). LÖF samlar in de journalanteckningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras och tar vid behov kontakt med berörda läkare.

Question 17

Ponera att en läkare  skriver ut hormonersättning till kvinna under 10 års tid utan att tala om risk för cancer. Kvinnan får cancer 10 år efter att på egen hand, vid 57-års åldern ha slutat med denna medicinering. Inga andra riskfaktorer föreligger. Går det att få ersättning för vårdskada (är det prövat)?

Accepted Answer

All ordination av läkemedel ska följas upp regelbundet. Den ordinerade läkaren ska tillsammans med patienten regelbundet förvissa sig om att nyttan av läkemedlet överstiger riskerna med detsamma. Eftersom det finns en rekommendation att inte ordinera hormonersättningspreparat i mer än fem år, måste det finnas mycket starka skäl att ordinera behandlingen längre tid än så. Skälet till detta är att en längre tids användning än fem år ökar cancerrisken. Att inte ha informerat patienten om detta är definitivt olämpligt.
Så till frågan om vårdskada. När och hur ersättning kan utgå regleras i Patientskadelagen. Krav på ersättning i denna typ av ärenden ställs till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) under förutsättning att skadan skett hos vårdgivare där vården finansieras av regionen. (Gäller nästan all vård.)  När ärendet kommer till LÖF sker en individuell bedömning. Att en läkare inte har informerat en patient om biverkningar har jag svårt att tänka mig skulle ge rätt till ersättning. Däremot kan man enligt Patientskadelagen få ersättning vid ”förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar”. 
Jag tycker det skulle vara intressant att se hur LÖF ställer sig till det faktum att en patient har ordinerats en behandling under 10 års tid som enligt de rekommendationer som finns inte bör överstiga fem år.  Jag skulle rekommendera den 57-åriga kvinnan att göra en anmälan till LÖF med motiveringen att hormonersättningspreparatet har ordinerats på ett felaktigt sätt. Hon har ju allt att vinna på detta. Det enda hon behöver göra är ju att fylla i anmälningsblanketten. Om man inte är nöjd med LÖFs beslut kan man gå vidare till Patientskadenämnden. Min erfarenhet är att i många av de ärenden som LÖF avslår får patienten rätt när man vänder sig till Patientskadenämnden.
 Eftersom LÖF alltid gör individuella bedömningar går det inte riktigt att säga om motsvarande ärendet är prövat eller inte.

Question 18

Aktuellt
	
Jag genomgick högersidig mastektomi och sentinel node  den13/1. I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas.
	
Jag kommer att påbörja detta vecka 9: Sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. Ingen indikation för strålbehandling eller Zometa.

Accepted Answer

Med dessa faktorer och denna behandling har du god prognos. Du anger inte hur gammal då är men risken att du ska råka illa ut i bröstcancer (=dö av bröstcancer) inom tio år är ungefär 5 % eller kanske t o m knappt det. Jag har räknat i åldersintervallet 30 till 50 år.

Question 19

Hej!
Jag var 47 år när jag fick bröstcancer 2019 och äter tamoxifen sedan dess ca 1,5 år tillbaka. Jag hade känt av lite sköra slemhinnor innan jag blev sjuk men det blev mycket värre efter ett tag med tamoxifen. Trots blissel 3 ggr i veckan har jag svårt med samlivet, det gör ont och blir som svidande småsprickor. Jag har flytningar samt återkommande bakteriella vaginoser och svampinfektioner. Förutom det mår jag bra.

Nu har min gynekolog i samråd med onkologen erbjudit mig att i perioder om två-tre månader använda vagifem för att sedan efter den kuren underhållsbehandla med blissel så länge det går och sedan ev upprepa. Min tumör var 13mm hade ER 95%, PR 20%, her2 neg, KI67 18%. NHG2 och neg sentinel. Jag fick strålning och tamoxifen i 5 år.


Det känns ju såklart bra om dessa besvär skulle försvinna eller åtminstone minskas men funderingar finns ju såklart över hur riskfyllt det är att ta starkare lokalt östrogen?
I vissa studier har jag läst att även PR-nivån kan ha betydelse för effekten av tamoxifen. Kan mitt låga PR-uttryck göra att tamoxifen fungerar sämre på mig? Hur vet man egentligen att tamoxifen fungerar på individnivå? Går det att kolla eller får det bara visa sig? Kan jag ta starkare lokalt östrogen men ändå känna mig trygg att det inte sker till för hög kostnad i större risk för återfall?

Accepted Answer

Jag har inget absolut svar på denna fråga, men min uppfattning är följande:

Om det finns en cancercell i kroppen på en kvinna som haft en hormonreceptorpositiv bröstcancer så är det den eller dem man vill bekämpa med tamoxifen. Man utgår då från att dessa celler också har hormonreceptorer. Tamoxifen kan påverka sådana eventuella celler genom att sätta sig i dess östrogenreceptor och blockera den, ungefär som en nyckel i ett nyckelhål. Tamoxifen sätter sig på samma ställe som östrogen. Östrogen kommer därför inte till, eftersom tamoxifen binder sig starkare till receptorn än östrogen. 

Jag tror att risken av att under en kortare tid tillföra en liten dos vagifem i vaginalslemhinnan mot bakgrund av detta resonemang är helt riskfritt. Jag tycker att den strategi som din gynekolog föreslår är rimlig att prova för att se om det kan hjälpa dig.

Det finns saker man kan titta på som signalerar känslighet för olika typer av hormonbehandling, men dessa metoder är inte i kliniskt bruk eftersom man inte riktigt vet hur man ska använda dem. Det finns t ex sällsynta fall av mutationer i östrogenreceptorn vid primär bröstcancer som i framtiden kan komma att ha betydelse för hur man ska behandla. Men jag kan inte riktigt se hur det skulle påverka det ställningstagande du står inför just nu ens om man kunde göra en sådan analys.

Question 20

Hej! 
Fick min diagnos i augusti -20 och är opererad med bröstbevarande kirurgi. Jag har genomgått cytostatikabehandling i 18 veckor och ska snart påbörja min strålbehandling. 
Min fråga till er är om det är möjligt att operera bort båda brösten och ersätta med implantat istället för att strålas? Om det rent medicinskt ger mig samma resultat även om min cancer inte är ärftlig?

Accepted Answer

Hej, du presenterar två frågeställningar. 

De "randomiserade" studier där man lottat patienter till antingen bröstbevarande behandling (=bröstbevarande kirurgi + strålning mot bröstet), eller mastektomi (att operera bort hela bröstet) har visat att dessa två behandlingar ger likartat resultat med minst 20 års uppföljning vad gäller risk för återfall och risk att dö av bröstcancer. I dessa studier opererade man bort det bröst där det fanns en cancer, inte det andra bröstet.

Man kan därför (under förutsättning att det inte finns spridning till armhålan) säga att båda behandlingsalternativ är likvärdiga vad gäller återfallsrisk. Om det finns spridning till armhålan är det ju vanligen så att man strålar av det skälet och då faller detta resonemang.

Den andra frågan tänker jag handlar om ifall man kan få ta bort båda bröstet istället för att bara det ena (det med cancer i). Frågan är kontroversiell och har diskuterats även offentligt på sistone. Att ta bort det andra bröstet påverkar inte prognosen vad gäller återfallsrisk av den cancer man vill behandla, men kan på kort sikt leda till ökad risk för komplikationer. Det är en risk man kanske inte bör ta  i början, då det t ex kan leda till uppskjuten start av kemoterapi eller strålbehandling.

En annan orsak till att "vi i sjukvården" står på bakhasorna när det gäller att ta bort det friska bröstet är att många förstås reagerar rätt kraftigt på sitt cancerbesked och då vill ha bort hela problemet så fort som möjligt, och är påverkade av det då man efterfrågar större kirurgi än nödvändigt. Men det är också uppenbart att det finns kvinnor som önskar samma sak efter att ha funderat länge och väl på saken.

Det är en knepig fråga.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Förändrad vårtgård

Öm bröstvårta

Lågt HB och operation

Vaskulär invasion

Svar från DT thorax

Hårväxt efter cyto

Funderingar kring immunterapi

klimakteriet

Bröstcancer?

Kliande bröst

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss