Ge en julgåva!

Mårten Fernö och Åke Borg, båda bröstcancerforskare vid Lunds universitet, tilldelas Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2019. I över fyra decennier har de två utvecklat metoder för att särskilja de patienter som behöver all typ av behandling efter en operation, och dem för vilka detta bara är en onödig påfrestning – de blir friska från sin cancer ändå. Nu uppmärksammas de båda av Bröstcancerförbundet för sin mångåriga och hängivna forskning och sitt outtröttliga engagemang för patienterna i bröstcancervården. "Det känns väldigt hedrande och extra speciellt eftersom vi är biologer och inte läkare. Vi inser att inget kan rankas högre än att få ta emot uppskattning från patienternas egen organisation", säger Mårten Fernö.

Anna Lind på onkologens dagvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har utsetts till Årets Bröstsjuksköterska 2019. Hon får priset för sitt engagemang i arbetet där hon skapar trygghet för både patienter och anhöriga. Årets Bröstsjuksköterska utses av Bröstcancerförbundet med tillhörande 33 lokala bröstcancerföreningar. "Jag är otroligt glad och tacksam för priset. Det känns extra fint att bli uppmärksammad på det här viset eftersom det är mina egna patienter som har nominerat mig. Jag försöker att vara en god medmänniska som även vågar prata med mina patienter och deras anhöriga om saker i livet som är jobbiga", säger Anna Lind

De senaste tio, tjugo åren har kunskapen om bröstcancer förbättrats radikalt. Det har lett till bättre behandlingar och längre överlevnad. Bara mellan 2006 och 2017 ökade överlevnaden med 15 procent, enligt Folkhälsoinstitutet. Men det finns fortfarande mycket mer att göra och runt om i landet fortsätter onkologer, patologer, kirurger, fysioterapeuter, psykologer och andra som möter kvinnor med bröstcancer att söka efter svar som kan göra vården ännu bättre. Tre forskare – Jan Frisell, Åke Borg och Henrik Lindman – berättar om var vi står och vart vi är på väg.

Risken för bröstcancer är mycket större för kvinnor med mycket täta bröst vilket cirka 10 procent av Sveriges kvinnor har. Därför behövs nya rutiner. Det svenska mammografiprogrammet behöver uppdateras och bör skräddarsys utifrån varje kvinnas sammantagna risk för bröstcancer, skriver Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet; Sophia Zackrisson, överläkare och universitetslektor samt Per Hall, överläkare och professor i strålningsepidemiologi.