Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer

Vad händer egentligen med bröstcancervården under coronapandemin? I vår intervjuserie träffar Ellinor Persson, journalist och före detta bröstcancerpatient, några av Sveriges främsta experter inom bröstcancervård för att få svar. "Vi vill dra vårt strå till stacken och skapa trygghet så att kvinnor i Sverige söker vård vid symtom, oavsett pandemi eller ålder", säger Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet.

Nystartade Breclim-studien, en av de studier Bröstcancerförbundet stödjer, ska undersöka effekten av kirurgi hos patienter där bröstcancern har spridit sig till levern. ”Vi har gjort mindre studier som antyder att kirurgi kan vara rätt väg att gå för de här patienterna, men vi behöver den här studien för att veta säkert”, säger Oskar Hemmingsson, kirurg och forskare vid Umeå universitet.

Bröstcancerförbundets undersökning om seneffekter visar att över hälften av medlemmarna ser ett behov av digitala verktyg och digital rådgivning inom området rehabilitering. Däremot är det bara drygt fem procent som själva testat. "Det som flest använt är sådant de kan göra på eget initiativ", säger Isabella Scandurra, forskare som själv lever med spridd bröstcancer.

Mer än varannan medlem i Bröstcancerförbundet har drabbats av seneffekter, det vill säga sena komplikationer efter avslutad bröstcancerbehandling. Stresskänslighet, ledvärk, nedsatt sexlust och sömnproblem och hjärntrötthet är några av de vanligaste problemen. Lång ifrån alla får den rehabilitering de har rätt till. Men det finns hjälp att få.