Berättelser

Sharing is caring. Våra medlemmar delar med sig av sina tips för att må så bra som möjligt under behandlingen.

Astrid var 62 år när hon kände knölen i höger bröst. Emma var 26. I dag finner de gemenskap i sin förening. Trots avsevärd åldersskillnad finns ett varmt systerskap mellan dem.

Både vård och forskning har tagit jättekliv framåt under de senaste 40 åren. Lisa Rydén, professor och överläkare, väljer ut några av de viktigaste framstegen.

Susanne är kirurgsjuksköterska och doktor i vårdvetenskap och har undersökt hur man kan hjälpa fler kvinnor att fortsätta med antihormonell behandling.

Kristina Lång är överläkare och forskare vid Lunds universitet och initiativtagare till MASAI-studien. Där undersöks om mammografiscreeningen kan bli effektivare genom att integrera AI.

Det är Socialstyrelsens rekommendationer till regionerna som ligger till grund för det nationella mammografiprogrammet. Socialstyrelsen har inlett en översyn av rekommendationerna för bröstcancerscreening.

Under de 30 år som mammografiscreeningen har varit standard i Sverige har rutinerna för mammografiscreening varit desamma. Per Hall, professor i strålningsepidemologi vid Karolinska Institutet, planerar SMART-studien som utmanar dagens screeningmetoder för att upptäcka eller utesluta bröstcancer.

Med beskedet drogs rullgardinen ner. Men samtidigt som den egna kampen mot bröstcancer kom i gång bestämde sig Karin Björkegren Jones för att börja kämpa för allas rätt till bästa möjliga vård. 2022 är det tio år sedan hon började informera om riskfaktorer som täta bröst och vikten av individanpassad screening.

Redan för 15 år sedan fick Anne-Lie Rydé reda på att hon har täta bröst. Men att det var en riskfaktor visste hon inte. Det var när mammografin inte visade tumören i vänstra bröstet som hon insåg att hon faktiskt tillhör riskgruppen.

Magasin B möter Birgitta Ohlsson på väg till sin tjugotredje cytostatikabehandling. Den tidigare ministern vill tala om sjukdomsprocessen medan hon är mitt i den – och utgången fortfarande är oviss.

Förbundsordföranden Susanne Dieroff Hay förklarar hur det går till att driva en fråga fram till ett politiskt beslut. Syftet är en bättre och mer jämlik bröstcancervård.

När Cecilia Ärlemalm var 28 år gick hennes mamma bort i bröstcancer. Tio år senare utbildade hon sig till gestaltterapeut och tog kontakt med Bröstcancerföreningen i Helsingborg för att hjälpa bröstcancerdrabbade och närstående. Idag är hon med och anordnar Bröstcancerförbundets stödpersonsutbildning.

Inför EM i Helsingborg upptäckte Anna-Carin Ahlquist en aggressiv tumör i sitt högra bröst. Guldmedaljen ett halvår senare blev hennes livs största seger.

IBF Falun samlade ihop närmre 60 000 kronor till förmån för kampen mot bröstcancer när de anordnade två Rosa Matcher. Engagemanget började när klubbchefen Daniel Lindkvist snubblade över en text om Bröstcancerförbundets Rosa Matcher och insåg att de som idrottsförening kunde vara med och göra skillnad.

Helena och Monica har valt att bli stödpersoner för att ge tillbaka och hjälpa andra. De tycker det är viktigt att få prata om de konkreta och svåra frågorna som kommer med ett bröstcancerbesked. Sådant som kan vara svårt att ta med nära och kära.

När Lena var färdigbehandlad för hormonell bröstcancer tändes en gnista av att vilja ge tillbaka och att själv engagera sig i kampen mot bröstcancer. 2019 klev hon på uppdraget som sekreterare i styrelsen i Bröstcancerföreningen Olivia Medelpad och nu är hon nyutbildad stödperson.

Hipp hipp hurra till Bröstcancerföreningen Norrbotten som fyller 40 i år! Vi har ställt tre frågor till Karin Sandelund, sekreterare i föreningen.

Det här är Karins berättelse om när hennes mamma drabbades av bröstcancer två gånger på 6 år.

När Camilla Winter fick sin diagnos gjorde rädslan det svårt att se klart. Stödpersonen Ingrid Kössler guidade genom fakta och känslor.

När Camilla Karlsson för sju år sedan var personlig tränare åt en kvinna med bröstcancer, väcktes hennes engagemang för kampen mot bröstcancer.