Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Tema arbetsliv: Bättre kunskap krävs

Läkarintyget ska beskriva din arbetsförmåga. Samtidigt saknas kunskap om hur den påverkas av din cancerbehandling. Forskning visar att fem år efter sin första diagnos är kvinnor som haft bröstcancer bara marginellt mer sjukskrivna eller förtidspensionerade än övriga kvinnor. Men allt för många vittnar om att stödet från Försäkringskassa, arbetsgivare och vården inte fungerar. Och då kan vägen tillbaka bli tuff och krokig.

TEXT Annika Sjöberg

21 januari

do it anyway_800x400px.jpg

UNDER DEN TID ARBETSFÖRMÅGAN är nedsatt har du som fått bröstcancer rätt till ersättning från sjukförsäkringen och du ska även få stöd att komma tillbaka i arbete igen. I många fall fungerar systemet bra. De flesta kommer så småningom tillbaka till ett fungerande arbetsliv. Forskning visar att fem år efter sin första diagnos är kvinnor som haft bröstcancer bara marginellt mer sjukskrivna eller förtidspensionerade än övriga kvinnor. Men allt för många vittnar om att stödet från Försäkringskassa, arbetsgivare och vården inte fungerar. Och då kan vägen tillbaka bli tuff och krokig.

Elisabet Schesny är styrelseledamot i Bröstcancerförbundet och arbetar med frågor som rör arbetsliv. Hon konstaterar att även om många tycker att det är skönt att komma tillbaka till jobbet så kan det vara en besvärlig övergångsperiod. Det visar även Bröstcancerförbundets medlemsundersökning där exempelvis 28 procent uppger att de känt sig pressade att återgå i arbete innan de egentligen varit redo.

När cancerbehandlingen är klar kan man känna sig ganska övergiven. Särskilt de som rätt snabbt blir utskrivna och hänvisade till primärvården. Då förväntas du leva och arbeta som vanligt, samtidigt som du kan ha seneffekter och biverkningar från behandlingen som påverkar din vardag.

Elisabet Schesny, styrelseledamot i Bröstcancerförbundet

Kristina Alexandersson är professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet. Hon menar att vi behöver lära oss mer om hur olika behandlingar för bröstcancer, till exempel cytostatika och antihormonell behandling, kan påverka arbetsförmågan.

– Kunskapen hos såväl vård som arbetsgivare behöver bli bättre, inte minst då det blir allt fler i arbetsför ålder som lever med cancer, säger hon. Den kunskapen är viktig för att kvinnor ska få det stöd och den anpassning som behövs på arbetsplatsen för att kunna komma tillbaka i arbete på ett bra sätt.

NÄR FÖRSÄKRINGSKASSANS handläggare gör sin bedömning av ansökningar om sjukpenning väger läkarintyget tungt. Därför behöver det innehålla tydliga beskrivningar av vilka effekter behandlingen har på den enskilda kvinnans arbetsförmåga.

Läkare behöver bli bättre på att beskriva vad olika medicinska tillstånd innebär för arbetsförmågan. Försäkringskassans handläggare behöver också bli bättre på att till exempel anlita medicinska rådgivare för att göra en korrekt bedömning. Det här är viktigt eftersom det handlar om patientsäkerhet.

Kristina Alexandersson, professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet

Elisabet Schesny på Bröstcancerförbundet menar att vi också måste prata om cancer och seneffekter på arbetsplatserna för att avdramatisera och skapa förståelse för att det inte bara handlar om att vila lite så blir det bra.

– Många tänker att de är svaga som inte orkar och att de måste försöka mer. De tränar på morgonen, ändrar kosten och famlar efter något som fungerar. De behöver få veta att många andra upplever samma sak. Genom att prata kan vi synliggöra hur verkligheten för många kvinnor ser ut och ge känslan att de inte är ensamma, säger hon.

Bli medlem i en bröstcancerförening

Bli medlem i en bröstcancerförening

Gör din röst hörd och hjälp oss att påverka – tillsammans kan vi göra mer för fler
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss