Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.
Läs mer
Jag förstår

Artificiell intelligens i praktiken

Fredrik Strand är ansvarig forskare för forsk­ningsprojektet ScreenTrust. Tidigare har man undersökt hur AI fungerar med redan insamlade mammografibilder, men nu tar men nästa steg och testar AI i praktiken. ScreenTrust fick hösten 2020 ett bidrag om 500 000 kronor ur Bröstcancerfonden.

REPORTER Annika Sjöberg

15 februari

uppdaterad 10 mars

Fredrik Strand 800x400px.jpg

Den första studien är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och KTH. Här används AI för att identifiera mammografibilder som har ett sådant utseende att de är svårtolkade för radiologer. Det vill säga mammografibilder som inte visar tecken på någon tumör, men där ”friskbeskedet” inte är lika säkert. Genom att analysera mönstret på den täta körtelvävnaden väljer AI ut dem som ska ingå i forskningsstudien och vilka som bör erbjudas MR.

Syftet med studien är att hitta fler cancrar tidigare och minska antalet intervallcancrar, det vill säga cancrar som upptäcks mellan mammografiscreeningstillfällena. Studien startar inom kort, och 1 000 kvinnor ska väljas ut för MR.

Hallå där Fredrik Strand!

Vad är det du ska studera?
– Vi vill se hur man kan använda magnetkamera som komplement inom mammografiscreeningen, och jag är väldigt glad att vi fått bidrag för att göra det här. Tanken är att använda AI-analys av mammografibilderna för att avgöra vilka kvinnor som skulle ha mest nytta av en kompletterande undersökning med magnetkamera.

Hur ska ni gå till väga?
– I samarbete med en forskargrupp på KTH har vi i en tidigare studie låtit fem radiologer gå igenom över tio tusen mammografibilder. De har fått säga vilka det skulle vara svårt att se en tumör på, och vilka det skulle vara lätt att se dem på. Sen har vi tränat AI att göra samma sak. Nu har vi installerat programmen och testkört rutinerna på avdelningen. Målet är att göra ettusen magnetkameraundersökningar, vilket kommer ta ungefär två år.

Vi tror att vi kan hitta fler cancrar med magnetkamera än med mammografi.

Fredrik Strand, forskare och röntgenläkare Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset

Vad är fördelen?
– Vi tror att vi kan hitta fler cancrar med magnetkamera än med mammografi. Men magnetkameraundersökningar är fem till sex gånger dyrare och det är inte realistisk att undersöka alla kvinnor med den metoden. Har man en lättolkad mammografibild är det dessutom onödigt. Men kan vi göra urvalet mer träffsäkert kan nog magnetkamera bli kostnadseffektivt.

Har vården resurser att göra detta?
– Om en ny metod visar sig vara effektiv till rimlig kostnad behöver vården och beslutsfattarna vara öppna för det. Kan vi hitta cancern tidigare, när den är mindre och inte hunnit komma till lymfkörtlarna, så har prognosen förbättrats. Men det vet vi först om ungefär 2,5 år då jag räknar med att resultaten ska vara klara.

Vi ser fram emot att följa ScreenTrust och hoppas att utfallet tar oss närmre ett individanpassat screeningprogram för bröstcancer där kvinnor med täta bröst undersöks med andra metoder.

Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet

I en parallell klinisk studie på Capio Sankt Görans Sjukhus, lokalt ledd av Karin Dembrower, kommer man använda AI som en tredje granskare av mammografibilderna. Mammografibilderna kommer att analyseras av två bröstradiologer som vanligt, plus att man adderar AI som tredje granskare. AI får samma befogenhet som radiologerna att reagera på om det finns något misstänkt i mammografibilderna.

Syftet med studierna är att visa att AI är lika bra, eller bättre, än en bröstradiolog i analysen av mammografibilder.

Stöd bröstcancerforskningen och de som är drabbade. Ge en gåva!

Stöd bröstcancerforskningen och de som är drabbade. Ge en gåva!

Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss