Bröstcancerrapporten 2024
Bröstcancervården i Sverige drabbas hårt av vårdens resursbrist. Nära varannan bröstonkolog uppger att brist på kompetensutveckling kan leda till att nya läkemedel inte ordineras till bröstcancerpatienter, och lika många har under det senaste året nekats kompetensutveckling. Samtidigt oroar sig var femte patient att de inte ska få tillgång till nya läkemedel, visar Bröstcancerrapporten 2024.
Publicerad 25 september 2024
– Att dra ner på kompetensutveckling får omedelbar effekt då enskilda patienter inte kan få nya behandlingar, men det påverkar också kvaliteten i bröstcancervården på längre sikt, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
Ladda ner rapporten här.
Det äventyrar patienternas behandling
Utbildningsstopp och sjuksköterskebrist hotar bröstcancervårdens utveckling. Ny kunskap gör det i dag både möjligt att hitta bröstcancer tidigare, nya behandlingar gör att allt fler överlever. Men för att både diagnostik och nya behandlingar ska komma patienterna till godo krävs kontinuerlig kompetensutveckling inom vården. Bröstcancerförbundets granskning visar att varannan bröstonkolog, 49 procent, har nekats kompetensutveckling det senaste året. Nästan lika många, 45 procent, anger att brist på kompetensutveckling kan leda till att nya läkemedel och behandlingar inte kan ordineras till bröstcancerpatienter. Samtidigt anger varannan bröstonkolog, 51 procent, att de saknat sjuksköterskor på sin klinik under det senaste året.
"Att få ett visst läkemedel kan vara en fråga om liv eller död, inte minst för kvinnor spridd bröstcancer".
Susanne Dierfoff Hay
– För att kunna använda nya behandlingar behöver vi kontinuerligt fortbilda vårdpersonalen så att de har den kunskap som behövs, och kan administrera nya läkemedel och följa upp komplexa symtom och biverkningar. Saknas aktuell kunskap och onkologisjuksköterskor kan vi inte ordinera nya läkemedel, säger Karolina Larsson, bröstonkolog och centrumföreståndare på Bröstcentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Regionala riktlinjer spär på ojämlik vård
Rapporten visar också att regionernas olika rekommendationer och beslutsstöd kan påverka när och om bröstcancerpatienter får tillgång till nya läkemedel. I Bröstcancerförbundets granskning framkommer att 15 procent av onkologerna har behövt välja bort nya bröstcancerläkemedel på grund av regionala riktlinjer, och hela 43 procent anger att det finns regionala riktlinjer för läkemedel i deras verksamhet.
– Att få ett visst läkemedel kan vara en fråga om liv eller död, inte minst för kvinnor spridd bröstcancer. Patienter ska inte behöva flytta för att få tillgång till specifika behandlingar, säger Susanne Dieroff Hay.
Nyckelinsikter från Bröstcancerrapporten
- 43 procent av onkologerna tar hänsyn till regionala riktlinjer vid val av läkemedel
- 51 procent av onkologerna har saknat sjuksköterskor på sin klinik
- 49 procent onkologerna har det senaste året blivit nekad kompetensutveckling
- 45 procent av onkologerna anger att brist på kompetensutveckling kan leda till att nya läkemedel inte kan ordineras till bröstcancerpatienter
- 20 procent av patienterna har känt oro att de inte ska få tillgång till läkemedel eller behandling
- 42 procent av patienterna med primär bröstcancer har erbjudits att delta i klinisk studie, jämfört med 27 procent med spridd bröstcancer
- Precisionsdiagnostik används för 60 procent av patienterna på vissa kliniker, men endast för 10 procent på andra kliniker
Om Bröstcancerrapporten
I årets Bröstcancerrapport har Bröstcancerförbundet undersökt vad som krävs för att de ca 9 000 kvinnor som varje år drabbas av bröstcancer ska få tillgång till nya läkemedel och behandlingar. Rapporten bygger på svar från enkäter till bröstonkologer via Bröstonkologisk förening, samt till patienter i Bröstcancerförbundets Patientpanel och intervjuer med professionen. Patientpanelen består av 1 194 kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Av dessa kvinnor lever cirka 10 procent med spridd bröstcancer.
