Den nya bröstcancerdiagnostiken
Onkologen svarar på hur diagnostiken mer jämlik i landet. Vi tittar också på fyra viktiga områden inom den nya bröstcancerdiagnostiken som möjliggör mer riktade behandlingar.
Publicerad 24 april 2025
När nya diagnosticeringsmetoder börjar rekommenderas är klinikerna runt om i landet olika snabba med att implementera dem. Det kan väcka en oro: Kommer jag verkligen att erbjudas det bästa som finns, oavsett var jag bor, eller behöver jag vara påläst och kämpa för min sak?
Antonios Valachis, som är docent i onkologi och överläkare på Universitetssjukhuset Örebro, säger att han kan förstå den oron.
– Det går inte att utesluta att det finns en ojämlikhet, men vi jobbar på flera sätt för att dessa analyser ska ske på samma grunder i hela landet. Patienter ska inte behöva uppleva att de måste be om att få ett test eller en behandling. Om metoden finns tillgänglig i Sverige och man anser att det finns en nytta för patienten så ska man genomföra den.
Antonios Valachis upplever att det blivit vanligare att patienter vill veta detaljer om sin diagnos. Många undrar om de kan få en behandling som är specifik för just den egna typen av bröstcancer. Det är emellertid viktigt att informera om att det inte alltid går att hitta en passande precisionsmedicin, tycker han.
– Det är vanligt att man, även om man letar, inte hittar information som är till hjälp. Det är viktigt att prata med patienten om hur den här typen av analyser fungerar och vad vi kan, eller inte kan, få veta.
Dagens standardbehandlingar är också mycket effektiva, betonar han.
– Men vi kommer att se mer och mer möjligheter att göra mer djupgående analyser av tumörerna för att kunna välja behandling. Våra standardbehandlingar kommer att ha sin plats, men det kommer också att komma nya möjligheter.
Ge en gåva
Fyra viktiga områden inom den nya precisionsdiagnostiken:
Genexpressionsanalys
Vad: Vid en genexpressionsanalys undersöks vilka gener som är aktiva i bröstcancern och i vilken grad de uttrycks i tumörcellerna. Det kan ge information om cancerns aggressivitet och patientens risk för återfall, vilket tillsammans med annan klinisk information är vägledande för beslut om cytostatikabehandling. Svarstiderna för analysen varierar mellan sex dagar och upp till en månad.
För vem: Rekommenderas för postmenopausala kvinnor med hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer utan spridning till lymfkörtlarna, där det finns en osäkerhet kring tumörens riskkategorisering. Metoden kan även övervägas för premenopausala kvinnor med hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer utan spridning till lymfkörtlarna eller för postmenopausala kvinnor med hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer med begränsad spridning till lymfkörtlarna.
Bilddiagnostik med AI
Vad: Artificiell intelligens, AI, används i dag inom mammografin för att hitta misstänkta tumörer. Inom patologin, där diagnoserna fastställs, används AI för att hitta cancer och för att analysera biomarkörer, exempelvis för HER2-behandling eller antihormonbehandling, på ett mer precist sätt än vad som är möjligt endast med blotta ögat. Användning av AI-baserad bildanalys ökar därmed den diagnostiska träffsäkerheten och minskar skillnaderna mellan olika patologklinikers bedömningar.
För vem: Framstegen med AI inom bröstpatologin kan gagna alla bröstcancerpatienter.
Bred genomisk profilering
Vad: Vid bred genomisk profilering bedöms många gener samtidigt. Det gör det möjligt att upptäcka förändringar eller mönster av förändringar som inte syns om man tittar på en gen i taget. Resultatet kan ge information om både prognos och vilka behandlingar som kan fungera bäst. Framstegen på det här området har varit stora de senaste åren. Med bred genomisk profilering kan fler patienter få tillgång till målinriktad behandling, så kallad precisionsmedicin. Denna analys går också att utföra genom vätskebiopsi.
För vem: Metoden bör övervägas för patienter med spridd bröstcancer.
Vätskebiopsi
Vad: DNA och andra ämnen läcker från tumören, vilket gör det möjligt att analysera tumörcellerna genom blodprov – en så kallad vätskebiopsi eller liquid biopsy. Då kan man bland annat titta efter genförändringar som ger nytta av en viss typ av behandling.
Studier pågår men än så länge används inte vätskebiopsier i klinisk rutin vid bröstcancer. Framåt kommer tekniken förmodligen att kunna användas för att se hur väl en patient svarar på behandling, för att tidigt upptäcka återfall och för att slippa ta biopsier från svåråtkomliga metastaser.
För vem: Metoden kan bli särskilt viktig för att hitta rätt behandling till patienter med spridd bröstcancer, där man inte längre får effekt av cytostatikabehandling eller immunterapi. Även ärftliga förändringar brukar analyseras med blodprover.
Källor: Nationellt vårdprogram för bröstcancer, Kvalitetsbilaga för bröstpatologi (KVAST), Genomic Medicine Sweden, Johan Hartman, professor i tumörpatologi, Anders Edsjö, patolog och överläkare.
