Experten: ”Optimistiskt på forskningsfronten”
Vi lever i en tid när cancerforskningen gör enorma framsteg. Det gäller inte minst på bröstcancerområdet. Forskare och onkologer talar nu om en exceptionell utveckling av nya behandlingsmöjligheter – och optimismen inför framtiden är påtaglig.
Publicerad 21 september 2022
I samband med att Bröstcancerförbundet tog fram det nya informationsmaterialet ”Leva med spridd bröstcancer” våren 2022, passade vi på att förhöra oss om vad som händer på forskningsfronten med docent Henrik Lindman, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Pandemiåret 2021 var som alla vet hemskt på många sätt, men just när det gäller bröstcancerbehandlingar känns det faktiskt som ett av de bästa åren på länge, säger Henrik Lindman.
De senaste åren har flera nya läkemedel tillkommit, och fler är på gång. För bara några år sedan godkändes de första CDK4/6-hämmarna, målriktade läkemedel som ges som tillägg till antihormonell behandling vid spridd hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer.
– Redan när CDK4/6-hämmarna introducerades såg vi inom vården och akademin dem som något av ett genombrott, men det är först nu på senare tid som vi förstått hur effektivt de bromsar sjukdomsutvecklingen.
Men CDK4/6-hämmarna är inte den senaste framgången som Henrik Lindman vill lyfta fram. Sedan dess har nämligen de nya så kallade konjugaten tillkommit. De här läkemedlen, som ibland kallas antikroppsburna cytostatika eller antikropps-cytostatika-konjugat, utvecklades i första hand för behandling av HER2-positiv bröstcancer, men i studier har de visat sig fungera även på tumörer med lågt antal HER2-receptorer.
– Effekten är häpnadsväckande, både kraftfull och ihållande, säger han. Ett av de nya konjugaten har visats vara tre till fyra gånger mer effektivt som standardbehandling vid återfall samtidigt som biverkningarna är få och relativt milda.
Mycket talar för att behandlingen kan vara effektiv vid samtliga typer av bröstcancer och flera nya varianter är under utveckling.
Över huvud taget känns det som att bröstcancerforskningen är inne i en otroligt spännande och fruktbar fas som jag hoppas och tror att ska hålla i sig de närmaste åren.
Ett annat forskningsspår som Henrik Lindman vill lyfta utgörs av ännu mer målriktade läkemedel, så kallad precisionsmedicin. Ett aktuellt exempel på detta är läkemedel som ges i kombination med antihormonell behandling av patienter med mutation i en gen som heter PIK3CA. Denna mutation förekommer hos uppskattningsvis 40 procent av alla patienter med hormonkänslig, HER2-negativ bröstcancer.
Immunterapi har varit en av de mest omtalade behandlingsprinciperna på senare år. Bland annat utsåg den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science immunterapi mot cancer till årets genombrott 2013. Fem år senare, 2018, belönades forskning om immunterapi med Nobelpriset. Behandlingen går, något förenklat, ut på att stimulera kroppens eget immunförsvar att attackera cancer.
– Immunterapi har varit ett värdefullt behandlingsalternativ för många patienter med spridd trippelnegativ bröstcancer, säger Henrik Lindman.
Även när det gäller immunterapi är flera nya behandlingar under utveckling.
Materialet har producerats under ledning av Bröstcancerförbundet, och möjliggjorts med stöd av Pfizer.
