Förändring som tar tid
Än så länge används inte de undersökningsmetoder som kan hitta flest cancrar i screeningen. Professorn Sophia Zackrisson tycker att Sverige har skyldighet att göra mer för att utveckla bröstcancerscreeningen.
TEXT Karin Persson FOTO Tove Smeds
Publicerad 8 april 2026
I dag har Sverige, jämfört med många andra länder, ett generöst screeningprogram som fungerar väl.
– Det ska vi vara glada för, men det kan också göra att man är rädd att rubba på det, säger Sophia Zackrisson som är röntgenläkare och professor vid Lunds universitet.
För att förändra rekommendationerna för screeningen behövs stark evidens: studier som visar att detta skulle minska dödligheten i bröstcancer, vilket kräver stort underlag och lång uppföljning. För det är inte så enkelt som att en ny undersökningsmetod automatiskt skulle förbättra screeningverksamheten i dess helhet, bara för att fler tumörer upptäcks.
Bli månadsgivare
– Med screening kommer alltid en överdiagnostik- och överbehandlingsproblematik. Det finns en risk att man behandlar långsamväxande tumörer som aldrig hade lett till döden med aggressiva behandlingar som ger biverkningar och sänkt livskvalitet.
Forskarna arbetar för att hitta vägar framåt – metoder som inte är för resurskrävande men som ändå kan ge ett bättre utfall än vanlig mammografi. En av Sophia Zackrissons studier har till exempel visat att tomosyntes (3D-mammografi) minskar risken för intervallcancer. Socialstyrelsen har dock hittills valt att inte ändra riktlinjerna eftersom man anser att metoden är för resurskrävande och studiens resultat inte baserades på tillräckligt solida data.
"Det finns ingen samordnande faktor"
Sophia Zackrisson
Än så länge finns alltså ingen individanpassning inom bröstcancerscreeningen i Sverige (förutom särskilda kontrollprogram för personer med ökad risk på grund av ärftlighet). Däremot pågår forsknings- och implementeringsprojekt på flera håll i landet. Sophia Zackrisson efterlyser ett mer centralt organiserat initiativ till att testa olika metoder i olika regioner för att utvärdera dem.
– Vi har goda förutsättningar för det, men det finns ingen samordnande faktor. Jag tycker att vi har skyldighet, i ett föregångsland som Sverige, att utforska det här mer och inte vänta på att alla andra ska göra studierna.
