Hypermoon - en filmskapares före och efter

Regissören Mia Engberg får ett bröstcancerbesked som sätter hennes framtid på spel. I den närgångna och poetiska Hypermoon hyllas filmskapandet och bilderna som speglar våra liv.

Publicerad 29 september 2023

uppdaterad 6 november 2023

Hypermoon Bild 03 TriArt Film ©Milja Rossi

– Under arbetet med Hypermoon visste jag inte om detta skulle bli min sista film och det låter kanske konstigt men, det var den roligaste filmen jag gjort, säger filmskaparen Mia Engberg.

Filmen är den sista i den så kallade Belleville-trilogin och bygger på material ur Mias eget liv. Trilogin präglas av filmskaparens specifika bildspråk där olika tidsplan och verkligheter vävs in i varandra. Tilltalet är bitvis intimt och personligt.

I Hypermoon fortsätter hon dialogen med sin franska ungdomskärlek Vincent som hon påbörjade i Belleville baby.

- Filmen är helt fristående och man behöver inte ha sett någon av de andra filmerna för att förstå den, men samtidigt... för den som har undrat hur det gick för Mia och Vincent så får man en ny berättelse här. Alla filmerna handlar ju på olika sätt om kärlek.

Hypermoon är den senaste filmen av Mia Engberg


– Från början trodde jag att Hypermoon skulle handla om Vincents död eftersom han var kriminell och levde ett våldsamt liv, säger Mia Engberg. – Men så blev jag sjuk och den tredje filmen i trilogin blev något annat än jag hade tänkt.

Genom dagboksliknande monologer, knastriga telefonsamtal och grovkorniga filmklipp får vi följa med på en djupt personlig resa i filmskaparens liv.

Hypermoon visas på bio från och med den 29 september.

Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss