I väntan på förändring - svårundersökta bröst

Endast fem av 22 svarande, som i vissa fall svarar för en enskild enhet och i andra för en hel regions mammografiverksamhet, uppger att man har som rutin att ta till fler metoder än mammografi vid svårbedömda fall.

Övriga 17 svarar att svårundersökta bröst inte leder till att kvinnan erbjuds kompletterande undersökningar. Anledningen är att det inte ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för bröstcancerscreeningen. Det är också den vanligaste motiveringen till att man inte informerar kvinnor med mycket täta bröst om att de har det. Nio av tio uppger att man inte gör detta, bland annat för att man anser att det skulle skapa mer oro än trygghet, eftersom dessa kvinnor ändå inte kan erbjudas tätare eller andra kontroller i dagsläget.

Av de svarande är 23 procent negativt inställda till att införa en individanpassad screening. 36 procent är osäkra medan 41 procent skulle vilja införa individanpassad screening.

Men för att det ska bli verklighet krävs i första hand att Socialstyrelsen kommer med nya, tydliga och evidensbaserade rekommendationer, uppger man. Flera verksamheter menar också att det skulle behövas mer resurser i form av fler sjuksköterskor och radiologer samt tillgång till nya apparater och i vissa fall större lokaler.

Företrädare för Region Dalarnas mammografiverksamhet sammanfattar det hela väl: ” (Det behövs) en metod som är lika snabb och kostnadseffektiv som dagens metod, och som inte innebär mer oro för kvinnorna.”

*Om undersökningen: Enkäten skickades ut till samtliga verksamheter med bröstcancerscreening i landet. 22 respondenter svarade, varav många företrädde en hel region medan andra svarade för en eller flera specifika mottagningar. Svar saknas från regionerna Uppsala, Östergötland, Kronoberg, Värmland och Västernorrland.