Motion gör skillnad

Enligt Yvonne Wengström är det bästa att köra kondition i kombination med styrketräning. Särskilt den muskelstärkande träningen minskar fatigue och muskelvärk. Men det innebär inte att alla måste bli elitgymnaster, poängterar hon. De som aldrig har tränat förut får faktiskt störst effekt. Det bästa är att börja motionera i samma veva som behandlingen startar, men det lönar sig också att komma igång efteråt.

– Det är aldrig för sent, säger hon.

NÄR VI RÖR PÅ OSS FRIGÖRS välbefinnandehormoner samtidigt som stresshormonerna minskar. Anna Johnsson möter bröstcancerpatienter i sitt jobb som fysioterapeut och doktorerade tidigare i år med en avhandling om bröstcancer och fysisk aktivitet. I en studie undersökte hon bröstcancerdrabbade kvinnor som tränar på Friskis & Svettis.

– De flesta hade mer energi redan direkt efter träningspasset, säger hon.

Även stramheten i huden, som vissa upplever efter sin operation, kan påverkas positivt, enligt Anna Johnsson. Många tycker också att promenader utomhus är bra mot illamåendet och träning minskar även risken att få lymfödem.

– Fysisk aktivitet minskar dessutom problemet med värmevallningar som man kan få av olika behandlingar, framför allt antihormonell behandling. En del av mina patienter säger att det bästa är att vara ute och springa, då blir de av med värmevallningarna.

Forskning visar även att fysisk aktivitet förbättrar överlevnaden vid bröstcancer. Anna Johnsson har själv gjort en sådan studie med 847 kvinnor.

– De som rörde sig mest hade en klart förbättrad överlevnad jämfört med dem som rörde sig minst. Det finns också ett fåtal studier som visar att risken för återfall minskar.

En förklaring är att risken för andra sjukdomar, som diabetes, blir lägre. Träning hjälper en dessutom att hålla vikten och risken för återfall ökar med övervikt.

DET FINNS MED ANDRA ORD många fördelar med att träna och Yvonne Wengström upplever att många kvinnor med bröstcancer vill motionera, men är osäkra på om de får och på vilket sätt. Den som känner så kan få hjälp av en fysioterapeut eller personlig tränare för att hitta rätt nivå. Både hon och Anna Johnsson rekommenderar att följa Världshälsoorganisationens riktlinjer för fysisk aktivitet (se faktaruta längst ner på sidan).

– Men under perioder då du inte kan det är det viktigaste att bryta stillasittandet. Det lilla är jätteviktigt. Allt du kan göra är av godo, säger Anna Johnsson.

Men ... Det kan vara svårt även för friska personer att komma iväg till gymmet. Och en bröstcancerbehandling är tuff både fysiskt och psykiskt. Det är lätt att få skuldkänslor om man inte orkar träna, berättar Anna Wrangsjö, specialistläkare med inriktning onkologi.

– Det blir en extra belastning. Inte nog med att du ska hålla på med cytostatikabehandling, du ska dessutom träna. Då är det viktigt att hitta något som du tycker om och blir glad av, säger hon.

DE SENASTE ÅREN HAR Anna Wrangsjö använt groovedans och medicinsk yoga med meditation i arbetet med bröstcancerpatienter. Många deltagare var vana att vara kapabla och högpresterande, och plötsligt hade de inte tillgång till samma energi och kognitiva förmåga. De hade fått sin självbild tilltufsad. Då kan yoga och meditation hjälpa en att hitta en varsamhet, menar Anna Wrangsjö. Att inte bara kämpa på utan också tillåta sig att backa när man inte orkar.

– När kroppen och sinnena får vara stilla kan vi även finna en lugn plats i vårt inre. Det har hjälpt många att hitta en ödmjukhet, en tacksamhet över att de har sitt liv och ett förhållningssätt där de försöker möta utmaningar efter den förmåga de har. De får en lättare resa med sitt liv och sin sjukdom.

Groovedansen är mer ett sätt att kicka igång livskraften. Att kroppen inte bara ställer till besvär utan också går att leka och ha roligt med. Dansen består av enkla rörelser som deltagarna gör på det sätt som känns bra för dem. Kombinationen av rörelse och musik får även saker att hända inombords. Någon blir arg, en annan ledsen. Många känner sig glada och får bättre självförtroende.

– En del kommer plötsligt ihåg att ”Men gud, det här älskar ju jag. Jag har tänkt att jag är för dålig för att dansa, men jag kan ju fortfarande!”, säger Anna Wrangsjö.