Motverka bieffekterna av strålning

Håll huden hel

De flesta patienter får någon form av hudpåverkan där strålningen ges. Det kan vara alltifrån en lätt rodnad eller klåda till en värre inflammation och kanske till och med sår. Detta kommer successivt under behandlingen och brukar vara som värst ungefär en vecka efter att behandlingen är avslutad.

Det är bra att känna till att behandlingen har en fördröjd effekt så att man inte blir rädd om biverkningarna fortsätter. Efter en till två veckor brukar hudirritationen gå tillbaka.

På sikt kan bröstet få en annan konsistens, huden kan bli lite tjockare, pigmenterad eller få ökad kärlteckning. Det är också vanligt att vara solkänslig på det behandlade området.

• Före strålbehandlingen är det bra att hålla huden i gott skick. Smörj gärna med en parfymfri, mjukgörande kräm – dock inte senare än fyra timmar före strålningen eftersom det kan dra upp stråleffekten i huden och förvärra biverkningarna. Huden ska vara ren vid strålning.
• Använd en mild kortisonkräm så fort huden börjar bli irriterad. Om huden är mycket irriterad kan du ha nytta av en starkare kortisonkräm. Trasig hud ska däremot inte smörjas.
• Använd en mjuk bh så att ingenting skaver.
• Låt bli att raka armhålan för att undvika att irritera huden.
• Använd mild eller ingen deodorant.
• Ha löst sittande kläder så att huden luftas.
• Skydda det behandlade området mot solen med stark solskyddsfaktor eller täckande kläder. Det gäller framför allt första året men även på sikt är huden känsligare.

Stävja stelhet

På sikt kan strålbehandling ge stramhet i bröstmuskeln och, om strålning givits mot lymfkörtlarna, även i axelleden. Därför är det bra att kontrollera rörligheten varje dag under behandlingen och regelbundet upp till ett år efteråt, samt att göra töjningsövningar. En fysioterapeut kan ge tips och råd. Strålning mot lymfkörtlarna ökar även risken för lymfödem, det vill säga svullnad av armen. Om detta uppstår rekommenderas kontakt med fysioterapeut.

Andas rätt

Gating är en andningsmetod som kan minska strålningsdosen till hjärtat och lungan. Det används framför allt om du ska strålas på vänster sida eller mot lymfkörtlar vid bröstbenet, och innebär att man behandlar i ett inandat läge. När du håller andan spänns lungan ut och hjärtat dras inåt och neråt i bröstkorgen, bort ifrån bröstområdet som strålas. Om gating är aktuellt för dig får du öva på andningstekniken tillsammans med en sjuksköterska inför behandlingen.

Motverka sena biverkningar

När det gäller ovanliga, men allvarliga, bieffekter som hjärtproblem och andra cancerformer gäller samma råd som för den som inte fått strålbehandling: Försök att äta hyfsat hälsosamt och att röra på dig regelbundet. Det är också extra viktigt för den som strålas att inte röka för att minimera riskerna för hjärtsjukdom och lungcancer.

En missuppfattning!

En del som får strålbehandling är rädda för att ”smitta” andra med strålning. Strålningen finns emellertid bara medan apparaten är påslagen och är ingenting man kan ta med sig därifrån. Den som behandlas blir inte radioaktiv, kontaminerad på något sätt eller farlig för någon annan. Det är fritt fram att krama sina nära och kära!

KÄLLOR Sara Alkner, överläkare i onkologi; Per Karlsson, professor och överläkare i onkologi; skriften "Symtomlindring och omvårdnad vid strålbehandling mot bröstet" från VG Region.