Stor svensk studie visar att 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer
Bröstcancerförbundet har delat ut forskningsanslag till Sophia Zackrisson docent, universitetslektor vid Lunds universitet och röntgenläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Sophia har tillsammans med sitt forskarteam undersökt effekten av tredimensionell bildtagning jämfört med traditionell mammografiscreening.
Fotograf: Kim Lindkvist
Publicerad 19 oktober 2018
Bröstcancerförbundet har delat ut forskningsanslag till Sophia Zackrisson docent, universitetslektor vid Lunds universitet och röntgenläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Sophia har tillsammans med sitt forskarteam undersökt effekten av tredimensionell bildtagning jämfört med traditionell mammografiscreening. Närmre 15 000 kvinnor har deltagit i studien vilken gör den till en av de mest omfattande i sitt slag. Resultatet visar bland annat att det är möjligt att upptäcka 34 procent fler cancertumörer med 3D-screening, en metod som också kallas brösttomosyntes. En annan positiv effekt är man i studien kunde minska trycket över bröstet med 40 procent jämfört med traditionell mammografi. Det kan på sikt främja deltagarfrekvens i det nationella mammografiprogrammet.
För att få veta mer om studien har Bröstcancerförbudet intervjuat Sophia Zackrisson.
Hej Sophia, stort grattis till ett framgångsrikt forskningsprojekt! Vad har ni fått för reaktioner från omvärlden?
Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet, känns enormt roligt! Det är en viktig internationell studie som omfattar 15 000 kvinnor. Styrkan ligger i att den är patientnära och genomförd på riktigt inom ramen för screeningprogrammet. Publiceringen i Lancet Oncology har gjort att vi fått ett internationellt genomslag. För några veckor sedan var jag och presenterade resultatet på European Society of Breast Imaging i Aten. Senare i höst ska vi till USA och hålla presentation på Radiological Society of North America Annual Scientific Meeting, den största röntgenkongressen i världen.
Vad betyder det här för mammografiprogrammet?
I framtiden kommer brösttomosyntes komplettera eller helt enkelt ersätta den traditionella mammografin. Min förhoppning är att vi kan skräddarsy vilken undersökningen som passar utifrån kvinnans brösttäthet och sammantagna risk för bröstcancer. Brösttomosyntes kan sannolikt vara en av metoderna medan vissa kan behöver genomgå andra typer av screeningundersökningar. Min bedömning är att brösttomosyntes med 3D-screening kommer att bidra till att vi upptäcker fler tumörer i ett tidigt stadium. Metoden kommer med sannolikhet öka deltagandet i screeningprogrammet eftersom den är mer behagligt för kvinnan. Om man gör som vi gjorde i studien är trycket över bröstet ca 40 procent lägre än vid mammografi.
Var används den nya metoden idag?
Brösttomosyntes finns vid ca tio större bröstcentrum från norra till södra Sverige och används vid utredningar för misstänkt bröstcancer. Det innebär att det redan finns erfarenhet och röntgenläkare med kunskap inom brösttomosyntes. Inför en omställning till 3D-screening som metod inom mammografiprogrammet behöver fler röntgenläkare utbildas i metoden.
Vad har ni fått för reaktioner från omvärlden?
Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet, känns enormt roligt! Det är en viktig internationell studie som omfattar 15 000 kvinnor. Styrkan ligger i att den är patientnära och genomförd på riktigt inom ramen för screeningprogrammet. Publiceringen i Lancet Oncology har gjort att vi fått ett internationellt genomslag. För några veckor sedan var jag och presenterade resultatet på European Society of Breast Imaging i Aten. Senare i höst ska vi till USA och hålla presentation på Radiological Society of North America Annual Scientific Meeting, den största röntgenkongressen i världen.
Vad är nästa steg för dig och forskargruppen som bedriver den här studien?
Vi ska bland annat fördjupa oss inom områden som intervallcanceranalys och artificiell intelligens. Vi ska också göra en hälsoekonomisk studie för att räkna på vilka kostnader eller förhoppningsvis besparing 3D- screening innebär för samhället. Vi har ett brett material med 15 000 bilder. Nu ska vi i samarbete med andra forskare och teknikföretag undersöka hur artificiell intelligens kan automatisera bildanalysen. Apropå bristen på radiologer kan vi med ny teknik jobba mer effektivt. Inom en framtid kanske det är en dator och en röntgenläkare som granskar bilderna istället för två radiologer.
Vad har stödet från Bröstcancerförbundet haft för betydelse?
Det har haft en stor betydelse och ger oss en kvalitetsstämpel att vi utför viktig forskning som är förankrad i den verkliga vården och relevant. Utan bidrag från Bröstcancerförbundet och andra organisationer hade vi inte kunnat genomföra den här studien. Allmänhetens bidrag är viktigt för fortsatta framsteg inom forskningen.