6 viktiga framsteg inom bröstcancervården
Både vård och forskning har tagit jättekliv framåt under de senaste 40 åren. Lisa Rydén, professor och överläkare, väljer ut några av de viktigaste framstegen.
Publicerad 20 oktober 2022
uppdaterad 1 november 2022
- Allmän mammografiscreening
”En av de absolut viktigaste förändringarna är införandet av allmän hälsokontroll med mammografi. Socialstyrelsen rekommenderade regelbunden mammografiscreening 1985 och det infördes sedan under 90-talet. Detta har gjort att allt fler cancrar upptäcks i tidigt skede, men det har också lagt grunden till alla bröstcentrum och bröstmottagningar.
Tidigare hanterades bröstcancer oftast bland alla andra patienter inne på en kirurgmottagning. Nu uppstod ett behov av att samlokalisera radiologi och mammografi, den bröstkirurgiska mottagningen och någon form av punktionsverksamhet. Det ledde till att diagnostiken och det primära omhändertagandet fick en fysisk lokalisering som består än i dag”.
- Mer jämlik vård
”Tidigare hade alla regioner egna vårdprogram, men år 2000 kom det första nationella vårdprogrammet, författat av Svenska bröstcancergruppen. Sedan 2014 är det Regionala cancercentrum i samverkan och Sveriges kommuner och regioner, SKR, som är huvudman för vårdprogrammet.
Programmet ska minska regionala skillnader och se till att alla patienter får del av moderna, evidensbaserade behandlingar, oavsett var i landet de bor. Det är mycket viktigt att alla patienter känner till att vårdprogrammet finns. Alla som arbetar med bröstcancer ska följa rekommendationerna och som patient kan man kräva att det som rekommenderas ska erbjudas.
För att programmet verkligen ska kunna implementeras på ett bra sätt och för att man ska nå ut med viktiga förändringar, till exempel introduktion av nya läkemedel, skulle det behövas utbildningsinsatser – både för all vårdpersonal och för beslutsfattare.”
- Utveckling av precisionsmedicin
”Utvecklingen av individanpassad diagnostik, behandling och uppföljning går fort. I början av 90-talet började man att analysera egenskaper hos tumörerna, framförallt om de var hormonberoende och hur snabbt de växte. Med hjälp av de algoritmerna kunde man påbörja utvecklingen mot skräddarsydd behandling. I början av 2000-talet började man med HER2-riktad behandling. Först vid metastaserad cancer, sedan vid tidig bröstcancer och nu ger vi det vid tumörer så små som fem millimeter. Det är en viktig utveckling. Under året presenterades dessutom ny forskning som visar att HER2-riktad behandling tycks kunna vara effektiv, även om man bara har lågt uttryck av HER2-receptorn. Det skulle innebära att många fler än man tidigare trott skulle kunna ha nytta av HER2-riktad behandling. Det är väldigt spännande och färska data."
Bidra till fler framsteg
- Mindre operationer
”Förr opererade man bort hela bröstet och ett antal lymfkörtlar för att undersöka om de var friska eller sjuka. Man trodde att ju mer man tog bort, desto friskare blev patienten. Nu är det ett helt annat scenario. I dag opererar vi över 70 procent med bröstbevarande kirurgi och vet att det är åtminstone lika säkert – sannolikt säkrare än att ta bort hela bröstet. Det är en oerhörd revolution. Den kirurgiska tekniken och förmågan att göra ett så bra organsparande ingrepp som möjligt har gått framåt. Rekonstruktionsfrågan är fortfarande viktig, men inte för en lika stor patientgrupp som tidigare.”
- Upptäckten av bröstcancergener
”Fyndet av de ärftliga bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 på 90-talet var ett stort genombrott. En analys av dessa gener kan både användas för riskbedömning hos den som inte fått bröstcancer och för att anpassa behandling och uppföljning av den som fått cancer. Bland annat finns det nya målinriktade behandlingar man kan få som tilläggsbehandling, om man har någon av bröstcancergenerna. Upptäckten av dessa gener har medfört att vi i dag testar många kvinnor som är opererade för bröstcancer för att se om de har en ärftlighet.”
- Mer fokus på psykisk hälsa
”Sedan 2009 ska alla bröstcancerpatienter erbjudas en fast kontaktperson. Kontaktsjuksköterskorna har en väldigt stor roll som blir allt viktigare. Jag uppfattar att omhändertagandet är mycket bättre i dag än tidigare. Den psykiska hälsan hos cancerdrabbade har fått mer uppmärksamhet. Tidigare speglades ohälsan i långa sjukskrivningsperioder och svårigheter att ta sig tillbaka till vardagen efter behandlingen. I dag har vi få långtidssjukskrivningar. Alla har rätt att få psykosocialt stöd, som oftast förmedlas av kontaktsjuksköterskan. Jag tror också att man pratar om bröstcancer på ett annat sätt i dag. Det har blivit mer avdramatiserat. Sjukdomen har fått mycket medial uppmärksamhet som visar att behandlingen oftast är framgångsrik. Där har Bröstcancerförbundet gjort en viktig insats.”
TEXT KARIN PERSSON
