Adiba lever med spridd bröstcancer

Jag hade precis gift mig med min stora kärlek, och påbörjat processen med att försöka bli gravida. Något som inte skulle visa sig vara så lätt, och IVF blev vår enda utväg. Under tiden gick min karriär i raketfart, jag hade en man som älskade mig och tanken på att vi förhoppningsvis snart skulle bli föräldrar gladde mig. Inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att jag en dag skulle hitta en knöl i bröstet som senare visade sig vara bröstcancer i stadium 1.

Jag gjorde en tårtbitsoperation, fick 33 strålningar och antihormonell behandling. Att skaffa barn fick dessvärre vänta då hormonstimuleringen kunde ta kål på mig då jag hade hormonkänslig bröstcancer. Jag kände mig helt okej fysiskt, fortsatte jobba och livet gick vidare. Det fanns inga andra alternativ.

Vi påbörjade IVF-processen så snart jag fick ett ok från min onkolog att nu skulle det vara safe. Dessvärre blev det inget barn och ett kort tag därefter slutade min man, som jag trodde jag skulle bli gammal och skrynklig med, älska mig och vi gick skilda vägar.

Nu var jag 30, nyskild och utan barn, men jag var frisk och hade en pågående superkarriär. Sex månader efter skilsmässan med min första man, träffade jag en ny kärlek.

Veckan efter vår första dejt visade en mammografiscreening att min bröstcancer var tillbaka. Den var fortfarande i stadium 1 men nu satte de in alla tillgängliga behandlingar. Bröstet opererades bort och cellgifterna som fyllde min kropp fick mig att må fruktansvärt dåligt under åtta månader.

De dagar jag mådde bra levde jag livet, och vi reste så mycket som vi bara kunde.

En rolig anekdot från den här tiden är att jag efter att ha träffat min kille i enbart tre månader, var tvungen att låta honom svara på frågan om han ville befrukta mina utplockade ägg med sina spermier. Detta för att cellgifter kan ta livet av äggen. Som tur var svarade han ”Ja”, då han visste att detta var vår enda chans att få barn ihop, om vi skulle vilja det i framtiden. Framtiden för oss kom aldrig, och min riddare på vit häst som jag kallade honom, var inte rätt för mig.

2011 sålde jag min bostadsrätt i Stockholm och flyttade med 3 resväskor till tech-meccat Silicon Valley, i norra Kalifornien, för att lansera ett projekt. Jag fick äntligen uppfylla en dröm som jag haft sedan jag var tonåring. Att bo och jobba i USA. Jag bosatte mig i San Francisco och lyckades under mina år i området få två olika VD-positioner. Den senaste som VD för Silicon Valley Forum, ett av de roligaste jobb jag någonsin haft.

Efter bara sex månader i San Francisco träffade jag min nya stora kärlek och efter 2,5 år gifte vi oss för att jag senare 2013 skulle bli friskförklarad från min cancer.

Vi försökte få barn på naturlig väg i två år, men IVF var ännu en gång ett faktum. Samtidigt, i januari 2015, som vi skulle påbörja IVF-behandlingen krävde fertilitetskliniken att jag skulle genomgå en mammografiundersökning. Jag som hade blivit friskförklarad två år tidigare tyckte inte att det behövdes, men gick ändå med på det.

2015 fick jag diagnosen spridd bröstcancer, ett år efter mammografiundersökningen. Efter ett år insåg jag att det inte gick att kombinera de konstanta behandlingarna med de tuffa biverkningarna och VD-jobbet. Efter att ha jobbat i tech- och startupindustrin i över två decennier fick jag dessvärre lämna mitt drömjobb i Silicon Valley. Istället började jag använda den lilla energi och det enorma driv jag har, för att utbilda allmänheten om spridd bröstcancer.

Min kamp de senaste fyra åren kommer utifrån att vi som lever med spridd bröstcancer känner oss osynliga. Det är på tok för lite av de pengar som samlas in som verkligen går till forskning för just spridd bröstcancer. Det enda som leder till nya, mer effektiva och skonsamma behandlingar, som kommer göra att vi lever längre och finns där för våra barn, är just forskning.

Mer pengar måste öronmärkas till forskning för spridd bröstcancer. Forskning som så småningom leder till att omvandla denna sjukdom från dödlig till kronisk, det vill säga att vi ska kunna leva ett relativt normalt och fullt liv tills vi blir gråa och skrynkliga.

Jag vill att min son ska veta att hans mamma gjorde allt i sin makt för att inte dö och lämna honom. Jag kommer att kämpa för honom och min familj tills jag tar mitt sista andetag.

Adiba Barney

På Adibas personliga Instagramkonto delar hon just nu lite fakta om dagen i 100 dagar via hashtaggen #knowmbc. Faktan innehåller den råa och ärliga sanningen bakom den dödliga sjukdom som spridd bröstcancer faktiskt är. Följ hennes dagar på Instagramkontot @adibabarney

Adiba har fått flera utmärkelser för sitt volontärarbete för spridd bröstcancer i USA, HERS Breast Cancer Foundation "Empowerment Award 2016" och Susan G. Komen San Franciscos "Make A Difference Award 2017".