Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Annettes familj har cancer i generna

Annette Embretsen fick en chock när hon insåg att nästan hela familjen är bärare av BRCA1. Det ledde fram till att hon opererade bort både bröst och äggstockar.

TEXT Annette Embretsen

3 Juni

uppdaterad 4 Juni

Efter en ärftlighetsutredning vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna våren 2010 fick jag veta att jag bär på genmutationen BRCA1 – vilket kom som en förklaring till att så många i min släkt drabbats av bröst- och äggstockscancer. Med andra ord skulle man kunna säga att jag har cancer i mitt blod eller att min familj har ”cancer i generna”.

Min farmor gick bort i äggstockscancer och två av mina fastrar drabbades av bröstcancer. En kusin drabbades först av bröstcancer och efter två år av äggstockscancer, vilket tydligen är ganska ovanligt om personen inte är bärare av en genmutation.

Risken att ärva genen är 50 procent och den ärvs även från pappan, det brukar förvåna människor när jag berättar att jag ärvt ärftlig bröstcancer från min pappa. Trots att risken bara är hälften, har 90 procent av mina närmast levande släktingar BRCA1: jag själv, min dotter, min syster, hennes dotter, min bror, hans son och dotter är alla bärare.

Det var ett grymt besked och kom naturligtvis som en chock för oss och det gav mig och min syster inget direkt val. Vi började närma oss 50 så operation var det enda alternativet. Vi opererade bort våra bröst och fick istället bröstimplantat. Även äggstockarna rök i nya operationer.

Det svåraste valet står ändå de yngre kvinnorna i familjen inför, min dotter var då bara 18 år. Hon gjorde testet förra året, då hon hittat en knöl i sitt bröst som senare visade sig vara ofarlig. Hon är i dag 25 år och vet om att hon någon gång i framtiden behöver ta ställning till om hon ska operera bort sina bröst och äggstockar eller inte.

Min systers dotter valde att ta bort sina bröst trots att hon endast var 25 år – hon hade fått en dotter som hon ammat klart och tänkte inte skaffa fler barn.

Vi hoppas alla så innerligt på att det skall komma något mirakelmedel mot cancer, i alla former naturligtvis. För cancer kan man ju få utan att ha en ärftlighet – min mamma gick bort för 2 år sedan i bukspottkörtelcancer.

Med cancer så närvarande ville jag bidra på något sätt. Jag startade ett företag som gör huvudbonader till dem som tappar hår.

Annette Embretsen

Med cancer så närvarande och med så många nära och kära drabbade, kände jag att jag ville göra något extra, hjälpa till på det lilla sätt som jag kunde. Eftersom jag alltid har haft ett intresse av att sy, färger och mode kom jag på att sy sjalar som gillades av många. Under några år drev jag en testverksamhet tillsammans med en annan kvinna och så startade jag min verksamhet aBonnet i egen regi 2013.

Verksamheten är helt och hållet en fritidssysselsättning, något som jag gör vid sidan om mitt vanliga arbete.

Jag blir otroligt glad när personer gillar mina produkter och det är obeskrivligt upplyftande när jag får möjligheten att få en kvinna att känna att hon fått, om än så lite, hjälp i en svår livssituation.

Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss