Banbrytande forskning för tidig upptäckt
Roxanna Hellgren, överläkare och forskare vid KI, bedriver banbrytande forskning vars syfte är att hitta nya metoder för att upptäcka bröstcancer tidigt. Det pågår forskning om flera nya metoder och troligen är lösningen en blandning av flera, men här är ett exempel.
Kontrastförstärkt mammografi, bild från Fuji
Publicerad 10 december 2019
uppdaterad 11 december 2019
Hur kom ni fram till detta forskningsprojekt?
– MR är den bästa metoden vi har för att upptäcka bröstcancer tidigt. Trots det så används MR i väldigt låg utsträckning, i stort sett enbart för kvinnor med väldigt förhöjd risk för bröstcancer, till exempel en genmutation. Vår analys är att den inte används bredare eftersom det är en kostsam metod. Vårt forskningsprojekt är alltså ett försök att göra metoden mer kostnadseffektiv.
Vad heter den nya metoden och hur fungerar den?
– Metoden heter Magnetisk resonanstomografi och kallas för ”Snabb MR”. Det är en vanlig magnetkameraundersökning men med förkortat protokoll, vilket innebär att undersökningstiden kortas till fem minuter istället för 30 minuter. Analystiden kortas också väsentligt, en radiolog behöver bara några sekunder för att avgöra om det rör sig om en tumör eller inte.
Vi måste hitta en metod som är både bra och kostnadseffektiv för att den ska kunna införas i hela landet.
Roxanna Hellgren, forskare och överläkare
Vad är fördelarna med den här metoden?
– Till skillnad från mammografi kan ”Snabb MR” upptäcka cancer tidigt och även hos kvinnor med täta bröst. Den har en helt annan nivå av känslighet och upptäcker betydligt fler tumörer. Den är också betydligt mer kostnadseffektiv än en vanlig MR. Vi måste hitta en metod som är både bra och kostnadseffektiv för att den ska kunna införas i hela landet.
Finns det några utmaningar med metoden som ni kunnat observera?
– Ibland hittar vi förändringar på MR som inte syns på mammografi eller ultraljud. Då måste provtagning göras med ledning av MR och denna procedur är kostsam. Dessutom används en kontrastvätska som innehåller gadolinium. Gadolinium blir kvar i kroppens vävnader efter undersökningen. Det finns ingen forskning som visar att gadolinium har negativa effekter, men det vill man vara helt säker på innan det införs på bredare basis. För kvinnor med svårbedömda mammografibilder och hög risk tycker jag denna metod ändå borde användas.
Hur skulle du vilja att screeningprogrammet såg ut i framtiden?
– Man ska veta att det finns för och nackdelar med alla metoder. Om vi kan belägga att gadolinium inte är ett problem är detta enligt mig den optimala metoden för att hitta bröstcancrar så tidigt som möjligt.
Forskningsresultaten väntas vara klara under 2020.
