Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Färdig med cancer!

Bröstcancern lärde toppchefen Anne Gro Gulla att ta mer hänsyn till sig själv. Idag mår hon bättre än innan diagnosen.

TEXT Karin Persson. FOTO Anna Simonsson. KÄLLA Magasin B nr 2, 2019

17 Juni

Anne Gro Gulla 02.jpg

SOMMAREN STOD FÖR DÖRREN NÄR Anne Gro Gulla satt rastlös i väntrummet på S:t Görans sjukhus. Hon hade kallats till ett nytt besök efter sin mammografiundersökning men var inte orolig – samma sak hade ju hänt de två senaste gångerna i Norge också. Då hade hon fått veta att hon har mycket körtelvävnad, blivit undersökt med ultraljud och sedan var det inte mer med det. Den här gången var det annorlunda. Läkaren tog en biopsi och några dagar senare kallades hon tillbaka för att få besked.

– När de berättade att det var cancer var det en chock. Läkaren frågade om jag var ensam i Sverige, och det var jag ju, säger hon. Nio månader tidigare hade Anne Gro Gulla flyttat från Oslo till Stockholm för ett hektiskt jobb som global varumärkeschef på Telia. Hemma i lägenheten, som hon hade fått nycklarna till bara några dagar före cancerbeskedet, stod 80 stycken fulla flyttkartonger. Om en vecka skulle hon opereras.

– Jag bad min son komma från Norge och hjälpa mig att packa upp alla kartonger för jag tänkte att nu ska jag vara sjuk, jag måste göra allt klart. Jag kan inte vara sjuk i det här kaoset. Anne Gro Gulla hade fått veta att den sorts bröstcancer hon fått inte tillhör de mest aggressiva formerna, och även om hon var rädd kunde hon fokusera på allt det praktiska som behövde klaras av under veckan som följde. Hon åkte till Ikea, var på jobbet för att se till att allt skulle fungera under hennes frånvaro och hade trots allt ganska roligt med sin son.

EFTER ATT OPERATIONEN och utredningen var klara stod det klart att cancern inte hade spridit sig. Däremot hade läkarna upptäckt att det fanns fler tumörer i bröstet än vad man först trott och det var nödvändigt med en till operation två veckor senare. Ännu en gång fick hon infinna sig på S:t Görans sjukhus. Nu skulle operationen göras på vanliga kirurgen, inte på Bröstcentrum som tidigare. Minnena från den dagen är mörka.

– Det var rörigt. Man är så sårbar. Jag skulle ha varit i Italien där mina bästa vänner skulle gifta sig, det var sommar och sol. Och där var jag, iklädd operationskläder och ingen visste om jag skulle sitta där eller där.

Anne Gro Gulla har levt som singel länge, van vid att resa över hela jorden och att vara själv. Att ta stöd av andra kändes främmande. Efter den första operationen tog hon taxi hem, ett beslut som hon med facit i hand inser inte var särskilt klokt. Hon kunde knappt komma in i bilen. Andra gången bad hon sin son att komma och hämta henne. Hon berättar att hon, tiden efter operationerna, var mycket upptagen av att göra allt vad hon kunde för att själv påverka sin hälsa positivt.

– Jag frågade alla jag kände om hjälp, men inte om att vara hos mig. Jag fick råd om allt möjligt, jag började med yoga, gick på akupunktur för att stärka immunförsvaret. Allt sådant. Många ringde, skickade blommor och visst hade hon nyfunna vänner att umgås med när ork fanns.

– Men det är klart att jag kände mig ensam. När du behöver en kram ... De där sakerna som bara de allra närmaste kan ge, det är klart jag saknade dem.

Men det är klart att jag kände mig ensam. När du behöver en kram ...

Anne Gro Gulla

EN TUFF TID FÖLJDE. Såret ville inte läka i sommarvärmen och krävde många återbesök på sjukhuset. Hon behövde inga cellgifter men fick strålbehandling som gjorde henne tröttare än vad hon hade kunnat förutse. Trots det började hon att arbeta deltid efter tre månader.

– Att komma tillbaka till jobbet var att vara en del av livet. Och vad skulle jag annars göra? Under en affärsresa till London visade kroppen med all önskvärd tydlighet vad den tyckte om tempot som Anne Gro Gulla höll. På Heathrow började hon att kräkas våldsamt, blev hämtad med ambulans och fick läggas in på sjukhus. Det rörde sig inte om någon matförgiftning utan om överansträngning.

– Det var svårt att acceptera. Det tog minst ett år innan jag kände att jag helt var tillbaka. I dag har hon ett ännu större ansvar, som marknadschef för hela Telia, men nu går det fint. Hon tar mer hänsyn till sig själv och mår faktiskt bättre än innan hon blev sjuk.

– Jag är effektiv när jag jobbar, men så måste jag också träna, meditera, sova, äta god mat. Karriären är viktig för mig, men den är inte värd livet. Nu när jag vet så innerligt väl att livet kan ta slut känner jag också att jag tål tre dagar av att inte trivas, inte mer. Vid sidan om arbetet skriver Anne Gro Gulla böcker. Beskedet om att hennes första roman blivit antagen kom som en stor ljuskälla mitt i sjukdomsperioden. Sedan dess har hon också skrivit och gett ut en bok om sin tid med cancer. Från början var syftet att skriva för vännerna men snart fick projektet även en annan funktion.

– Man får en tydlighet i vad man själv känner när man skriver, man ser det litegrann utifrån. Jag visste hela tiden att det här var en väldigt viktig del av mitt liv, jag ville ta vara på hurdant det var, säger hon. För Anne Gro Gulla har det känts viktigt att inte bli ”hon som har haft cancer”. Hon går på sina årliga kontroller men vill lämna sjukdomen bakom sig. Hon är färdigbehandlad.

Bortsett från den röriga situationen kring hennes andra operation har hon bara lovord att komma med när det gäller svensk sjukvård. Hon valde själv att tacka nej till antihormonell behandling, ett svårt beslut som grundade sig i att hon har en autoimmun sjukdom som hon var rädd skulle påverkas negativt av behandlingen. När hon skulle meddela onkologen sitt beslut kändes det lite obehagligt. Men onkologen tyckte att hon tänkte rätt.

– Det var något i mig som bara: Njet, det gör jag inte. Jag är bara så bestämd om att jag är färdig med cancer.

Anne Gro Gulla

  • Gör: Marknadschef på Telia.
  • Ålder: 56 år.
  • Familj: Son som är 24 år och hans fru.
  • Bor: I Stockholm sedan 4,5 år. Född och uppvuxen i Oslo.
  • Diagnos: Hormonell bröstcancer.
Stöd bröstcancerforskningen och de som är drabbade. Ge en gåva!

Stöd bröstcancerforskningen och de som är drabbade. Ge en gåva!

Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss