Fick kämpa för sin rätt till mammografi
Harriet, 77 år, fick kämpa för att komma till en mammografiundersökning. Efter det väntade en lång period av tystnad och telefonköer. Till slut ringde en sjuksköterska – Harriet skulle till kirurgen dagen efter. Då förstod hon att det var allvarligt. – Man kände kalla kårar genom hela kroppen, säger Harriet.
Publicerad 23 juni 2024
Ärftlighet i familjen
Med familjens bakgrund i åtanke tänkte Harriet att det var dags att boka en mammografiundersökning. Både hennes mamma och mormor gick bort i bröstcancer. Men kallelserna slutade komma när hon fyllde 74 år och inte längre ingick i det nationella mammografiprogrammet.
– Jag hade inte känt några knölar i bröstet. Jag ville ha undersökningen helt enkelt för att det är svårt att känna och avgöra själv. Man har ju knölar i brösten lite här och där och de flyttar på sig, så det är oerhört svårt att känna.
Skriv under
Tog bort två tumörer
Att få tid för undersökning var svårare än Harriet trodde. Hon hänvisades fram och tillbaka inom vården under flera månader. Till slut fick hon en remiss och gick äntligen på en mammografiundersökning. Sedan blev det tyst igen.
– De glömde bort mig, säger Harriet.
När en sjuksköterska väl ringde tillbaka meddelade hon att Harriet hade tid hos en kirurg redan dagen efter. Trots att Harriet drivits av att boka mammografin på grund av att både hennes mamma och mormor haft bröstcancer blev hon chockad och förstod att hon inte borde gå själv till mötet med kirurgen. Med bästa väninnan vid sin sida fick Harriet beskedet att hon skulle prioriteras för operation för att ta bort två tumörer.
– Det tog bara några veckor och dagen efter midsommar 2023 opererades jag. Om jag inte hade stått på mig hade jag säkert haft långt framskriden bröstcancer om några år, det är jag helt övertygad om. Nu känner jag att jag kan vara frisk i alla fall, säger Harriet.
"Vi måste sätta till bättre resurser och vi måste ta hand om oss som är äldre, för idag lever hela befolkningen längre. Det är den här generationen värd."
Ny verklighet
Tiden det senaste året har stått still på något sätt. Efter operationen följde behandling och det kändes ovanligt att leva i den nya verkligheten. Idag mår Harriet bättre.
– Jag letar fortfarande efter motivationen jag hade innan bröstcancerbeskedet. Jag har haft ett aktivt liv både inom idrotten och som egen företagare. Men jag känner hopp och trygghet nu när jag kommer att undersökas årligen för bröstcancer, säger Harriet.
När hon summerar sin resa så tycker hon att äldre kvinnor inte ska behöva kämpa så som hon har gjort för att undersökas för det som är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor.
– Vi måste sätta till bättre resurser och vi måste ta hand om oss som är äldre, för idag lever hela befolkningen längre. Det är den här generationen värd, säger Harriet.