Fysisk aktivitet – det händer i kroppen när du rör på dig
Vad är det som gör att fysisk aktivitet ger så många positiva effekter både under och efter en bröstcancerbehandling? "Ju svagare du är desto mindre aktiv blir du och då är allt jobbigare, inklusive behandlingen", förklarar Daniele Cardinale, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan
TEXT Jennie Aquilonius.
Publicerad 20 januari 2021
uppdaterad 10 mars 2021
Forskarna Sara Mijwel från Karolinska institutet och Daniele Cardinale från Gymnastik- och idrottshögskolan studerar hur styrketräning och konditionsträning påverkar kvinnor med bröstcancer som upptäckts på ett tidigt stadium, och som får cytostatikabehandling.
En studie de gjort visar att musklerna hos kvinnor som är fysiskt aktiva under sin cytostatikabehandling fungerar lika bra, eller bättre än innan. Andra studier har visat att personer med mer muskelmassa tycks tåla cytostatika bättre och få färre biverkningar.
– När du är starkare orkar du lyfta mer och det underlättar vardagslivet. Du kanske orkar gå och handla själv eller ta en längre promenad. Ju svagare du är desto mindre aktiv blir du och då är allt jobbigare, inklusive behandlingen, förklarar Daniele Cardinale.
Ju svagare du är desto mindre aktiv blir du och då är allt jobbigare, inklusive behandlingen.
Daniele Cardinale
Cytostatika skadar inte bara cancerceller utan även vanliga friska celler. Träning får fart på kroppens återvinningscentral som tar bort gamla celler och återanvänder delar från dem för att bygga nytt, som större muskler eller bättre mitokondrier, där näringen från maten förvandlas till den energi som cellerna behöver för att överleva.
– I vår studie såg vi att det kan finnas en koppling mellan mitokondriernas kapacitet och cancerrelaterad trötthet. Och när du tränar fungerar mitokondrierna bättre.
CYTOSTATIKA BIDRAR ÄVEN TILL inflammation. Sara Mijwel berättar att inflammation verkar vara kopplad till biverkningar vid bröstcancerbehandling, som till exempel trötthet. Hon berättar även att andra studier visat att styrketräning kan minska ledvärken hos kvinnor som får hormonell behandling.
– Det kan finnas en koppling till inflammation, vilket kan göra träning effektivt då det kan verka antiinflammatoriskt, säger hon.
Så funkar det!
- Välbefinnande När vi får upp pulsen frigörs välbefinnandehormoner som endorfiner och substansen BDNF. Nivåerna av känsloreglerande ämnen som dopamin, noradrenalin och serotonin ökar och dessutom minskar stresshormonet kortisol.
- Starkare immunförsvar Immunförsvaret stärks av fysisk aktivitet och blir bättre på att ta hand om cancerceller.
- Bättre blodkärl Ibland kan de tunna blodkärlen omkring tumören bli missbildade. De tar slut eller löper inte som de ska. Då fungerar blodkärlen sämre och det blir svårare att få in cellgifterna i tumören. Fysisk aktivitet stimulerar blodkärlen.
- Lymfödem Muskelstärkande träning har i studier inte visat sig öka risken för att utveckla lymfödem eller försämra ett befintligt lymfödem. Det finns till och med indikationer på att muskelstärkande fysisk aktivitet minskar risken för att få lymfödem.
- Mindre könshormon Vissa tumörer är hormonkänsliga. Regelbunden träning håller nivån av könshormoner, bland annat östrogen, nere. Efter klimakteriet produceras östrogen i fettcellerna och om du tränar omvandlas fettcellerna till muskler och kroppen producerar mindre östrogen.
- Hjärnan Friska människor som tränar får bättre minne, har lättare att lära nytt och koncentrera sig. Vad som händer hos kvinnor med bröstcancer är ännu oklart. Personer som får cytostatika kan uppleva en försämrad kognitiva förmåga, vilket kallas ”chemo brain”.
- Lägre insulinnivåer Har kroppen en låg känslighet för insulin producerar den mycket av det hormonet. Då cirkulerar höga nivåer av insulin i blodet, vilket alla celler, även cancerceller, gillar. Fysisk aktivitet ökar kroppens känslighet för insulin och produktionen minskar.
- Dämpad inflammation Det finns ett samband mellan inflammation och cancer. Träning minskar bland annat inflammationsmarkörerna IL6 och TNF-a.
