Kristin lever med lymfödem
Ena armen svullnade plötsligt upp. Annan behandling hade kunnat motverka problemen, tror Kristin Pallman själv.
Publicerad 14 augusti 2024
Kristin Pallman var 35 år och mitt i karriären när hon blev sjuk. Det var i juni 2017, och till en början trodde man att det rörde sig om kurativ bröstcancer. Men under cellgiftsbehandlingen kände hon att det var något som inte stämde och bad om en röntgenundersökning. Bilderna avslöjade att man hade missat en tumör i bröstbenet. Nu var diagnosen plötsligt spridd bröstcancer.
– Jag gick ifrån min femte cellgiftsbehandling med beskedet att jag hade en obotlig sjukdom, säger hon.
Tumörerna i hennes bröst opererades bort, liksom samtliga lymfkörtlar i vänster armhåla. Hon fick också strålbehandling.
"En kväll sa det bara pang och min arm svullnade upp jättemycket".
Läget förändrades drastiskt
Kristin Pallman är en person som tycker om att läsa på, förbereda sig så gott det går, och hade själv kontaktat en fysioterapeut så att hon kunde få en kompressionsstrumpa för armen att använda efter sin operation.
– Jag försökte att vara proaktiv, just för att inte få lymfödem.
De första tre åren efter operationen var ödemet lindrigt med en lätt svullnad. Då trodde hon att hon kunde andas ut. Hade inget hänt efter så lång tid var risken att få grövre lymfödem senare förmodligen inte särskilt stor, resonerade hon. Men en sommardag förändrades läget drastiskt.
– En kväll sa det bara pang och min arm svullnade upp jättemycket. Jag förstod ingenting och trodde att det var tillfälligt, men svullnaden gav sig aldrig, trots att jag använde kompressionsstrumporna.
Kristin Pallman kopplar den plötsliga försämringen till att hon strax innan skyfflat tunga jordmassor och stenar på tomten. De lymfterapeuter vi pratat med menar emellertid att försämringen förmodligen skulle ha kommit ändå.
Stöd forskningen
Levde med kraftigt svullen arm
Under de tre följande åren hade Kristin Pallman en ”Karl Alfred -arm”, som hon kallar den. Att den var estetiskt missprydande, som många tror är det värsta, var faktiskt längre ner på listan över besvär, understryker hon. Svullnaden medförde framför allt minskad rörlighet och ökad risk för infektioner, som rosfeber som i sin tur kan leda till livshotande sepsis. Ödemet innebar också problem med att komma i kläderna, till och med vinterjackorna, liksom tyngdkänsla och nedsatt känsel i fingrar och arm. Det minskade både arbetskapaciteten och förvandlade vardagliga sysslor som att dammsuga, skriva på datorn eller kratta löv till stora utmaningar.
Fysioterapeuterna på onkologen provade att behandla svullnaden med bandagering och kompression, men lymfvätskan omvandlades ändå till fett vilket gjorde att massan inte gick att få bort. Till sist tog hon själv reda på att det går att operera lymfödem och bad om en remiss.
– Jag tycker att förslaget borde ha kommit från vården och mycket tidigare. Min arm blev 40 procent större, 1,6 kilo tyngre än den andra och det innebär en väldigt stor funktionsnedsättning.
Operation gjorde stor skillnad
En lång väntan följde innan Kristin Pallman i höstas fick lägga sig på operationsbordet på Skånes universitetssjukhus hand- och plastikkirurgiavdelning. Där sövdes hon innan man genomförde en fettsugning genom 16 ingångshål i armen. Efter fem dagar fick hon komma hem.
– Jag är jättenöjd med operationen och vården jag fick, det har gjort stor skillnad för livskvaliteten. Jag grät när jag för första gången på tre år kunde ta på mig en skjorta igen.
Armen är nu två kilo lättare än före operationen, det vill säga till och med lättare än den friska armen, vilket ger lite marginal om svullnad skulle uppstå när det blir varmt ute. För att resultatet ska hålla i sig behöver hon bära kompressionsstrumpor på armen och handen dygnet runt. Den enda gången hon tar av dem är när hon ska duscha. Då passar hon också på att ge sig själv lite egenvård i form av massage.
Eftersom hennes hand, som inte är opererad, fortfarande är mycket påverkad av lymfödemet önskar hon att hon kunde få manuellt lymfdränage varje vecka. Men i Region Östergötland är det inte möjligt. I stället har hon flera gånger åkt till en rehabiliteringsklinik i Spanien. Där har hon behandlats av ett team som bland annat ger just lymfdränage enligt Vodders teknik, med mycket lätt massage som ska påverka transportkapaciteten i framför allt de hudnära lymfkärlen.
I dag saknas evidens för att manuellt lymfdränage har effekt på lymfsystemets funktion. I Sverige används behandlingstekniken ytterst sparsamt inom offentlig vård, och då för att öka patientens välbefinnande snarare än att faktiskt minska svullnaden. Kristin Pallman är dock övertygad om att behandlingen, i kombination med kompression, fungerar.
– Under de tre veckor jag var på kliniken minskade min svullnad i handen med 1,5 centimeter, vilket hållit i sig i månader efteråt. Teamet är helt otroligt, men jag önskar att jag och fler med mig hade kunnat få denna vård kontinuerligt på hemmaplan.
Engagerar sig för bröstcancerdrabbade
Tidigare var Kristin Pallman vice ordförande i Bröstcancerföreningen Moa-Lina Östergötland och brann särskilt för frågor kring rehabilitering, friskvård och lymfrehabilitering. Den som opererats för bröstcancer måste få rätt information från början om vad man som patient själv kan göra för att minska risken att drabbas av lymfödem, betonar hon.
Vår och höst håller hon i digitala träningspass för bröstcancerdrabbade. Det är dels cirkelpass där deltagarna får träna igenom hela kroppen, dels pass med styrke- och rörlighetsträning på stol. Självklart kan även den som har lymfödem delta.
– Passen är väldigt tillåtande. Tillsammans skapar vi en härlig energi, säger hon.
