Lika men olika
Varje år får runt 50 män bröstcancer. Okunskapen har varit stor och deras prognos har varit sämre än kvinnors. Detta börjar dock ändras. Numera behandlas män på samma sätt som kvinnor. Ett framsteg, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor och vi har mycket kvar att lära.
TEXT Annika Sjöberg. FOTO Getty Images.
Publicerad 15 april 2020
Varje år får runt 50 män i Sverige beskedet bröstcancer. För många kommer det som en rejäl chock. Även om männen sökt vård för en knöl i bröstet så är det långt ifrån alla som ens tänkt tanken att det skulle kunna vara bröstcancer. Den här okunskapen gör att män söker vård senare än kvinnor, även om knölarna brukar vara lättare att känna hos män eftersom de har mindre bröst. Det har också bidragit till att män haft en sämre prognos än kvinnor. Men i dag ser det annorlunda ut.
Barbro Linderholm, överläkare och docent vid Onkologiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tror att medvetenheten om att även män kan få bröstcancer håller på att öka hos såväl allmänheten som inom vården.
– Det är bra eftersom det leder till tidigare upptäckt, säger hon.
Bröstcancer hos män är ovanligt och hittills har det gjorts relativt få studier på just manlig bröstcancer. Det är helt enkelt svårt att få tillräckligt stort underlag för att bedriva bra forskning. En lösning på det problemet är att forskare från olika länder går samman, vilket också skett i ett nytt internationellt forskningssamarbete där journaler och tumörprover från 1 800 män som diagnosticerades mellan 1990–2000 samlats in. Av dem kommer ungefär 300 från Sverige.
BARBRO LINDERHOLM ÄR en av de svenska forskare som är engagerad i samarbetet och hon berättar att sammanställningen visat att män under 90-talet inte fått lika bra vård som kvinnor med samma diagnos. Männen fick till exempel inte cytostatika och antihormonell behandling i samma utsträckning som kvinnor, vilket vi numera vet att de flesta män har nytta av.
– I dag får nästan alla män det och vården följer numera samma behandlingsrekommendationer oavsett kön, vilket har gjort stor skillnad för männens prognos, säger hon.
Och det finns fler skillnader. Männen är i regel något äldre när de får sin diagnos och bär oftare än kvinnor på en ärftlighet för bröstcancer. Alla män som får bröstcancer ska därför erbjudas genetisk utredning.
Det vanligaste är en mutation i BRCA2-genen, vilket ger manliga bärare en livstidsrisk att få bröstcancer på uppemot 8-9 procent. Det motsvarar den risk som kvinnor i allmänhet har. Eftersom manliga bärare av BRCA2 även löper hög risk att drabbas av prostatacancer kallas de från 40 års ålder på regelbundna kontroller med PSA-prov och palpation, men de screenas inte för bröstcancer.
Håkan Olsson är professor i onkologi och patologi vid Lunds universitet och tycker att män som bär på BRCA2 bör vara noga med att själva undersöka brösten efter att ha fått information och instruktion från sjukvården.
– När de går på kontroll för prostatan kan de även be läkaren att undersöka brösten, anser han.
Den här okunskapen gör att män söker vård senare än kvinnor.
FÖR ATT BEHANDLINGEN av manlig bröstcancer ska bli ännu bättre menar Barbro Linderholm att det behövs mer forskning på just män.
– Männen skulle i högre utsträckning behöva inkluderas i den bröstcancerforskning som bedrivs, eller så får vi skapa fler studier med enbart män, säger hon.
En fråga hon menar behöver studeras närmare är hur de drabbade männen egentligen mår.
– Min erfarenhet är att män med cancer generellt är mer fåordiga än kvinnor. Och för den som fått bröstcancer och vill prata med andra män i samma situation kan det vara svårt att hitta en samtalspartner eftersom de är så få, säger hon.
ETT FRÅGEFORMULÄR SOM European Organisation for Research and Treatment of Cancer, EORTC, tagit fram visar att män som nyligen diagnosticerats med bröstcancer mår sämre jämfört med kvinnor i motsvarande situation. Nu pågår även en uppföljande studie för att se hur de mår ett, respektive fem år efter diagnosen.
– Det ska bli väldigt intressant att se de resultaten. Vi vet att den antihormonella behandlingen kan ge biverkningar i form av impotens, viktuppgång, svettningar, humörsvängningar och nedstämdhet, men vi vet väldigt lite om hur männen upplever den, säger Barbro Linderholm.
Inom en snar framtid tror hon också att vi kommer få se en mer anpassad behandling för just män med bröstcancer. Vid genexpressionsanalyser har forskarna sett att männens tumörer delvis har en annan biologi än kvinnors. Mycket talar till exempel för att män med vissa genetiska mutationer skulle kunna ha nytta av så kallade PARP-hämmare som i dag ges till kvinnor med ärftlig bröstcancer som fått återfall.
Andra skulle eventuellt kunna få en positiv effekt av CDK4/6 hämmare som visat sig ha bra effekt för kvinnor med återfall av östrogenberoende bröstcancer.
YTTERLIGARE En upptäckt som kan få betydelse för behandlingen framöver är att nära nio av tio män som får bröstcancer har förändringar i genen för den så kallade androgenreceptorn. Det är också vanligt hos män med prostatacancer och behandlas då med androgenreceptorblockerare, vilket möjligen kan fungera även för män med bröstcancer.
– Utvecklingen för män har varit enorm i och med att de nu får samma behandling som kvinnor. Men jag tror att vi kommer att få se ytterligare förbättringar inom en snar framtid, säger Barbro Linderholm.
