Rekonstruktion - till vilken nytta?
Emma Hansson, överläkare och professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, forskar dels om olika kirurgiska metoder för rekonstruktion (utifrån patientnöjdhet, komplikationer och kostnader) och dels om vilka förväntningar patienterna har och hur det påverkar resultatet.
Publicerad 2 november 2021
uppdaterad 31 mars 2022
Det finns förhållandevis lite forskning på vid vilken tidpunkt patienter har mest nytta av en bröstrekonstruktion, och vilken typ av bröstrekonstruktion som i så fall är bäst. (8)
– Det är förmodligen väldigt individuellt vad som är bäst för en viss patient, säger Emma Hansson, överläkare och professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ansvarig för bröstforskningen på avdelningen för plastikkirurgi.
Förutom att jämföra olika kirurgiska metoder för rekonstruktion, utifrån patientnöjdhet, komplikationer och kostnader, så forskar hon och hennes kollegor om vilka förväntningar patienterna har, och hur olika förväntningar påverkar resultatet. (9)
– Till exempel handlar det om hur mycket smärta man har efter operationen och hur nöjd man blir. Det kan hjälpa oss att förbättra informationen till patienterna inför operationen.
Vi samlar in data rörande dem som står i operationskö och följer dem i flera år efter operationen för att se vilken effekt olika rekonstruktionsmetoder har.
Följer upp nyttan med olika metoder för rekonstruktion
Varje år behandlas cirka 1 500 kvinnor för bröstcancer i Västra Götalandsregionen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlas kvinnor på Bröstcentrum och där utförs cirka 350–500 bröstrekonstruktioner per år. Dessutom opereras cirka 50 kvinnor i förebyggande syfte eftersom de är bärare av en mutation som ger en hög risk för att de ska få bröstcancer under sin livstid.
– Vi har dels en stor grupp som vi tittar på tillbakablickande, som är opererade på kliniken från 2003 och framåt. Sedan samlar vi in data rörande dem som står i operationskö och följer dem i flera år efter operationen för att se vilken effekt olika rekonstruktionsmetoder har.
I Göteborg är sen rekonstruktion än så länge vanligast.
– Vi ligger på ungefär 18 procent direktrekonstruktioner, medan Stockholm ligger på drygt 30 procent. Så vi är definitivt mer konservativa. Vi lägger till exempel inte in implantat när vi vet att patienten ska få strålbehandling därför att strålbehandling på ett främmande material ger höga komplikationsfrekvenser framförallt på lång sikt.
Vi ser i studier att livskvaliteten efter några år är ungefär densamma oavsett om du har fått en direkt- eller sen rekonstruktion, om du har opererats bröstbevarande eller om du mastektomerats.
Ett nytt bröst löser inte alla problem
Även om det rent tekniskt går att återskapa ett bröst med gott resultat så löser ett nytt bröst inte alla problem. Om man tror att man kan lösa allt med en rekonstruktion så blir man ofta besviken, konstaterar Emma Hansson.
– Det är många som säger: Jag fick ett bröst och det blev precis som jag tänkt mig, och det är jag jättenöjd med. Men jag har ändå kvar tankar på återfall, tankar på hur det ser ut, och tankar på att jag helst av allt skulle vilja ha mitt eget bröst kvar.
Enligt Emma Hansson bygger antagandena om att direktrekonstruktion är bättre än sen rekonstruktion inte på vetenskapliga data.
– Man har inte undersökt den frågan i så stor utsträckning egentligen, utan vi förutsätter att det är bättre att vakna upp med ett återskapat bröst än att vakna upp platt. Men rimligen bör det vara individuellt för olika kvinnor vad de upplever som det bästa och det finns också nackdelar med att göra direktrekonstruktion.
De flesta förlikar sig med sitt val
Att genom forskning slå fast vilken metod för rekonstruktion som är bäst är inte helt enkelt. Delvis handlar det om att det är svårt att lotta patienter till den ena behandlingen eller den andra, som man annars gör när man testar olika medicinska behandlingar. De studier som finns är dessutom ofta tillbakablickande och undersöker inte hur patienterna mår innan operationen utan bara efter, enligt Emma Hansson.
– Och det är också svårt, därför de flesta har valt det ena eller det andra, och man har en tendens att förlika sig med sitt val. Så då blir man ungefär lika nöjd oavsett om man har fått en direkt- eller sen rekonstruktion. Vi ser i studier att livskvaliteten efter några år är ungefär densamma oavsett om du har fått en direkt- eller sen rekonstruktion, om du har opererats bröstbevarande eller om du mastektomerats.
Läs mer om bröstrekonstruktion här
Källor
8 Nationellt vårdprogram för bröstcancer: Studier som jämför olika rekonstruktionsmetoder och tidpunkt för rekonstruktion avseende patientnöjdhet, kosmetik och onkologisk säkerhet är väldigt få (D'Souza et al., 2011).
9 https://sahlgrenskaliv.se/att-aterskapa-ett-brost-eller-inte-en-komplex-fraga-for-nytt-forskarteam/
