Hej! Jag uppfattar ingen egentlig fråga, men du kanske vill veta vad allting betyder? Att döma av mammografi- och ultraljudssvar tycks det röra sig om bröstcancer. Biopsin blir snart klar och du får då besked om resultatet. Definitiv behandling här avser operationen. Du kommer att få träffa en kirurg som informerar om hur detta går till samt när det ska ske. SVF betyder Standardiserade Vårdförlopp, vilket är en organiserad kedja av händelser som leder fram till diagnos och behandling. Då diagnosen är klar ska operationen, enligt SVF, göras inom 4 veckor. I vissa fall blir det istället för operation en medicinsk behandling som första steg. Ibland behövs en markering av bröstet för att operatören ska se var gränserna för tumören är. Vid operationen tas en "tårtbit" ut och skickas direkt till Mammografiavdelningen för preparatröntgen. Mammografiläkaren röntgar bröstpreparatet för att säkerställa att alla förändringar man sett med röntgen är borttagna och syns i preparatet. Vid bröstcancer tar man också bort en lymfkörtel från armhålan för att se om några cancerceller har tagit sig vidare. Om detta inte är cancer ska man ändå operera bort knölen för att få en säker diagnos. Hoppas detta var ungefär vad du frågade om!

Hej, det är förstås en höggradigt aktuell fråga. Covid ställer till det rejält för cancervården. Dels av det skäl du anger i frågan. Det är dock inte det enda problemet, och kanske inte heller det största. Jag uppfattar att det som kan leda till att man tillhör den minoritet som råkar illa ut vid covid-infektion är om man har en tidigare sjukdom i sina lungor, är hjärtsjuk. Äldre äldre personer har här sämre marginaler än yngre eftersom t ex lungfunktionen med åldern går ner i viss mån. EC-behandling leder till en kortvarig period av låga vården, vissa patienter drabbas av feber under den perioden då man har låga värden, men i de allra flesta fall beror det på bakterier, i de flesta fall bakterier som kommer från tarmen. Jag håller med din läkare om att det då inte i första hand är virus som ställer till det. Det som jag oroar mig för i första hand är att många i personalen kommer att vara sjuka samtidigt vilket gör att vi inte kommer att kunna ge behandlingar till våra patienter och operera som vanligt. Det kommer att leda till att vi kan komma att vara tvungna att kompromissa med det vi gör inom cancervården. Det kommer troligen att leda till att alla patienter inte kommer att kunna behandlas helt optimalt. Det är bl a därför det är så viktigt att vi alla agerar så att smittoperioden sprids ut över en längre period snarare än att alla blir sjuka på en gång. På min klinik planerar vi t ex för att hantera många besök via telefon som vi idag sköter vid mottagningsbesök. Vi kommer även att göra anpassningar som gör att vi utnyttjar tillgängliga resurser på ett effektivare sätt.

Hej Vera, det du beskriver upplever riktigt många kvinnor: brösten känns knöliga, och det är svårt att veta vad som är normalt och vad man ska reagera på. Viktigt är att förstå att bröstet faktiskt är småknöligt, det är ju körtelvävnad och är uppbyggd av många små enheter som tillsammans ger ett knöligt, buckligt intryck när man väl känner. Men detta sagt betyder inte att "knöl" och "knöligt" är samma sak. Mitt råd är att regelbundet undersöka brösten, helst alltid vid samma fas i menscykeln och då bäst precis efter mensen. Då är brösten lugnast. Gör man det så lär man känna sina bröst och deras specifika knölighet, och kan reagera om något ändrar sig: någon knöl som är ny, något som känns annorlunda, bröstformen som ändrar sig etc. Så: upplever du en knöl ska du fortfarande höra av dig till VC eller Bröstcentrum (en mammografi är ingen 2-års garanti tyvärr) men om du tycker det känns knöligt utan några specifika knölar som sticker ut, och har nyligen undersökts, så kan du testa att göra upprepade självundersökningar enligt det ja beskriver ovan.

Hej, jag är ledsen, men jag kan inte i detta forum ge någon rimlig information om detta. En sak kan jag kanske ändå bidra med. Det faktum att tre körtlar visade aktivitet under operationen betyder inte att dessa måste ha spridning. JAg skulle tro att man refererar till att man vid sentinelnodeundersökningen identifierat tre körtlar som man avser att ta bort och undersöka mikroskopiskt.

Hej, den oro du beskriver upplever jag att du delar med många. Det viktigaste är att du fått en bra behandling och att du nu är frisk efter bröstcancer. Det är behandlingen som påverkar hur stor risken för återfall är. För naturligtvis finns det en risk för återfall, som dock kommer att sjunka tydligt när det gått 3 år efter din diagnos av trippelnegativ bröstcancer, du är väl ungefär halvvägs dit, gissar att diagnosen ställdes i slutet av 2018, eller början av 2019. Hur ska man följa upp? Mammografi är viktigt för att upptäcka om det skulle uppstå en ny bröstcancer, det är samma sak efter bröstcancer som för de som inte tidigare haft bröstcancer. Men när ska man röntga kroppen? Det finns idag ingen kunskap som talar om för oss att utfallet på sikt blir fördelaktigt för den minoritet av patienter som drabbas av ett allvarligt återfall om man hittar återfallet på röntgen istället för när man upptäcker det på annat sätt. Detta är orsaken till att man inte rutinmässigt beställer t ex CT-undersökningar under uppföljningsfasen vid vissa tidpunkter. Man ska komma ihåg att det inte är så att det saknar biverkningar att utföra t ex en CT-undersökning. Men detta innebär förstås inte att man inte ska röntga alls. Om man har symtom eller besvär som skulle kunna tyda på återfall ska man förstås ta reda på vad besvären beror på, då är det ofta lämpligt att genomföra en röntgenundersökning som ett led i utredningen. Det är också lämpligt att genomföra en sådan undersökning t ex inför ett större kirurgiskt ingrepp, t ex om man ska göra en rekonstruktion.

Hej! Färgförändringar i sig i inget tecken på någon sjukdom eller bröstcancer, så jag håller med din barnmorska. De enda förändringar i bröstvårtan som är typiska för en elakartad åkomma är 1) indragning eller annan formförändring av bröstvårtan (då befinner sig tumören någonstans under bröstvårtan) och 2) eksem (kallas för Morbus Paget, då sitter cellförändringar oftast ytligt i/kring bröstvårtan). Det senare brukar komma med sår som inte riktigt vill läka, flagning, men inte klåda.

Det är en fråga som det inte är helt lätt att besvara, förutom att det obegripliga är beteckningen på mutationen, det är den vanligaste sjukdomsassocierade varianten man känner till. När det gäller prognosen måste man skilja på två saker. För det första utfallet efter den bröstcancer som man redan haft. Det finns en eller två studier som pekar på att prognosen vid CHEK2-associerad hormonkänslig bröstcancer har en något mer allvarlig prognos än den som inte har en CHEK2-mutation, men det finns också två studier som visar att det inte verkar vara så. Sammanfattningsvis kan man anse att man inte har hållpunkter för att man bör hantera CHEK2-associerad bröstcancer på annat sätt vad gäller medicinsk behandling än annan cancer. När det gäller ditt fall är det ju så att de prognostiska faktorerna starkt talar till din fördel och skulle göra det även om det kunde vara så att CHEK2-försämrar prognosen något. Det andra avser cancer i det andra bröstet, generellt anses det inte vara så att man rekommenderar att ta bort det andra bröstet vid CHEK2-mutation även om risken att få en ny cancer är högre än för de som inte har mutationen. I vissa fall kan dock ingreppet övervägas, personligen tittar jag då mycket på insjuknandeålder, och jag är mer benägen att föreslå ett sådant ingrepp för yngre kvinnor än för de som är litet äldre. Jag skulle räkna 65-åringar till den senare gruppen.

Hej, det låter verkligen jobbigt! Min första reaktion: det är inte du som ska göra något åt det men din läkare...långdragna serom är i för sig ovanliga men inte "unheard of". Ger seromet smärta/obehag behöver det tömmas, och om det blir tömningar allt för ofta så kan man överväga lägga in ett tunt drän (plastslang) som ligger kvar ett tag. Väldigt sällsynt kan det behövas en operation till för då har det bildats en utpräglad seromkapsel som gör att det inte riktigt vill sluta vätska sig. Någon gång underhålls serom av infektion, så man kan ta en odling på vätskan man tömmer. Att ha tryck på kan hjälpa och är ju enkelt att prova, men är ingen ofelbar metod. Det finns försök med kemiska medel/läkemedel som kan sprutas in, men inget har bevisligen hjälpt. Tänk på att serom i slutändan alltid ger med sig, även om det i ditt fall tagit ovanligt lång tid. Och diskutera alternativen med din kirurg så att du kan känna att ni verkligen testar tillsammans.

Hej, det vanliga östradiolprovet har otillräcklig känslighet för att skilja mellan låga värden och helt negativa värden. Tremånaderssprutan är utprovad på män för att stänga av testiklarna i samband med behandling för prostatacancer. FSH är ett hormon som kommer från hypofysen och har till uppgift att piska på äggstockarna. När äggstockarna slocknar märker hypofysen det och reagerar genom att producera FSH för att försöka få igång äggstockarna. Jga tycker det vore rimligt att ta om känsligt östradiol i ditt fall. Jag vet inte hur länge till du ska ta hormonell behandling, eller t ex om du hade körtel i axillen. Man kunde överväga att operera bort äggstockarna så skulle du slippa fundera på detta. Det kunde ffa vara rimligt om du är i början av din behandlingsperiod och om du hade positiv körtel i armhålan.

Hej! Knölighet och ömhet i brösten är vanligt, särskilt hos yngre kvinnor. Bröstvävnad ser lite olika ut hos olika kvinnor och en av normalvarianterna är så kallad fibroadenos där man har extra mycket bindväv. Det kan ibland kännas och vid ultraljud även likna en mer avgränsad bindvävsknuta (fibroadenom). Båda är ofarliga tillstånd och om man inte har ärftlighet för bröstcancer (med flera unga personer i släkten som fått bröstcancer) är det mycket osannolikt att knölen i ditt fall skulle vara en bröstcancer. Jag tycker att det låter som att du är adekvat utredd, men skulle du märka att knölen växer på sig bör du kontakta bröstmottagningen igen.