Frågor & svar

Question 1

Hur vanligt är det att analysen av en borttagen tumör visar något annat än vad biopsin tidigare visat? 

Före operationen var beskedet att jag hade en 29 mm ER och PR positiv tumör, HER2 2+ bedömd som HER2 negativ och KI67 34%. Jag operades (sektor), tumören togs bort tillsammans med tre portvaktskörtlar som visade sig vara fria från cancer. 

Jag väntar på mitt PAD svar och undrar om det finns risk att analysen av preparatet nu visar något helt annat, t ex att tumören nu bedöms vara HER2 positiv? 

Jag har också läst att man bör göra genexpressionsanalys i vissa fall, vad betyder detta och hur går det till? 

Vad avgör om en luminal cancer bedöms som A eller B, och vad skiljer i behandlingsrekommendationerna? 

Jag är 59 år.
Väldigt tacksam för möjligheten att ställa frågor.

Accepted Answer

Det finns en möjlighet att operationspreparatet visar något annat än nålbiopsin, operationspreparatet avspeglar förstås en större andel av tumören än vad biopsin gör. Men det ör inte så vanligt att den visar något helt annat. Det kan förstås förekomma att man får ett annat utfall vad gäller HER2 och då kan det leda till en rätt påtaglig förändring i behandlingsrekommendationen eftersom man vill behandla med HER2-riktad medicin då. Det pågår ett införande av genexpressionsbaserad diagnostik över landet. Det är inte färdigt överallt ännu, men det är ffa fall av körtelnegativ bröstcancer ER+/HER2- hos postmenopausala kvinnor där det kan vara aktuellt. Denna analys kan hjälpa till att skilja mellan LUminal A och Luminal B där indikationen att ge kemoterapi är starkare vid Luminal B än A.

Question 2

Hej! 
Vid diskussion med läkare om Tamofixen och dess biverkningar och en god hälsa, löptränar ca 3 ggr i veckan 5 km att ta en dos Vaccin mot Covid19. All min behandling med cellgifter och strålning och min hälsosamma livstil med mycket välgenomtänkt kost och träning. Kan man rekommendera att avvakta ett tag till? Hur tänker ni? Räcker det med en dos som jag rekommenderades att ta och sen avvakta? 
 
Nu har jag en arbetsgivare som anser att man bör ta två vaccindoser. 
Jag vill ju inte riskera min hälsa pga Tamofixen behöver jag ju ta i ca 5-10 år till. 
Kan ni ge mig ett råd? Det skulle uppskattas väldigt mycket. Vill ju inte avsluta min hormonella behandling. 

Med vänlig hälsning
 Camilla

Accepted Answer

Jag anser att det inte är mycket att fundera på. Ta vaccin, 2 doser! Läkemedelsverket har just rapporterat andelen allvarliga biverkningar och den är mycket låg. Samtidigt är intensivvårdsavdelningarna fyllda med ovaccinerade personer. Tamoxifenet ändrar inte på denna varma rekommendation.

Question 3

Hej! Tacksam för all info, finns här, hjälper oss att hålla balansen.. Min fråga är idag, om risk  för återfall vid ett slag, jag fick höra ofta av andra att man måste akta sig för skador (själv är färtig behandlad i hösten 2020,men mår dåligt fortfarande, domningar, stickningar, neuropati.. sjukskriven 100%)jag råkade illa, hade ramlat starkt 2 gg inom vecka, slagit benet, och armen, smärtan vandrar konstigt över hela kroppen, uppåt mot huvudet, och på friska sidan, ont i opererade bröstet, yrsel, ont i skelletet, o osv, känns absolut annorlunda än förut när man ramlar utan cancer diagnosen..) jag är orolig över återfall på gr av slaget.. Är det möjligt i prinsip? Tack!

Accepted Answer

Det mesta är förstås inte 100 % när det gäller biologi. Bröstcancer är biologi. Men, jag anser att det är helt uteslutet att man skulle provocera fram ett återfall genom att ha fått ett slag emot kroppen. Däremot undrar jag litet om varför du går och ramlar, det låter ju inte riktigt som det ska vara. Är du lika stark i höger och vänster ben/arm? Detdär tänker jag att man skulle vilja att någon kompetent person hjälpte dig att bedöma. Det är svårt för mig att värdera, och du beskriver inte hur det gick till när du föll, men OM du faktiskt har svårt med balansen och inte kan stå stadigt på benen tänker jag att du måste söka för det, i princip genast.

Question 4

Hej!

Vill börja med att tacka er för all information ni ger på ett respektfullt och pedagogiskt sätt. Det lugnar när själen är orolig. Jag har en fundering kring DCIS grad 3 där man i diagnosen skrivit suspekt mikroinvasion. Vilka faktorer kan bidra till att man misstänker att det skett en mikroinvasion och vad gör att man inte innan operation kan fastslås att det skett mikroinvasion? Hur farligt är en mikroinvasion och är att det samma sak som att cancer in längre är in situ? Enligt läkaren har man också misstänkt metastaser i axillen men finnålspunktion har visat reaktiv förstorad lymfkörtel. Vad innebär detta och hur tillförlitlig är en finnålspunktion mot axill? Kan lymfkörtlar vara förstorade på grund av en DCIS?

Accepted Answer

Hej, skillnaden mellan insitu cancer och invasiv cancer är att cellerna vid insitucancer  inte har kontkakt med lymf- och blodkärl vilket gör att de inte har förutsättning att sprida sig till lymfkörtlar eller till andra delar av kroppen. På det sättet är insitu cancer i princip ofarligt. Orsaken till att man ibalnd strålar efter bröstbevarande  operation av insitu är att det kan förekomma att den kommer tillbaka i bröstet och då är det ibland (ca i häften av fallen) ett invasivt återfall som i sin tur skulle kunna leda till spridning. Men vad är då mikroinvasion, och misstänkt mikroinvasion? Det är något som patologläkaren kan se och beskriva, i princip är det om man inom ett litet område i en insitu cancer, som kan vara flera cm stor, ser att cancercellerna når ut i det område där det finns  blod och lymfkärl. OM det området är mycket litet, mm-stort, kallar man det mikroinvasion. En mikroinvasion motsvarar alltså en mycket liten cancer. Ibland är det inte så lätt att göra denna bedömning, och då kan det beskrivas som "misstänkt mikroinvasion".
En tumör med mikroinvasion kan alltså sprida sig till lymfkörtlarna och i dessa fall ska man undersöka om så har skett, te x genom att punktera men en fin nål, eller genom att göra sentinel node biopsi. I sådana fall (spridning till lymfan) kan det bli fråga om att ge tilläggsbehandling med cytostatika, vilket inte är aktuellt vid endast mikroinvasion. I ditt fall har man sett förstorade lymfkörtlar i armhålan, observera att det inte är samma sak som spridning, det måste undersökas t ex med sentinel node. Nuförtiden är det vanligt att man har svullna körtlar i armhålan efter covidvaccination, det är helt ofarligt men kan föraleda extra undersökningar.  För att svara på din sista fråga: Nej, lymfkörtlarna kan inte vara svullna till följd av en ren dcis, men alltså om det finns invasion.

Question 5

Hej! Jag är en 34-årig kvinna som för 6 månader sedan drabbades av aggressiv TNBC i ena bröstet. Tumören var från början ca 8 x 7 cm. Ultraljud visade att några lymfkörtlar påverkats mellan första och andra undersökningen (mellan dessa tillfällen gick det två veckor). Tumören hann även växa några centimeter under dessa två veckor. 

Den onkogenetiska utredningen visar inte någon predisposition för cancer. Däremot kan man inte utesluta att jag har en mutation i någon gen som ännu inte undersöks för cancer. Jag är även adopterad vilket omöjliggör kännedom om cancer i släkten. Jag har blivit ombedd att göra en ny onkogenetisk utredning om ca 15 år, när forskningen förhoppningsvis gått framåt och fler gener undersöks. Min dotter har blivit ombedd att göra en egen onlogenetisk utredning när hon fyllt 25 år. Man funderar även på att ge mig extra årliga kontroller som man vanligtvis ger till dem som har en bekräftad genetisk predisposition för cancer. 

Jag har genomgått neoadjuvant behandling med cytostatika, axillutrymning där ca 10 lymfkörtlar togs bort samt unilateral mastektomi. Totalt togs 1,2 kilo vävnad bort, p g a stor byst. PAD visade ca 5 % viabla tumörceller i brösttumören, ca 8 mm. Alla lymfkörtlarna var tumörfria. Man bedömer att jag har trippelnegativ invasiv duktal mammarcancer (ej kärlinväxt), ki-67 på 85 %. 

Som postoperativ behandling vill onkologen stråla thorax, men inte axillen där axillutrymning gjordes. Onkologen vill heller inte behandla med Kapecitabin, då jag under den neoadjuvanta behandlingen fick många biverkningar av nästan alla sorters cytostatika. De flesta biverkningarna har nu försvunnit då det var ca 1,5 månad sedan min senaste behandling.

Låter den postoperativa behandlingen rimlig? Jag tycker att den låter lite fjuttig i förhållande till min cancer. Jag står gärna ut med biverkningar, om det minskar risken för återfall. Bör jag begära strålning av axillen samt tilläggsbehandling med Kapecitabin? Finns det någon annan postoperativ behandling utöver strålning och Kapecitabin som också kan vara lämplig?

Accepted Answer

Hej, vad gäller ärftligheten låter det som ett insiktsfullt förslag att titta på saken igen om ett antal år. Det kan ju förstås vara så att det helt enkelt inte finns någon predisponerande gen, troligen är det den mest sannolika förklaringen. Just nu är förstås det viktigaste att du får en bra behandling. Du verkar ha svarat fint på behanlingen, om än inte perfekt. En reduktion från något som kunde beskrivas på bilder(?) som 8 cm stort till något som är 8 mm stort och endast har glest med tumörceller, är i volymsskillnad en oerhört god regress. Capecitabin är så vitt jag förstår baserat på det du skriver en tänkbar behandling, som man verkar ha tänkt på men bedömt inte vara lämplig. Jag kan inte ha någon åsikt om den saken, troligen bedömer man att det inte kommer att vara genomförbart baserat på hur det gått hittills. Jag kan inte se att man skulle behöva stråla på körtlarna. Kan inte se att det finns någon annan behandling som du bör genomgå nu. Jag tycker inte att din behandling är fjuttig.

Question 6

Hej! Min mamma gick nyligt bort i spridd bröstcancer. Fick diagnos hormonell bc för 3 år sedan. Då var hon 70 år. Kan det vara fråga om ärftlig cancer? Ett bc fall i släkten, det var hennes farmor, som fick det när hon var 80+. Känner mig orolig och hade velat göra mammografi varje år. Hur ska jag tänka?

Accepted Answer

Hej , baserat på den släkthistoria du redovisar är sannolikheten för att detta ska vara tydligt ärftligt mycket låg, och den uppfyller inte våra kriterier för att mammografera tätare än vi redan gör.

Question 7

Om de adjuvanta behandlingarna efter operation - cytostatika, strålning, zoledronsyra och aromatashämmare - gör jobbet och håller mig återfallsfri, kan jag  i princip fortfarande bli över 90 år gammal som mamma och mormor?
Luminal B vid 64 års ålder, är nu 66 år och i ö kärnfrisk.
Lite trög återhämtning, men jag är på G.

Accepted Answer

Ja, absolut!

Question 8

Hej!
Opererades med tårtbitsmetoden, ingen spridning till portvakt för 2 1/2 år sedan.
Strålades. Tumörtyp lobulär 0,9•1cm, grad 2 100% Östrogendominans. Tar inte antihormonpreparat.
Fick för några månader sedan värk i höften. Skelettröntgen( scint) visade artros, 
Hur säker är denna rtg?

Är trött och kraftlös, har fått tinnitusliknande symptom med huvudvärk. 
Är det ide” att börja med antihormonell behandling efter så här  lång tid efter bröstcancern?
Känner mig orolig!!

Accepted Answer

Hej, man har värderat att din prognos är så god, att ett tillägg av hormonell behandling inte på ett meningsfullt sätt kan förbättra prognosen. Den bedömningen står sig även nu efter 2 1/2 år. Jag kan inte se att det finns orsak att starta med hormonbehandling nu för dig. Vidare skulle man kunna säga att det är risk att du skulle få mer värk i höften om du nu startade med en aromatashämmare.

Question 9

Hej
Jag följer denna frågespalt med stort intresse och undrar nu över bröstcancercellernas förmåga att metastasera. Har alla celler i en invasiv tumör förmåga att sprida sig? alltså fastna och växa vidare på annan plats. Är förmågan att sprida sig fristående eller hänger den ihop med tumörtyp, grad, storlek och tillväxthasthet? Jag trodde det hängde ihop, men ser i denna frågespalt när kvinnor berättar sin historia, att det verkar variera. Små låggradiga långsamtväxande tumörer kan ha en metastas medan större höggradiga snabbväxande tumörer inte behöver ha någon spridning? Hur hänger allt ihop?

Accepted Answer

Oj det var en knepig fråga, men mycket bra och intressant. Jag hoppas kunna besvara den. Det är av allt att döma exakt som du säger Vissa celler har specifika egenskaper som gör att de har förmågan att smita iväg från bröstet, transportera sig via blod eller lymbanor, slå sig ner i en annan vävnad och ha förmågan att växa där mm. Det är det som gör dem till cancerceller. Detta är en stegvis process, där specifika händelser i cellerna leder till olika av dessa förmågor. Det finns en forskare som heter Hanahan och som beskrivit detta som "hallmarks of cancer". Man vet inte exakt vilka egenskaper som står för var och en av dessa förmågor i alla olika former av cancer som finns. Det är olika i olika cancertyper. Det är inte så att de markörer man använder för att klassificera bröstcancer, t ex tumörstorlk, körtelspridning, östrogenreceptor och Ki67 DIREKT är ansvariga för dessa steg och sammantaget egenskapen att "kunna sprida sig". Däremot är det t ex så att bland tumörer som är små, saknar körtelengagemang, är östrogenreceptorpositiva och långsamväxande är det en mindre andel som även besitter den specifika egenskapen "att kunna sprida sig" än i gruppen stora körtelpositiva ER-negativa med högt Ki67. Man kan tycka att det vore bättre om vi direkt kunde mäta exakt de egenskaper som är ansvariga för spridningen. Forskningen vet en del om detta men det är en bit kvar till att man ska kunna mäta dessa egenskaper i klinisk rutinsjukvård. Observera att detta inte betyder att dagens markörer är dåliga. Det är ju stor skillnad i spridningsrisk mellan de tumörer som har gynnsamma egenskaper med dagens metoder och de som har ogynnsamma egenskaper. Men det finns förstås utrymme för förbättringar. Om man kunde göra det skulle t ex andelen patienter som rekommenderas tilläggsbehandling med cytostatika kunna minska.

Question 10

Hej! Hur ska jag se på skyddseffekten jag fick av Covid-19-vaccinet när jag fick båda doserna mitt i min cytostatikabehandling? Ska jag tex tänka att det motsvarar att ha fått en dos? Är risken större genombrottsinfektion? 
Jag är färdigbehandlad så jag tror inte att att jag har nedsatt i immunförsvar nu däremot.
Folkhälsomyndigheten skriver: ”Vissa personer med kraftigt sänkt immunförsvar kan också få sämre effekt än andra på vaccinationer i allmänhet, och även och även vid covid-19 vaccination.”
Och att en av de aktuella patientgrupperna för en tredje dos är: ”Aktuell eller nyligen genomgången immunnedsättande behandling för en cancersjukdom, med kvarvarande allvarlig påverkan på immunförsvaret.”
(Från FHM hemsida uppdaterat 2021-08-27)
Jag vill tillägga att jag är väldigt glad att jag vaccinerade mig oavsett, tog sprutorna vid den tidpunkt i behandlingen som läkaren rekommenderade och fick inga biverkningar utom lite öm arm!

Accepted Answer

Jag håller med om det du skriver, och uppfattar att du tillhör en grupp som kommer att erbjudas en tredje dos.

Question 11

Hej!
Jag är diagnostiserad TN. Cellgifter, operation, strålning. Jag går nu på capecitabine kur *8 då det var drygt 1 mm kvar. Kan man få återfall under pågående cellgiftsbehandling? 2600 mg per dygn. Jag känner knölar kring ärret. Mvh elisabeth

Accepted Answer

Det är möjligt, men det är verkligen inte det vanliga. Den vanligaste förklaringen till knölar vid ärret är att det är sk postoperativa förändringar, d v s ärrvävnad. Be att få visa upp ditt ärr för din läkare!

Question 12

Jag ska strax på årskontroll och undrar dels vad den kommer att innehålla men också vart i kroppen som risken för återfall är som störst. Jag har en HER2 typ.

Accepted Answer

Hos oss inkluderar ettårsbesöket att man varit på mammografi strax dessförinnan och ett besök hos läkare där man gör en klinisk undersökning (läkarundersökning). Vi har i de flesta fall bytt ut ettårsbesöket till en telefonkontakt, och då har det förstås inte utförts en läkarundersökning. Jag tänker att det bästa svaret på frågan om var återfall kan dyka upp är att jag vill framhålla att det i de allra allra flesta fall är mest sannolikt att det inte dyker upp något återfall alls. Den behandling du fått och får syftar förstås till att man ska slippa att råka ut för just detta, det är det viktigaste. Jag brukar säga att man efter genomgången behandling (och under pågående hormonell behandling) är frisk efter bröstcancern. Det finns förstås en risk för återfall som kan te sig på många olika sätt: I det opererade bröstet eller i anslutning till ärret, i lymfkörtlar i armhåla eller ovan nyckelbenet, i hud, skelett eller i ett inre organ.   Listan ser lång ut, och Jag vågar inte uttala mig om vilket som är vanligast. Men igen: det mest sannolika är att det inte dyker upp återfall.

Question 13

Hej! Finns det kunskap om hur cellgiftsbehandling påverkar effekten av Covid-19 vaccinet?
 Jag fick Pfizer-vaccinet mitt i min behandling med EC75. Följde läkarens råd om att ta sprutorna precis före nästa dos. Vaccinerades var redan i feb/mars pga mitt yrke.  Jag är mycket glad att jag tog vaccinet, en enorm lättnad! (och fick inga biverkningar). Jag är färdigbehandlad nu, så anses ju inte längre vara i riskgrupp. Men kan nedsatt immunförsvar göra att produktionen av antikroppar inte kickat igång på samma sätt, så att jag har sämre skydd av vaccinet än om jag fått vaccin när jag hade mer normala blodvärden?

Accepted Answer

Hej, det kan vara som du säger att vaccinet "tagit" litet mindre effektivt när det getts mellan cytostatikabehandlingarna. Det talas om en tredje dos i vissa grupper, men jag tror inte det slutligt beslutats exakt vem som kommer att inkluderas i den gruppen, men de som fått vaccin under cytostatikabehandling är troligen en sådan grupp. Vi får vänta litet till på mer besked.

Question 14

Hej!
Opererades för bröstcancer i vänster bröst för 4 veckor sedan. De tog bort en tårtbit av bröstet och två  lymfkörtlar. Kommer få strålning och Tamoxifen  under 5 årstid. När brukar man starta behandling av strålning? 
När är det bäst att ta covidvaccination? Ska börja återgå  till arbete 50% om en vecka ( är förskollärare ) och är lite orolig för att bli smittad. Är det för tidigt att återgå till arbete?  
Mvh Alejandra

Accepted Answer

Det är önskvärt att strålningen startar inom 6 veckor efter den senaste operationen.. Bästa tiden för dig att vaccineras skulle jag säga är nu. Det är inte något att vänta på.

Question 15

Stämmer det att Försäkringskassan bekostar planerad vård i andra EU länder och att sjukhus Docrates i Helsingfors har mycket korta väntetider för strålning?

Accepted Answer

Personer som är bosatta i Sverige kan om vissa villkor är uppfyllda söka vård i annat EU/EES-land. Patienter som önskar ersättning för kostnader för sådan vård kan ansöka om detta hos Försäkringskassan som utreder och fattar beslut i ärendet. Ersättningen utbetalas av Försäkringskassan, men det är hemregionen som i slutändan står för kostnaden. Det är många svenskar med en cancerdiagnos som har fått vård på Docrates i Helsingfors. Anledningen till att man har sökt vård där är mycket ofta att väntetiderna normalt sett är betydligt kortare än i Sverige. Om du önskar söka vård hos Docrates så börjar du med att kontakta Försäkringskassan för att se om du uppfyller villkoren för ersättning. Därefter tar du själv kontakt med Docrates.

Question 16

Sommaren 2019 klarade inte region Stockholm tider och remitterade till Finland för strålning. Man kan alltid söka själv och få ersättning från FK för planerad vård inom EU och Docrates i Helsingfors brukar inte ha väntetid längre än någon vecka.

Accepted Answer

Tack för ditt inlägg!

Question 17

Hej 
Min fråga är !
Jag har blivit diagnoserad Her2 3+ Invasiv bc T2N1 3/6 och har genomgått 4/6 cellgiftbehandlingar. 
När alla kontroller togs om jag hade metastaser i andra delar av kroppen så var det negativt.
Men vad jag inte förstår är att de hittat en hemagiom plus små perfusionsrubbningar i levern som än n gång ska kollas upp. Enligt min onkolog så är det inte farligt men jag blir jättestressad att det kan bildas cancer av det.
Nu efter 2 månader ska jag genomgå en MR undersökning och jag är väldigt rädd för vad jag får för svar.

Accepted Answer

Om man tittar på huden ser man att det finns prickar och fläckar och oregelbundenheter i huden. Det är man van vid. Man man röntgar kroppen visar det sig att det är på samma sätt på insidan av kroppen. Ibland kan man säga säkert vad det är, ibland finns en viss osäkerhet. Jag är inte röntgenläkare, men jag har förstått att hemangiom i levern kan man baserat på skiktröntgen känna igen med stor säkerhet. Det har att göra med hur de tar emot kontrasten som man sprutar in vid undersöknignen. Hemangiom utvecklas inte till cancer. Det är ett "blodkärlsnystan", och har inget med cancerceller att göra..

Question 18

Jag har 28/7 gjort bilateral mastektomi, vill ej ha rekonstruktion. 24/8 var jag på återbesök. Man sa då att strålning och cytostatika adjutant ej behövs. Och jag tänkte att det är väl så då. Men nu läser jag i journalen att man diskuterat det. Då blir jag orolig och undrar om det ändå inte behövs? Vad anser ni? Bör jag ta upp detta med min läkare, eller be om second opinion? Och var gör jag det i så fall? Tiden går ju, och jag läser här att strålning bör påbörjas snarast efter operation. 
Här följer vad som stod i journalen efter besöket 24/8. 

Kontaktorsak
Besök efter operation för ställningstagande till
adjuvant behandling. För ytterligare anamnes var god se
nybesöksanteckning 210309.
Aktuellt
Således patient som mars 2021 diagnostiserats med
bilateral cancer. Vänster sida kliniskt T2 N0 M0,
luminal b. Höger sida klinisk T1 N0 M0, luminal A
tubulär cancer. Med tanke på luminal B-cancern på
vänster sida fick patienten neoadjuvant behandling i
form av EC 90 x 3 följt av paklitaxel 80 x 9.
Opererades 210728 med bilateral mastektomi och sentinel
node då patienten själv har önskat mastektomi och
avböjt partiell mastektomi. Vid MDK 210812 så
konstaterar man kvarvarande cancer på höger sida, 15 mm
stor tubulär cancer grad 1, ER 100, PR 0, HER2 normal
och Ki67 2% och 2 benigna sentinel node. Vänster sida
först bedömd som complete respons. Därefter skett en
eftergranskning där man hittar 20 mm rest av lobulär
cancer grad 1 där radikalt ingrepp. RCB riskgrupp 1.
Man har diskuterat lokoregional strålbehandling och
ställt frågan om indikation för Capecitabinbehandling,
därefter endokrin behandling.
BEDÖMNING
Patienten kommer idag för diskussion angående den
planerade behandlingen och med tanke på att patienten
från början har på vänster sida stadium 2A kliniskt
luminal B-cancer då indikationen för neoadjuvant
behandling i och för sig inte var stark. Därför avstår
från kompletterande adjuvant cytostatikabehandling
efter operation med tanke även på att tumören på
vänster sida uttrycker mycket god klinisk respons med
en halvering i storlek, Ki67 har gått ner från 40% till
mindre än 5% och RCB riskgrupp 1.
Patienten rekommenderas adjuvant endokrin behandling i
form av aromatashämmare kombinerat med Zoladex då
Tamoxifen bedöms som inte lämplig behandling med tanke
på tidigare förändringar i livmodern som man har tagit
bort.

Accepted Answer

Hej, jag finner beslutet att inte ge ytterligare cytostatika helt rimligt. Du har svarat fint på behandlingen och har vad jag förstår inte några tecken på att det skulle föreligga spridning till axillen. Baserat på det du skriver kan jag inte heller se att det finns behöv av strålbehandling. Det är bra att man diskuterat alla eventualiteter. Man har alltid rätt  till Second opinion om man vill ha det. Tala i så fall med din kontaktsköterska eller den läkare du träffat. Det är inget konstigt med en sådan önskan och som professionell medarbetare tar man inte illa upp för ett sådant önskemål.

Question 19

Fick svar från er att det är otillfredsställande att behöva vänta på strålning från operationsdagen 19 juli till 30 september. Vilka möjligheter/vad kan jag kräva för att få strålning snabbare.

Accepted Answer

Tala med din strålenhet.

Question 20

Här är vad som står i journalen. Jag skrev innan att jag inte vill sttålas men bestämt att jag ska. Kan jag få hjälp med hur det ligger till
Undrar om det vore bättre om de hade erbjudit att ta bort bröstet? 
Mvh Eva-Marie 

Anamnes
Således opererad 210427 med sektor samt sentinel node på grund av invasiv ductal cancer med omgivande DCIS. Inger peritumoral växt. Tumörstoelk 8 x 7 mm, BRE 4 grad 1. Radikaliteten knapp mot mamillen. Ki67 1%. ER 80. PR 60. Herceptest negativt. 3 mm stor mikrometasas i 1 av 3 sentinel node. Beslut om reoperation med utvidgad sektor och axillutrymning på grund av osäker radikalitet, detta genomfördes 210628. PAD visar då minimala rester av DCIS av kribriform typ, radikalt. 2 stycken intramammara lymfkörtlar med reaktiva förändringar, inga metastaser i 10 undersökta körtlar från höger axill. Rekommendation om strålbehandling mot kvarvarande bröst och endokrin terapi i 7 år med aromatashämmare.

Accepted Answer

Det finns en sak som jag undrar om det är ett skrivfel, en metastas på 3 mm är inte en mikrometastas utan ska kallas en makrometastas. Kanske det ska stå 2mm? I så fall är det korrekt med mikrometastas.

Den lilla detaljen ställer till det litet i svaret. Men om vi antar att det är en mikrometastas man hittade i sentinel node så kan man säga att det vore möjligt att mastektomera och att i så fall inte ge strålbehandling, och att det i så fall vore en likvärdig behandling. Men är det inte ett stort ingrepp att ta bort hela bröstet för en så liten tumör? I den situation du nu befinner dig rekommenderar man varmt att du ska genomgå även strålning.
Om det är en större metastas är i första hand rekommendationen att stråla även lymfkörtlarna oavsett hur man opererat i bröstet.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Prickar

Vätska brösvårta

Oro över vårtgård

Indragning vid fibroadenom?

Tumör utveckling

Fundering kring återfall lobulär cancer

Cystor i bröst

Många DT-röntgen risk för cancer på sikt?

Zoledron

Blåsor på tungan efter cellgiftsbehandling

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss