Visar 10 av 6056 träffar
2021-12-11
Efter att blivit återkallad efter mammografin där man såg en förändring (har inte känt något själv) misstänkte läkaren svullen bröstkörtel. Fick efter ultraljud och finnålsbiopsi komma tillbaka för mellannålsbiopsi. Jag bröt ihop av oro då läkarna inte sa mycket. När de märkte av min oro försökte hon lugna mig med att det såg ut som en bindvävsknuta men att de ändå måste utesluta cancer. Knölen är va 1,5 cm. Jag är 49 år och läst att det är vanligast mellan 15-30. Kan det verkligen vara det? Biopsisvaret skulle upp på konferens nästa vecka och sen har jag möte med läkare dagen efter. Jag är så orolig att jag håller på att gå sönder av denna väntan. Känns som de misstänker cancer ändå även om de sa benign fynd till mig. Har även läst att man redan på ultraljud brukar kunna skilja bindvävsknuta från cancertumör. Allt känns så otydligt, kan ni hjälpa mig förklara och förhoppningsvis lugna mig?
Jag kan inte svara på vad det är. Du behöver förstås få besked om vad punktionen visar. Det är just nu det allra viktigaste. Patologen behöver litet tid för att ge ett bra och undebyggt svar på provet. Det kan absolut vara godartat, men om det skulle vara cancer så måste du förstås få veta det och få en bra behandling. Kom ihåg att de allra flesta som får bröstcancer blir friska igen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Utredning av benign fynd2021-12-11
Hej
Behandlades 2020 för hormonberoende bröstcancer, Ki67 34%, ingen påvisad spridning till lymfkörtlar i axillen. Opererades, fick adjuvant cellgiftsbehandling, strålning samt aromatashämmare 5 år.
Undrar nu om strålningen kan ha påverkat mitt nyckelben på den bestrålade sidan. Nyckelbenet har blivit rätt mycket större på höger sida, det är som en oval mitt på benet som inte finns på det vänstra, ser skillnaden tydligt i spegeln. Det gör inte ont eller känns öht.
Efter sista stråltillfället träffade jag stråldoktorn som gick igenom tidiga och sena biverkningar men jag kan inte minnas att han nämnde något om nyckelbenen men de kan ju inte berätta om allt som kan hända.
Vänliga hälsningar och God Jul vad det lider.
Gunnel
Hej, detta kan inte förklaras av strålningen. Jag tänker att man bör röntga nyckelbenet för att få en uppfattning om detta. Hör av dig till din vårdcentral eller bröstenhet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Sen biverkning av strålning?2021-12-09
hej
jag har en tumör som är 2mm ,dcis grad 3 .ingen spridning till lymfkörteln och her 2 pos.
vad menas med det ?är det en god prognos?vad får man för behandling om man har tagit bort bröstet?
Det verkar röra sig om ett förstadium till bröstcancer, som har mycket god prognos. Mycket mycket god skulle jag säga. Som du beskriver det i frågan kan jag inte tänka mig att någon behandling är aktuell efter operation med borttagande av bröstet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar dcis2021-12-09
Hej!
Jag har stora problem med min hud framför allt efter Abraxane cytostatika behandling. Är nu behandlad med cytostatika EC x 3 samt taxaner 9 behandlingar, operation x2 där sista op var en axill utrymning med 7 smittade körtlar av 11 borttagna inkl sentinod. Nu behandlas jag med strålbehandling och därefter cyt.tabletter i åtta regimer. Jag har sedan många år psoriasis men mild variant. Cyt fick den att blossa upp i ett mycket kraftigt skov. Inga behandlingar förutom smörja kroppen fungerar i dagsläget. Fick tips av en person på sjulhuset när jag låg inne efter op ( patient) att pröva något som heter Chaga ( sprängtikka) för min hud. Jag köpte genast när jag kom hem och upplevde att huden började läka ut. Det slog mig sedan att antioxidanter inte är att rekommendera när jag har den diagnos jag har. Min kontaktsköterska skickade en lista över vad som ska undvikas och när i olika beh skeden med cancer. Jag har slutat med sprängtikka för att inte riskera "göda" ev kvarvarande cancerceller.
Har också läst på cancerforums hemsida att läkare inte rekommenderar antioxidanter över huvud taget då de inte bara skynda på friska celler utan också de cancer sjuka.
Är antioxidanter ett no-no för oss med cancer?
Tack för er fantastiska service i detta forum och trevlig helg!
Hej , antioxidanter kan teoretiskt vara ogynnsamt, liksom en massa andra saker. I sådana fall tänker jag att man ska vara restriktiv även om man inte riktigt kan säga att det är ogynnsamt. Personligen skulle jag undvika antioxidanter, i alla fall medel som i första hand utger sig för att vara det. Jag skulle inte vara rädd för att ibland äta en portion blåbär, men jag skulle heller inte starta med en kost som huvudsakligen eller dagligen består av stora mångder blåbär. Lagom är bäst. Och variation.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Antioxidanter och bröstcancer2021-12-09
Jag både läser och hör att man ska vara rädd om den arm vars sida man gjort en axillutrymning på. Stämmer detta? Hur ska man tänka kring små sår, tunga lyft tex? Ökar överansträngning av armen risk för lymfödem?
Sen besväras jag av lymfsträngar. Hur behandlar/undviker man att få det? Upplever att träningsprogrammet jag fick efter op snarare förvärrar än hjälper. När jag slutade med dem försvann dem. Nu har jag börjat styrketräna lite lätt och vips kom där 3 st tillbaka. Jag vill ju gärna kunna träna och vara aktiv!
Hmm, jga tänker att du skulle behöva träffa en sjukgymnast. I princip anser man att fysisk aktivitet är gynnsamt och minskar risken för utveckling av lymfödem. Jag tänker att man dock bör undvika alltför tung statisk belastning (släpa hem matkassar med 10 liten mjölk t ex), men dynamisk aktivitet är bra. Kan inte förklara det du beskriver med "lymfsträngar" , men om det är det jag tror du menar så är det inte lymfbanorna som du känner. Jag brukar tänka att kroppen består av en oändlig massa vävnadstrådar som samverkar som trådarna i ett tunt och vackert sidentyg. Om man drar till en tråd i sidentyget uppstår en effekt som jag skulle vilja likna det du berättar om. Det kan kännas och se ut som en riktig sena som ligger strax under huden, men det är inte det utan en obalans mellan vävnadstrådarna som ger detta resultat. Fysioterpeuterna kan hjälpa till att ge program som kan användas för att tänja ut och få ordning på detta. Jag tycker inte att de brukar komma tillbaka, därför skulle jag vilja att en fysioterpeut och eller läkare bedömer på dig.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ökad risk för lymfödem vid överansträngning?2021-12-09
hej
jag har fått diagnos för dcis grad 3 cancer,her2 pos.vad menas med det?
och vad är det för behandling<?
Hej, din beskrivning är litet för kortfattad för att jag ska förstå säkert, och om det är så att du ännu inte varit och fått information av din doktor så tänker jag att du måste ge dig till tåls tills dess hen förklarar för dig.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar hej2021-12-09
Hej! Först mitt varmaste tack för att ni driver detta fråga-svar forum. Det är ovärderligt för oss som drabbats.
Jag undrar hur man ska tänka kring multifokalitet och vad det innebär? Har multifokal luminal B BC med 4 st aggressiva tumörer på 11+11+13+14 mm, spridda på ett område över drygt 9 cm med mikropapillärt inslag.
Vad betyder detta vid bedömning av framförallt prognos och stadium?
Jag får olika besked av olika läkare, speciellt vid prognosbedömning. Någon räknar ihop alla, dvs totalt 49 mm och någon menar att man bara ska se till den största, dvs 14 mm. Eller är det kanske t o m hela områdets storlek som borde användas. Läste en artikel som menade att man borde ta större hänsyn än man idag gör på den totala tumörpåverkan på kroppen, dvs att man bör summera vid multifokalitet.
Hur fungerar multifokalitet för kroppen när det gäller prognos och stadium? Vad är skillnad på en tumör som är 5cm och flera mindre tumörer som summerar till 5 cm?
På förhand - stort Tack!
Hej. Ja, det är inte helt lätt, tycker jag.
De flesta räknar nog varje tumörkropp för sig och det innebär att den största tumörens diameter blir den storlek som anges i T-stadiet (där 0-20 mm = T1).
Vi brukar också mäta "extent" - dvs det område som tumörena (om de är flera) finns i. Om det finns DCIS räknar vi också in DCIS i extent (utbredningen).
Prognosen är generellt sämre (statistiskt) om man har en 49 mm stor tumör jämfört med om man har 4 tumörer (som mäter 11, 11, 13 respektive 14 mm med en sammanlagd storlek på 49 mm) inom ett 90 mm stort område. Risken för återfall är nog något högre om man har 4 tumörer där den största mäter 14 mm än om man "bara" har 1 tumör som mäter 14 mm, så vi brukar ta med multifokalitet som en del i bedömningen av hur vi ska behandla sjukdomen. Tex kan det vara svårt att ta bort ett 90 mm stort område på ett kosmetiskt bra sätt med en sektorresektion även om tumörkropparna är små.
Precis som du säger finns det de som räknar ihop alla tumördiametrar.
Ett lite omständigt svar kanske, men inte helt lätt, som sagt.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Multifokalitet - hur tänka?2021-12-08
Hej har väntat nu i 11 veckor på pad-svar från mitt mastektomi-ärr som skickades på analys efter min bröstrekonstruktion, får bara till svar att det inte är färdigt ännu. Hur lång tid brukar det ta? Finns det risk att det fanns metastaser i ärret och därför svaret dröjer?
Svar från pad2021-12-07
Hej! Jag har blivit opererad med bröstbevarande kirurgi. Håller just nu på med strålning dagligen under 3 veckor med undantag helg. Min cancer är hormontriggande, Adenocarcinom NST med fokalt DCIS kärngrad 2 utan nekros. Det står progesteronreceptor: 90% östrogenreceptor 90%. Jag är 53 år med värde östradiol: 666. Det var en liten tumör: 10x5 mm. Läkaren vill INTE ge mig Tamoxifen, med motivering att man inte behandlar så i mitt län. Har förstått annars att det rekommenderas enligt en Nationell vårdplan. Läkaren tänker inte prata med anhörig till mig om detta förrän strålningsbehandlingen är över. Fast när strålningen är över, sätts inte tablettbehandling in längre, om jag förstått rätt. Jag är alltså i en rävsax med en läkare som inte vill diskutera behandling förrän den är över. Mår inte bra av situationen. Hur ser du/ni på den? Mvh/ förtvivlad
Hej. I vårdprogrammet står att man kan avstå från endokrin behandling, tex Tamoxifen, om patienten har en mycket liten risk för återfall (sk Luminal A-tumör som är 10 mm eller mindre. Det bör ske i samråd med patienten där man diskuterar nyttan vs risker, så jag tycker att du ska stå på dig, även om risken för återfall är liten i ditt fall (fast jag vet inte vad Ki67 var). Kanske du kan få prata med en annan läkare.
Tidigare startades behandlingen oftast efter strålbehandlingen men nu oftast före. Det går dock att sätta in den efter strålbehandlingen så det är inte försent då. Samtidigt tänker jag att om behandlingen ska sättas in finns det kanske ingen anledning att vänta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Svårt prata m doktor2021-12-07
Hej! Efter att jag var på min första mammografi så hittade dom en förändring i mitt ena bröst som inte gick att känna, fick komma tillbaks för att ta ytterligare bilder och sen ultraljud där dom tog ett cytologi med snabbsvar som visade att det fanns elakartade celler. De tog sedan en corebiopsi. Och när jag kom tillbaks för att få det svaret sa de att de betraktar det som kraftigt misstänkt invasiv bröstcancer och måste operera bort förändringen för säker diagnos. Min fråga är hur kommer det sig att det är kraftigt misstänkt cancer och varför kan de inte se det på testet? Kan det även innebära att det är godartat?
Patologi är en vetenskap och en konst. Det står inte skrivet på cellerna vilka egenskaper de har, utan det är en bedömning som patologläkaren gör som handlar om hur de cancermisstänkta cellerna ser ut och hur omgivningen ser ut som behövs för att man ska kunna avgöra slutgiltigt vilka slags celler det handlar om. Ibland räcker inte nålenbiopsin för att kunna uttal sig säkert, utan det behövs ett större material som man får ut vid en operation. Jag skulle inte i första hand våga hoppas på att din tumör är godartad i detta fall. Det viktiga är att du får ett korrekt besked även om det dröjer ytterligare ett antal veckor. Man skulle kanske kunna tänka sig att göra om biopsin, men risken är förstås att utfallet bara skulle säga åt oss att detta är något som ska opererad bort, därför ar det säkert klokare att nu skrida till verket.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Frågor kring biopsi