Frågor & svar

Question 1

Hej,
Jag Är 57 år, behandlades 2018 för bröstcancer grad 3, Er 20, Pr 0, HR2neg, Ki67 90%, ca 2,5 x 3 cm, ingen spridning till lymfkörtlarna. Fick neoadjuvant 6 x TAC-behandling,  bröstbevarande op (Tumören satt under mamillen , även bröstvårtan togs bort) och 16x strålning. Har nu ätit Tamoxifen i två år och har mycket vallningar och svettningar, stelhet i leder och viktuppgång. Håret är så tunt att skalpen lyser igenom, har som en manlig ”krans” och nästan inget uppe på huvudet. 
Min tumör gick helt tillbaka av cellgifterna.
Jag är så tacksam att jag är cancerfri men känner mig väldigt obekväm och okvinnlig i min kropp (men inte pga av brösten, utan pga håret och biverkningarna).
Min fråga är: hur mycket nytta gör Tamoxifen för mig med den låga grad av hormonkänslighet? Hur ser återfallsrisken ut?

Accepted Answer

Knepig fråga. 

Gränsen för att vara hormonreceptorpositiv går vid 10 % i Sverige och Norge. Vi anser inte att det finns nytta av hormonbehandling om man endast har så litet receptoruttryck. I andra länder ger man behandling till alla med minst 1 % ER! De flesta har antingen 0, 1-2% eller 80-100 %, det är ganska få mitt emellan. Kunskapsläget är litet oklart för dessa, upp till 10 % är talar det mesta för att de i allt väsentligt liknar de som har 0%, men för de som är 20 % är det svårare att veta. Man kan överväga att färga om så att det inte är fel på analysen, men det är det oftast inte. Troligen är nyttan lägre av hormonbehandling för en patient som haft en tumör med 20 % östrogenreceptor jämfört med en som hade 80-100 %. 

Baserat på att du svarade så bra på behandlingen och gick i komplett remission, är din prognos utmärkt, men du får ta ett snack ansikte mot ansikte med din doktor för att komma överens om vilket som är rätt väg för dig. Det korrekta rådet är att du i första hand bör fortsätta med din hormonella behandling,

Question 2

Hej!
Jag genomgår nu strålbehandling i förebyggande syfte. Har blivit opererad och cytostatika behandlad. Jag har två funderingar. Varför strålbehandlas hela bröstet och inte bara stället där tumören satt? Den andra funderingen har med biverkningar att göra: 
1. Det har börjat strama lite i och bli lite ömt i armhålan där tre lymfkörtlar togs bort (inga cancerceller hittades där och ingen strålning ges där). Är det vanligt? Jag har inte känt något konstigt där sedan det läkt efter operation. 
2. Efter flera behandlingar har det kliats i huden i ansiktet runt käkben och haka, ungefär på samma sätt som när jag träffar katter, vilket jag är allergisk mot (kliniskt testat). Kan man reagera allergiskt mot något i strålningen? Eller kan det sätta igång någon allergisk reaktion på något sätt? Och mot vad? Elöverkänslighet?
3. Det har kommit som en förhårdnad bakom operationsärret på bröstet  -  bidrar strålningen till det? Har inte känt det tidigare.

Tack för svar.

Accepted Answer

Hej, Vid en bröstbevarande operation tar man bort alla tumörceller med en marginal omkring. Trots detta kan det finnas enstaka celler i omgivningen, mest sannolikt i närheten av operationsområdet. Man har studerat möjligheten att begränsa den bestrålade volymen i bröstet på det sätt du antyder och i vissa fall kan man göra en sådan strålbehandling. Min uppfattning är dock att skillnaden inte blir mycket stor, vilket beror på att man för att nå ett område mitt i bröstet t ex, måste man stråla genom vävnaden på ömse sidor om tumörområdet. I höjdled leder denna teknik dock till en litet minskad volym som strålas.
1) Ja, som du beskriver det uppfattar jag det som vanliga besvär, det är förstås viktigt att det inte finns tecken till infektion. Tror inte att det har med strålningen att göra.
2) Nej man kan inte reagera allergiskt på strålningen.
3) Det låter i första hand som postoperativa förändringar. Det kan vara en vätskeansamling (serom) som ju kan kännas som en hård boll. Det brukar minska succesivt, men det kan ta tid.

Question 3

Hej,
1 juli 2020 fick jag diagnosen trippelnegativ bröstcancer. Jag har sedan dess fått neoadjuvant behandling (2 doser EC90, 9 doser Paklitaxel, bägge avslutades i förtid då de inte verkade tillräckligt effektivt på tumören) och har därefter genomgått mastektomi med sentinel node den 18 november 2020. 

Mikroskopiska analysen från operationen visar att en residual invasiv tumör på 16 mm kvarstår med Ki67 95% (samma som vid diagnos 1 juli, men då var tumören 40 mm). Grad 3. DCIS komponent inom tumören. Ingen påvisad vaskulär invasion. Tumörfri sentinel node. Benign intramammar körtel. 

Föreslagen tilläggsbehandling är capecitabine (8 kurer), ingen strålning.
Delar ni läkarens bedömning av tilläggsbehandling? Kan ni tipsa om ytterligare behandlingar, ingrepp eller undersökningar för att minska återfallsrisken och öka mina chanser till långsiktig överlevnad (t.ex. strålning eller dubbelmastektomi?). 

Med tanke på Grad 3 och det höga Ki67-värdet är jag orolig. Hur bedömer ni återfallsrisken och min överlevnadsprognos? Vilka kontroller är viktiga för mig att göra/begära för att förhindra återfall? Jag är 45 år och för övrigt "frisk", lever hälsosamt och i mycket god fysisk form (tränar dagligen). 

Tack på förhand!

Accepted Answer

Jag håller med till punkt och pricka  den rekommendation som du fått, 6--8 behandlingar med capecitabin minskar din risk för allvarliga återfall ytterligare. 

Jag skulle föreslå att man erbjuder dig ett test för ärftlighet, om det inte redan har skett. Om du t ex skulle vara BRCA1-mutationsbärare, vilket är den ärftliga cancer som mest associeras med trippelnegativ bröstcancer, är det viktigt att man erbjuder riskreducerande operation av  äggstockar och äggledare. 

I övrigt tänker jag att du är frisk och att det finns en god sannolikhet för att du fortsätter att vara frisk, capecitabin ökar på denna chans, Det är förstås mycket positivt att du inte hade lymfkörtelspridning.

Question 4

Hej!
Jag fick för ca 1 år sedan en bröstcancerdiagnos.Man hittade två olika sorts tumörer av vilka den ena spritt sig till 7/10 lymfkörtlar .
Man opererade bort bröstet och det gjordes samtidigt an axillutrymning. Därefter behandlades jag med cellgifter och antikroppar i 5 månader. På det följde 15 tillfällen med strålning på Sahlgrenska. Det har nu gått 4 månader sedan jag fick strålningen.
Nu får jag antikroppar och hormonreglerande tabletter.
Mina tumörer satt på vänster sida. 
Jag har efter strålningen haft svårt att ta riktigt djupa andetag, och när jag andas tungt, t.ex. vid ansträngning, irriterar det i luftrören.
Man har nu gjort datortomografi och jag fick beskedet att man hittat förändringar på lungan som troligen är ofarlig och uppstått vid strålningen.
Mina funderingar är nu: 
1. Är det vanligt att lungan skadas vid strålning?
2. Finns det chans att skadorna läker ut?
3. Är det ökad risk att det bildas metastaser i lungan där den blivit skadad? (Jag har uppfattat det som att metastaser företrädesvis dyker upp i ärrbildningar efter operationer t.ex.)

Accepted Answer

Hej 
jag svarar kortfattat på dina frågor;
1) Det är lika vanligt som att man får ett ärr efter operation. Ingen medicinsk åtgärd kan utföras utan att det kostar på på någor sätt. Vi är emellertid mycket medvetna om detta och strålar inte en större volym av det friska än vad som behövs. De flesta får inga noterbara besvär av effekten på lungan, några % som får lymfkörtelbestrålning drabbas av det som kallas pneumonit.

2) Om det är så att de besvär du har är ett uttryck för pneumonit så kommer det att gå över. Hör av dig till strålbehandlingsenheten för att diskutera om du skulle behöva behandling för pneumonit för att påskynda läkningen.

3) Nej. Idet alls i den absoluta majoriteten av fall. Det är sant med undantag för de som har en mutation i TP53 genen, dessa sällsynta individer har en ökad risk för cancer efter strålbehandling, i dessa fall undviker man att stråla om man inte måste. Det korta svaret på frågan är NEJ!

Question 5

Hej! Min mamma behandlas med cytostatika i förebyggande syfte. Hon ska få 4 st Doser EC och doser 12 st paklitaxel. Varför ger man olika doser i Sverige. När kan man säga att man har fått fulldos? I vissa regioner ger man 3 st EC och 9st paklitaxel. Minskar man återfall om man tar flera doser enligt forskning?? Jag tycker vi inte har fått så bra information, för min mammas diagnos. Det jag vet är att hon har hormonkänsling bröstcancer luminal b,Her2 negativ. Vad menas Her2posetiv?? Kan flera olika diagnoser av bröstcancer?? Hänger inte riktigt med. Hon har inte någon spridningen till lymfa, hon är 54 år har kommit in i klimakteriet. Cell hastighet 42%. Hon hade en tumör på 16 mm. Men behandling är mycket tuff, vilken är det bästa behandling för att inte få återfall? De tog inte bort hela hennes bröst, Är det inte bättre att ta bort hela för att minska återfall?

Accepted Answer

Jag ska försöka svara på dina frågor.
1) Man ger litet olika behandlingar och på litet olika sätt i olika delar av landet, men skillnaderna minskar. Det är bra. Det är svårt att i ett enskilt fall bedöma exakt vad som är full behandling. Både generella och individuella faktorer spelar in. Din mamma verkar hur som helst ha fått en rejält stark behandling.
2) HER2 positiv är en typ av bröstcancer (ca 10-15 % av alla som opereras) som kännetecknas av att det finns ett protein HER2 som sitter på ytan av de cellerna. Det finns behandling med speciella antikroppar (treastuzumab t ex) som riktar in sig på de proteinerna. Bröstcancerfall som inte har HER2 har ingen nytta av HER2-antikroppar.
3) Ja, det finns olika former av bröstcancer, man brukar dela in dem i 4-5 grupper.
4) Nej det är inte bättre att ta bort hela bröstet om det är möjligt att operera med bröstbevarande kirurgi.

Question 6

Hej! Tack för att man får ställa frågor! Är kvinna, 54 år, i övrigt frisk, som genomgick operation i december. Nålbiopsin före operation visade in situ, men efter operation enligt PAD trippelnegativ bröstcancer. Duktal gradus II karcinom, 7 mm, ställvis gradus III DCIS-förändring. Portvaktkörtelstatus 0/6, ER 0%, PR 0%, HER2-neg och KI-67 28%. Nu på Docetaxel x 3 och sedan FEC x 3. 
Kan man på något sätt följa upp under behandlingen hur jag svarar på behandlingen, då tumören redan är bortopererad? Större delen av håret lossnade redan efter första kuren, men ögonfransar och ögonbryn finns kvar. I övrigt inga starka biverkningar ännu. 
Har förstått att denna bröstcancerform är aggressiv. Den maligna tumören togs bort, men bröstet opererades inte bort. Det positiva är att man inte hittat något avvikande i portvaktskörtlarna, som togs bort.  Vad kan man säga om prognosen för överlevnad i mitt fall på kortare och längre sikt? 
Efter behandlingen ska området även strålas, men efter detta är ingen medicinering inplanerad. Är det vanligt att ingen fortsatt medicinering ges?
Tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej, jag uppfattar att du vill ha siffror: Modellen anger att efter 10 år 79 % är i livet utan behandling, men att 85% är det med behandling, och av de 15 % som råkar illa ut så är det 5 % som råkar ut för något annat. 90 % chans alltså att bli frisk från bröstcancer. Det man ytterligare kan säga att risken för återfall i ditt fall är störst under de först åren, risken sjunker tydligt efetr 5 år.

Nej, det går inte riktigt att följa upp behandlingssvaret av det skäl du anger. Efter strålningen är behandlingen klar. 

Jag tänker att många som ska ta hormontabletter i 5-10 år hade tyckt att det vore skönt att inte behöva få så lång efterbehandling. Det slipper du.

Question 7

Hej! Jag har tidigare skrivit till er men fick inte svar på alla frågor som är viktiga för mig. Och det har dykt upp nya frågor. Jag är 44 år och konstaterades med trippelnegativ BC i oktober 2020. Tumör 10mm x 8mm, högt Ki 91 %, frisk sentinel node. Valde mastektomi pga att det fanns hög risk för ärftlighet då mamma drabbades av samma sort vid samma ålder. Gensvar visade dock efter operation att jag ej bär på mutation av generna.

Inga kvarvarande cancerceller konstaterades i bröstvävnad efter operation. 

Jag hade mens innan diagnos men har nu vid cellgiftsbehandlingen (3 doc och 3 ec var tredje vecka) förlorat mensen och det känns som att jag kommit in i klimakteriet. 

Jag har läst om selodeonsyra. Vad gäller för oss som kommer i klimakteriet vid behandling? Kan den behandlingen vara nyttig för oss? Ska jag be om second opinion kring den behandlingen? 

Jag har oxå läst om Capecitabine, är den behandlingen nåt för mig?

Slutligen så har jag förstått att det finns högre risk vid TNBC för spridning direkt i blod även om lymfan är frisk. Hur stor är den risken vid ganska liten tumör, dock högt Ki  - ökar den risken ju större tumören är? Och vid högt Ki?
Ökar risk för återfall vid högt Ki?
Jag är oerhört rädd för spridning. 

Stort tack för att ni finns där! Jag upplever onkologerna lite stressade och oxå svårt med telefonmöten nu under pandemin. Mvh Kea

Accepted Answer

Hej jag tänker att det viktiga är att du har haft en liten tumör. Den var förvisso aggressiv, men du har ju också fått en aggressiv behandling. 

Zoledronsyra brukar man rekommendera i enlighet med vårdprogrammet vid körtelpositiv sjukdom, så det skulle inte vara aktuellt för dig oavsett.

Jag skulle inte heller rekommendera capecitabin till dig, det är aktuellt i de fall man efter preoperativ kemoterapi har kvarvarande celler i bröst eller armhåla. 

Nyckelordet i ditt fall skulle jag säga är att tumören faktiskt var mycket liten, det är bra!

Question 8

Hej! Har skrivit en gång tidigare och har nu två tilläggsfrågor. Är 54 årig kvinna, operation ( tårtbit) i december. Biopsin före operation visade in situ, men efter operation enligt PAD trippelnegativ bröstcancer. Duktal gradus II karcinom, 7 mm, ställvis gradus III DCIS-förändring. Portvaktkörtelstatus 0/6, ER 0%, PR 0%, HER2-neg och KI-67 28%. Har nu fått DOC x 3 och FEC x 3. Mammografi och MRI i maj. Är fundersam över de olika undersökningsmetoderna. När är det motiverat att använda sig av PETundersökning? Ultraljud? Efter undersökningarna är strålbehandling inplanerad. 
Funderar också över varför vissa, men inte alla, ordineras zoledronsyra. Kan du förklara i korthet?
Tack för att man får fråga!

Accepted Answer

Hej, jag tänker allmänt att du har haft en sådan trippelnegativ bröstcancer där det känns olyckligt att TNBC har dåligt rykte, din prognos är inte dålig. Jag skulle vilja att man vänjer sig vid att säga att trippelnegativ bröstcancer är den minst gynnsamma formen av bröstcancer snarare än den "värsta". Jag vet inte om du genomgått ärftlighetstestning, det ska erbjudas om man har trippelnegativ bröstcancer före 60, om det skulle finnas en BRCA1 mutation är det viktigt att få möjligheten att ta bort äggstockar och äggledare.

När du skriver MR vet jag inte om du menar MR av brösten - jag gissar det. PET är liksom datortomografi en metod att leta efter spridning ute i kroppen, och jag svarare tidigare i morse på en fråga där jag kortfattat beskrev hur vi tänker när det gäller den typen av undersökningar ("Årliga kontroller vid Trippelnegativ bröstcancer?") Om man gjort MR av brösten finns ingen orsak att även göra ultraljud.

Zoledronsyra ordineras i första hand till patienter som är postmenopausala (kommit i klimakteriet) och har haft spridning till axillen.

Question 9

Hej

Jag har bröstcancer och fick sista cellgiftet 2019-01-31. Opererades 2019-03-06. Därefter strålning.

Förra året 2020-06-30 fick jag rosfeber för andra gången i mitt liv. Nu i år dvs 2021 har jag haft rosfeber 2021-06-06, 2021-07-22, 2021-09-06 och 2021-09-20 ish. Dvs totalt 4 ggr under loppet av 3 månader. Första tre gångerna åt jag penicillin Kåvepenin 1 10 dgr, men sista gången Amoxicillin i 14 dgr. Symptomen syns fortfarande i mitt ansikte. Jag skriver till er eftersom jag har förstått att rosfeber är relaterat till min bröstcancer!

Frågan är: Varför informeras man inte om detta hos läkare? Varför uppmärksammas detta inte för oss bröstcancerpatienter. Jag har varit tvungen att åka till akuten 3 ggr och INGEN har nämnt att det är relaterat till min bröstcancer även om jag informerat om att jag äter Letrozol för cancer. En av mina väninnor som också har gått igenom samma resa som jag - kände inte till Rosfeber och att det OMGÅENDE bör behandlas med antibiotika så hon hamnade på akuten med HÖG feber och fick sen antibiotika intravenöst när de anade att det var Rosfeber.

Accepted Answer

Hej, det är rätt att rosfeber kan vara associerat med bröstcancer, eller snarare med dess behandling. I första hand gäller det att man kan ha en större risk att få en sådan hudinfektion i en arm med lymfödem där det lokala immunförsvaret kan vara försvagat, eller på bröstet/bröstkorgsväggen. Man kan ju förstås få rosfeber på andra håll i kroppen också, och även i ansiktet. Fast då tror jag inte att det kan sägas ha med bröstcancern att göra. Det kan hända att jag missförstår det du skriver. Jag uppfattar dock inte att det är speciellt vanligt att tidigare bröstcancerpatienter får rosfeber, men vissa är betydligt mer drabbade än andra. Det kan i vissa fall vara lämpligt att man har recept på antibiotika utskrivet som man kan börja ta det om man får symtom som tydligt talar för att det är rosfeber på gång. Det är dock inget som är aktuellt för de flesta.

Question 10

Hej , jag vet inte om man kan ställa dessa frågor här men jag provar.
Är opererad för bc på vänster sida och ska nu snart genomgå strålning. Då ska jag hålla andan under typ 20 sekunder och hålla kvar i en speciell ruta på dataskärmen. Har varit lugn  tills nu då jag funderar på vad som som händer med hjärtat under strålningen och ev vad som kan uppstå för problem  ? Man vill ju inte få hjärtproblem på köpet . 
Dessutom , vem bestämmer hur många veckor som strålningen pågår? Från min bröstmottagning sa onkologi läkaren  1 vecka med lite starkare dos. Där jag ska få strålningen verkar de flesta strålas 3-4 veckor.    Vad avgör längden på en strålningstiden ( i veckor )

Accepted Answer

Hej. Studier har visat både akuta och långtisdseffekter efter strålbehandling vid bröstcancer, tex hjärtpåverkan med tex ökad risk för kranskärlssjukdom (kärlkramp). Samverkande riskfaktorer som tex annan behandling, ålder (oftast skörare), rökning, tidigare hjärtkärlsjukdom mm kan öka risken. Anledningen till att vi ger sk andningsstyrd strålbehandling är just att minska risken för skador på hjärtat på kort och lång sikt. Vid en bröstcancer som suttit på vänster sida blir stråldosen oftast något högre mot hjärtat, eftersom hjärtat, hos de allra flesta, sitter på vänster sida. Be gärna om en broschyr om biverkningar på din strålbehandlingsavdelning så kan du läsa mer. För de flesta gäller 3 veckors behandling (om man är över 50 år). Vid många sjukhus har man börjat ge 1 veckas behandling till vissa patienter, där man ger högre dos men färre gånger (5 istället för 15). De olika behandlingarna bedöms ge samma riskminskning av återfall. Det som avgör är bland annat var du behandlas (än så länge ger man inte 1 veckas behandling på alla ställen) och karaktären på din bröstcancer (tex storlek och typ).

Question 11

Hej!

 38 år gammal,  har genomgått mastektomi pga mycket stor DCIS, nekros och kalk. 3 frågor: 

1. Hur ser det ut med risk att drabbas av DCIS/bröstcancer i det andra bröstet hos kvinnor som haft DCIS jämfört med andra kvinnor? 
2. DCIS sågs knappt på mammografin (endast förkalkningar). Men sågs tydligt på MR. Nu något år senare har jag genomgått årskontroll
med ultraljud och mammografi. Mammografin visar ofarliga körtlar som man släpper. Min fråga: Varför gör man inte årskontroller med MR? Är inte MR en bättre metod för att hitta DCIS jämfört med mammografi?
3. Hur kan man upptäcka lokala recidiv utan MR? Det går ju inte att göra mammografi efter mastektomi? 

Tack

Accepted Answer

Hej 

Man gör inte bildundersökningar varken med MG eller MR efter ett mastektomerat bröst. Det finns ju ingen vävnad att undersöka riktigt. Det förekommer att man drabbas av det som kallas för thoraxväggsrecidiv, men det är sällsynt och vad jag vet finns inget som riktigt ger stöd föt att leta efter den typen av återfall med bilddiagnostiska metoder. Mammografi är en bra metod att hitta dcis just för att den kan identifiera förkalkningar tidigt, det tror jag faktiskt att den metoden gör bättre än MR. Lokala recidiv upptäcks vanligen av kvinnan själv i form av en knuta i ärret eller i anslutning till ärret. Det jag tänker att skulle vara viktigt i ditt fall för att bestämma hur just du bör följas upp är att göra en ärftlighetsutredning, risken för det andra bröstet är alltid mycket högre om man kan påvisa att det finns en ärftlighet. Det faktum att du fick dcis före 40 års ålder gör att man bör erbjuda dig en sådan test oavsett om du har något i familjen eller inte. Sen tänker jag att man ska fundera på hur din memmografiska densitet är i det kvarvarande bröstet, om den är hög, kan det finnas skäl att komplettera mammografin med ultraljud under uppföljningen.

Question 12

Jag blev opererad för bröstcancer för snart 7 år sedan (jag var då 50 år).
I min journal på 1177 står det HER 2 1+ och i det lilla häftet jag fick med mig från Bröstenheten är HER 2 i bockat för NEJ, hur ska jag tolka dessa uppgifter? 
Så här står det i min journal på 1177: ”CR/KU. Kliniskt upptäckt vä-sidig bröstcancer. Op sektor och sentinel node 23/11. PAD visar invasiv, lobulär cancer, grad 1, 13 mm stor. Omkringliggande LCIS i en totalt extent om 17 mm. Östrogen 90%, Progesteron 95%, HER 2 1+, ISH ej utfört. Ki 67: 17%. 2 st benigna sentinel node.”
Är risken för återfall stor? 
Jag går på mammografi 1 gång per år, bedöms bilderna på något annat sätt för oss som har haft bröstcancer eller är det som vilken mammografi som helst?
Min gynekolog förslår att jag ska använda Blissel, är det en bra idé?

Accepted Answer

Hej, det är korrekt att du hade en HER2-negativ cancer. Sättet att mäta HER2 är inte helt självklart att förstå. Först gör man en mätning som kan utfalla i 4 katergorier: 0, 1+, 2+ och 3+. 0 och 1+ räknas som negativa, för de som är 2+ görs ytterligare en analys för att titta på det som kallas amplifiering och om den visar på amplifiering så kallas tumören positiv, om den inte är amplifierad är den negativ. 3+ betraktas alltid som positiva. Nej man kan inte säga att risken för återfall är stor. Mer än 95 % överlevnad efter 10 år och då är det fler som råkar ut för något annat än sin bröstcancer. Således liten risk för återfall. Mammografin bedöms på samma sätt och det är tillräckligt. Jag antar att man föreslagit blissel för att du har besvär, jag skulle inte säga att du inte kan ta del medicinen som är svag men kan ha bra effekt på besvär från vaginalslemhinnan.

Question 13

Jag skulle vilja veta vad allt detta menas med, utifrån min journalanteckning kan man läsa "PAD visar en 20 mm stor invasiv duktal cancer, radikalt opererad. Nottingham grad 3. ER positiv 80 %, PgR positiv 85 %, HER 2 amplifierad. Ki67 77 %. Det fanns DCIS grad 3 nekroser utanför tumören. Total extent 24 mm. Tumörinfiltrerade lymfocyter mindre än 10 %. Molekylär analys visar HER 2 amplifierad tumör.
PAD sentinel node visar 1 lymfkörtel utan maligna celler".
Vad menas med allt detta?

Har även fråga om vad som menas med "avslutat sin underminiering i samband med omformningsplastiken". Jag har nämligen en "grop" i bröstet, på ett helt annat ställe än där tumören satt...

Har genomgått cytostatikabehandling med 2 docetaxel/trastuzumab och 4 EC90, även zoladex varje månad och ska påbörja tamoxifen, strålning, plus Herceptin ini 15 gånger börjar om några veckor.
 
Enligt rekommendationer är det tamoxifen i fem år, men även zoldex i fem år? Är allt detta verkligen nödvändigt? Känns som det är överbehandling..

Accepted Answer

hej, det betyder att du har opererats för en luminal, HER2-amplifierad bröstcancer utan lymfkörtelmetastaser. omkring tumören har man även sett en förstadium för bröstcancer som kallas DCIS.  Vad gäller operationen kan jag inte svara på just denna fråga.
Vad gäller efterbehandlingen håller jag nog med rekommendationen baserat på de uppgifter jag ser i texten. Kanske att du även ska fortsätta äta tamoxifen i fem år till, så att det blir sammanlagd 10 år, eller byte till en aromatashämmare. Det är en lång och omfattande behandling, men det finns mycket stark vetenskaplig bevis att det minskar risken risken för återfall. Diskutera gärna med din onkolog kring alla detaljer och eventuella alternativ som finns.

Question 14

Hej
55 år. Opererade bort en ganska stor tumör i ena bröstet 2020 (+ axillutrymning med typ 3 påverkade lymfkörtlar), fick cytostatika följt av strålning och därefter först Tamoxifen som efter drygt ett år byttes till Anastrozol (pga besvärliga biverkningar). Planen är att ta Anastrozol i 5 år. Varit på 3 uppföljande kontroller med röntgen och UL. Även gjort 2 CT (ua) för att utesluta metastaser som orsak till symptom som kan ha flera orsaker. 
Några frågor mot nämnda bakgrund.
Hur länge brukar man gå på efterkontroller efter bc, innan man friskförklaras och kopplas bort från onkologen? Är det rimligt att tänka att efterkontrollerna pågår så länge som man går på Anastrozol? (de blir ju lite som en snuttefilt, att man vet att man blir kontrollerad, även om det är långt mellan kontrollerna...)
Och om återfallsrisk generellt. Minskar risken för återfall ju längre tiden går efter behandlingarna? Är risken störst direkt efter och mindre efterhand? Eller hur ser riskkurvan ut?
Sist: jag ska göra en onkogenetisk utredning. Har bara inlett den resan och inte fått så mycket information än. Men jag undrar generellt. Om man hittar nån BC-relaterad genvariant, kan det då vara så att man kan komma att rekommenderas att fundera på att ta bort båda brösten helt för att minska risken för återfall? (det finns skäl till varför den utredningen påbörjas först nu)

Accepted Answer

Hej. Det vanliga är att man har efterkontroller i 5 år, på vilket sätt och med vilket intervall varierar beroende på bland annat vilket sjukhus man kontrolleras på och vilken riskprofil cancern hade. Om man har förlängd antihormonell behandling (tex anastrozol) är det ofta så att det inte är fortsatta kontroller utan man hör av sig när nytt recept behövs (om det inte ordnas via hälsocentralen). Risken att sjukdomen ska komma tillbaka minskar med antal år från avslutad behandling om man tittar på lång sikt. Det blir en liten riskökning något år efter avslutad antihormonell behandling som sedan minskar igen.

Question 15

Hej 
Jag har skrivit till er innan men tacksam om ni kan svara igen. Jag har blivit opererad för bröstcancer och efter operation får jag annat svar än efter biopsin. Då hette det att jag hade tubulär bröstcancer .. nu efter OP visar det sig vara duktal bröstcancer . Grad 1 spriden till en lymfkörtel. Men grad 1 kan väl inte va spriden? 

Hur bör detta behandlas? 
Nu 6 mm inv NST vänster. Hg 1, Er 85%, PgR 98%, HER2 Ø, Ki67 3%. Radikalt + DCIS extent totalt 6 mm. SN 1 med en 3 mm makromet. 

DCIS betyder väl förstadie? Men fått veta grad 1 o spridning till lymfkörtel.. man plockade bara ut en.. hur vet man att fler körtlar inte är drabbade då?

Accepted Answer

Hej!

Jag vet inte om du skriver före eller efter du har varit på återbesök och fått besked? Det är alltid bättre att få svar direkt från läkaren då man har möjlighet att ställa följdfrågor. DCIS brukar man kalla tidigt stadium eller förstadium, men i ditt fall är det bara en del av tumören och det finns också en invasiv (mer utvecklad cancer). Det är vanligt att det även finns DCIS vid invasiv cancer, men DCIS i sig har då egentligen ingen betydelse.
Med tanke på att tumören inte har allt för elaka egenskaper i ditt fall är det lite oväntat att det finns metastas i sentinel node. De allra flesta har inte fler körtlar som är drabbade. Förut opererade man alltid bort 10-20 lymfkörtlar om det fanns spridning till sentinel node och oftast var det då bara friska lymfkörtlar som man opererade bort. Väldigt många studier har nu visat att det inte blir någon bättre prognos av att operera bort fler lymfkörtlar utan bara ger ökad risk för lymfödem och andra komplikationer. Huruvida det finns spridning till sentinel node är dock en viktig information som kan påverka vilken typ av efterbehandling man rekommenderar.

Question 16

Tack Anne, för ditt svar angående min fråga om "Prognos för min bröstcancer." Men skulle också gärna vilja veta hur stor risken är för återfall och spridning, med den bröstcancer som jag hade. Skulle också vilja veta hur mycket den antihormonella efterbehandlingen som jag nu genomgår (Exemestan i 5 år) kan minska ev. risk för återfall och spridning. Jag har mycket biverkningar från Exemestan, dock lite mindre än med Letrozol. Tänker att om risken är liten, kanske jag kan överväga att avsluta den behandlingen? Det är 4 år kvar!! Tror mej ändå förstått att min cancer inte var av den snällaste sorten, då cellerna i tumören graderades till 3. Är införstådd att dylika beräkningar görs på gruppnivå, men för mej skulle det ändå ha ett värde, för hur jag sak tänka inför framtiden  MVH Agnetha

Accepted Answer

Hej. Risken för återfall efter 10 år är ca 12 %, efter 5 års behandling med tex Letrozol. Vissa återfall (tex i bröstet/ärret) går att behandla med botande målsättning, så alla återfall innebär alltså inte spridd sjukdom. 
Med den hormonsänkande behandlingen minskas risken för återfall med ca 6% (om man räknar efter 10 år), dvs risken halveras. Nyttan är alltså ganska tydlig, men samtidigt måste biverkningarna också värderas. Ofta finns hjälp att få för att det ska vara lite lättare med behandlingen. Nu vet jag inte vilka biverkningar du har, så det är svårt att ge tips. Man kan tex prova en annan sort aromatashämmare, eller byta till tamoxifen (om det inte finns kontraindikationer). Prata med din sköterska/läkare för att se vad som kan göras för dig, är mitt råd. 
Den tumör du hade var Grad 3, dvs Luminal B, och den är lite lömskare än den minst aggressiva sorten. Å andra sidan fanns det ingen spridning till sentinel node, vilket ju är positivt.

Question 17

Jag undrar hur man ska förhålla sig till infektionsrisken under cellgiftsbehandling med 3 veckors cykler. 

Även om arbete i växthus är något som man ska undvika?

Hälsningar Karin

Accepted Answer

Hej Du skall leva som vanligt i stort sett. Infektionsrisken är inte jättestor. För de patienter som får lågt antal vita blodkroppar under flera dagar finns en risk för allvarlig infektion men då drabbas man av sina egna bakterier. Vi är fulla med bakterier i munnen , huden , tarmen och dom bakterierna kan komma in och växa till i blod om man inte har tillräckligt med vita blodkroppar. Många patienter tar immunstimulerande sprutor mellan cytostatikakurerna och då minskar risken för den typen av infektion. I ditt växthus kan du vara och njuta hur mycket du vill !
MVH Elisabet Lidbrink

Question 18

Hej! Jag skrev till er tidigare och tackar för svaret. Nu har jag en följdfråga: Det upptäcktes en utbredd DCIS grad 3 med nekros inom ett 16 cm (!) stort område på mitt vänstra bröst. Området har suspekta mikroförkalningar, även spridda mikrokalk. Hur stort är sannoligheten i procent att det finns en gömd farlig tumor i det utpekade området?

Accepted Answer

En så stor cancer in situ kan ju aldrig undersökas helt och fullt av en patolog så det kan finnas små invasiva härdar man missat- mig veterligen kan ingen säkert ange i hur många procent det händer. I Stockholm erbjuder vi strålbehandling till patienter med en cancer in situ av din storlek. Det minskar risken för lokalt återfall.

Question 19

Hej jag har lymfldem i höger arm som utvecklades efter min bröstcancer,  när man opererade bort bröstet och lymfkörtlarna i armhålan. Jag får rosfeber i armen ofta( 3 4 gånger per år) och tar 1 mg kåvepenin i förebyggande syfte det sista året. Tillhör jag riskgrupoen för corona? jag är 50 år gammal och frisk för övrigt.

Accepted Answer

Hej, nej, ditt lymfödem gör inte att du tillhör någon särskild riskgrupp för corona, så det bara att följa de allmänna rekommendationerna som Folkhälsomyndigheten publicerar löpande. Att du äter penicillin förebyggande låter ovanligt, men jag antar att du inte gör det året runt? Det skulle ju inte vara bra för din mage, och kan leda till resistens hos bakterier.

Question 20

Tack för snabbt svar på min tidigare fråga om zoledronsyra.
Undrar dock om det trots att cancern inte är spridd finns någon fördel, med hänsyn till den diagnos jag har (HER2 +3, Ki67 56%), att få zoledronsyra för att minska risken för återfall i skelettet.

Accepted Answer

Om du har benskörhet, eller på annat sätt nedsatt bentäthet kunde det vara en fördel för att mot verka det. I så fall ska ett sådant beslut baseras på en bedömning av din risk att ha benskörhet. Men det har ju inte med cancer att göra.

Det är litet svårt att säga hur stor skillnad det skulle göra på risken för återfall. I metaanalysen som behandlingsrekommendationen om adjuvant bisfosfonat grundas på sägs att nyttan är 0%, predict anger under förutsättning att du är efter klimakteriet <2 % skillnad på 10 årsöverlevnaden.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Subfebril

Återfall risk

Överlevnadsgrad

Letrozol innan operation

Hur kan man ha duktal cancer och DCIS samtidigt?

P-piller slinda

Riskminskning i praktiken

Dcis bilateral

Operation efter cytostatikabehandling?

Hjärnmetastaser

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss