Visar 10 av 6056 träffar
2021-04-18
hej ! (cellgiftsbehandling jan-maj-20) avslutade strålning (vä bröst) i mitten på juni-20, påbörjade även letrozol beh i mitten av maj. Efter några gånger med strålning fick jag lite hosta, trodde själv strålhosta eller biverkning av letrozol (hosta mindre vanlig biv.) Ingen trodde det kunde vara det ? Blev oxå väldigt ansträngd efter strålningen, när jag te x går i en uppförs backe , ville själv göra en DT rtg, men vårdcentralens läkare tyckte att jag inte skulle utsätta mej för stark strålning redan, då de anser det inte finns behov? ) Har gjort spirometri: ingen KOL eller astma, men står möjlig restriktiv bild på spirometri, vad menas ? (ska ev göra om spirometrin,ddå jag inte gjorde riktigt rätt under undersökningen ) Kan andfåddhet o lite hosta (ofta efter intag av tabletten) vara biverkningar av Letrozol ? dessa biv står i Fass som mindre vanliga? Eller har jag fått nån "strålskada?( hjärtprov Pnb nånting visade på 31...så det var ok.)Eller kan det ta flera år innan man får tillbaka sin "ork" efter all behandling? Har fått en känsla av att v-c inte tar mig på allvar, känner mig som en "gnällig tant "..(63år) Har snart ätit letrozol i ett år, kommer biverkningarna att avta med tiden eller kommer de att finnas kvar hela tiden ? stelhet, svettning/vallning?
Hej, jag tycker att det är vi inom onkologin som har ansvar för dig.
Spirometrin är inte normal, det vill man ju få en förklaring till. Det behöver inte ha något med vare sig din bröstcancer, eller dess behandling att göra. Jag hade beställt en CT av bröstkorgen som led i utredningen av detta vill jag tro även om jag har ett begränsat underlag för min bedömning.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar strålning/letrozol2021-04-18
Hej!
Jag fick bröstcancer (lobulär cancer) i november 2018 och genomgick en cancerbehandling. Hela bröstet opererades till slut bort på grund av att cancerceller fanns kvar. Jag fick välja på direktrekonstruktion eller sekundär bröstrekonstruktion men valde det senare.
Jag har nu fått tid för en bröstrekonstruktion om två veckor på Karolinska sjukhuset. Har fått information av läkaren att det är liten risk för återfall vid bröstrekonstruktion och också läst denna studie som bevisar det. http://www.onkologiisverige.se/wp-content/uploads/2018/08/Rekonstruktion.pdf
Andra studier har dock visat på högre risk som den här studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21312190/
Vilken studie ska jag lita på? Svara gärna så fort som möjligt.
Även om jag var med på den senare studien, så skulle jag i första hand lita mer på studien från Stockholm. Denna typ av jämförelser "i efterhand" är mycket svåra att göra eftersom det finns en risk att man får tag på kontroller som inte har exakt samma förutsättningar som det man kallar fallen (i denna studie de som genomgick diep). Man har i Stockholmsstudien försökt hantera detta på ett mer ambitiöst sätt än vi gjorde i vår studie. Men man kan lätt se att det finns problem även i stockholmsstudien, det var t ex olika andel patienter som genomgått strålning bland fallen och kontrollerna.
För att få riktig klarhet i hur det förhåller sig menar jag att man hade behövt göra en sk randomiserad studie, vilket i detta fall inte är så lätt av etiska skäl.
I en sådan studie hade man behövt fråga kvinnor som var intresserade av en dieprekonstruktion om de kan tänka sig att lottas mellan att genomgå operationen och att inte göra det. Hälften av kvinnorna skulle alltså trots att de vill opereras, inte få göra det. Det är en knepig studie att genomföra.
Sammanfattningsvis kan man säga att evidensläget inte är kristallklart, men att det finns tydligt mer som talar för att det går bra att göra en dieprekonstruktion än att det inte gör det. I Skåne erbjuder vi diepoperationer trots vår tidigare studie.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återfall efter bröstrekonstruktion2021-04-18
Biverkningar som är kvar efter bröstcancerbehandlingar, ömhet och stickningar i fötter och händer får mig att undra hur lång tid är bäst att vänta med coronavaccin?
Kan isolera mig utan större problem 1-3 månader. Tacksam för svar.
Mvh
Elisabeth J.
Jag hade inte väntat alls. Jag tänker att du kalkylerar med att dina efterverkningar av behandlingen ska bli värre om du tar vaccin nu. Med all respekt så uppfattar jag den kalkylen som mycket osäker. Om du får corona kan det med all sannolikhet leda till besvär i samma nivå, förlorat luktsinne t ex.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Bröstcancerbehandlingarnas biverkningar och coronavaccin?2021-04-18
Hej!
En fråga om Letrozol vs. Tamoxifen.
Vad är egentligen skillnaden på de två preparaten?
Jag fick bröstcancer december 2019, visade sig att jag bär på TP53-gen. Så cellgifter och dubbel mastektomi, ingen strålning pga. genen.
Från början (innan vi visste att jag bär på TP-53 genen), så sade min onkolog att jag skulle äta Tamoxifen i 10 år efter cellgifter och operationer.
Min onkogenetikläkare bytte till Letrozol i 10 år och Zoladexsprutor var tredje månad.
Är det "bara" biverkningarna som är annorlunda, eller är det annat som spelar in också?
Tusen tack så länge!
I jämförande studier där man låtit tamoxifen jämföras med letrozol eller andra aromatashämmare (anastrozol och exemestan heter de andra), är aromatashämmarna (förkortat AI aromatasinhibitorer) litet effektivare än tamoxifen på att förebygga allvarliga återfall. Verkningsmekanismen skiljer sig år.
Tamoxifen sätter sig som en nyckel i östrogenreceptorn och blockerar för östrogen att sätta sig i receptorn, som man kan likna vid ett nyckehål.
När östrogen sätter sig i nyckelhålet kan man säga att den vrider om nyckeln ett helt varv och aktiverar de mekanismer som har med östrogen att göra. Det vill vi inte ska hända i en eventuell cancercell. Tamoxifen å sin sida vrider om litet litet grand i nyckelhålet, och faktiskt olika mycket i östrogenreceptorer som sitter på olika ställen i kroppen. I ben t ex är det bra, eftersom det stimulerar benet litet grand och minskar risken för benskörhet hos postmenopausala. I cancerceller är den stimulans som östrogen ger mycket större än den lilla effekten av tamoxifen, så i praktiken blir den lilla effekten av tamoxifen samma som en blockering.
Aromatashämmarna däremot "trollar bort" eller sänker i alla fall östrogenet i kroppen väldigt mycket, vilket även är det som leder till biverkningar. Detta fungerar bara för den som inte har aktiva äggstockar (kommit i klimakteriet). Genom att AI tar bort östrogenet blir det ingen stimulans alls av östrogenreceptorerna. Jag uppfattar att det är därför AI är litet effektivare än tamoxifen. Om man inte klarar att ta AI är det dock mycket bättre att ta tamoxifen än ingenting alls!
Jag hoppas detta var en ttillräckligt tydlig förklaring, den är enklare att ge in real life! Tror jag.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Letrozol vs. Tamoxifen2021-04-18
Kvinna på 55 år. Brca1( tror jag). Fick bröstcancer 2008. HER2pos. Blev behandlad med cytostatika och herceptin då. Opererad ,mastectomi. Nu 13 år senare återfall eller en ny tumör på samma sida som sist. Har tagit bort äggstockarna och livmoder,och hö bröst profylaktisk. Efter något år fick jag estradotplåster mot övergångsbesvär. En liten tumör på 10 mm,vä sida togs bort. Får nu cytostatika, herceptin,strålning och så vill de även en aromatashämmare.
Jag vill inte ha hormonbehandling,dels är jag kluven ,vill ju naturligtvis inte ha någon mer cancer men orkar inte med alla dem biverkningar som är av hormonbehandling. Ett mycket stort dilemma för mig. Jag är en mycket aktiv kvinna som t ex springer halvmaraton och älskar mitt jobb. Ser att allt bara blir mycket sämre. Vågar jag chansa
Varma hälsningar Susanne
Hej! JAg skulle vilja att du vet om det är en BRCA1-mutation du har, du bör på någon tidspunkt ha fått ett brev där det står vilken gen som är muterad.
Nåväl; Du måste diskutera med din behandlande läkare hur stor del den hormonella behandlingen har i att förebygga återfall. Du skriver inte om du fått hormonell behandling tidigare. Jag har två synpunkter.
1) jag tycker inte att du ska kasta den behandlingen överbord utan att ha provat.
2) om det inte fungerar med aromatashämmare har du möjligheten att använda tamoxifen, jag uppfattar att de som har uttalade problem med den medicinen oftare är yngre än du, men igen man måste prova för att se hur det är för just dig.
Det finns faktiskt kvinnor som kan ta hormonell behandling utan att fara mycket illa av det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Måste jag ta aromatashämmare2021-04-18
Jag är en kvinna på 77år opererade bort h-bröst för 2,5 år sedan ingen spridning till lymfan äter nu sedan 2,5 år anastrozol. Undrar hur stor risken är för återfall om jag slutar med denna medicin nu eller efter tre år. Är ordinerad att äta den i fem år. Vill gärna sluta p g av kraftiga biverkningar i form av led och muskelvärk.
Tacksam för svar
Ju mer allvarlig prognos man har desto större nytta gör behandlingen. Jag kan inte svara exakt på hur stor andel av den totala effekten som kommer "per år", men det blir naturligtvis en något större risk att du drabbas av allvarligt återfall om du slutar, hur mycket större denna risk kan bli beror förstås på hur stor nyttan var från början. Du får ta ett snack med din bröstenhet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återfall2021-04-18
Hej!
Jag undrar lite angående genexpressionsanalys på gränsfall mellan luminal a och b.
Jag fick bröstcancer 2019 och bedömdes som ett gränsfall, som jag uppfattat det utifrån ett intermediärt KI67 och lågt PR.
Jag hade två tumörer 6 och 13 mm. ER över 90% på båda, PR var olika, 10 och 20%. KI67 på 16 och 18%(gräns 14-20), NHG2. Neg sentinel node samt ej amplifierad her2. LVI påvisades med immunhistokemi.
De sa att jag var ett gränsfall men att jag skulle få behandling som en lågrisk. Efter operation fick jag strålning och tamoxifen, jag var då 47 år.
Min onkolog sa att i mitt fall trodde de att cellgift skulle ge för liten vinst för att överväga nackdelarna att ge den, men vi pratade aldrig om ett ett eventuellt gentest.
Har läst att dessa gentest är aktuellt på postmenopausala kvinnor eller de som är över 50 år, stämmer det och isf varför bara på dem?
Hur ser fördelningen ut på gränsfallen som testas? Gömmer det sig en och annan högrisk bland många lågrisker eller tvärtom?
Om jag hade blivit sjuk idag, hade jag fått göra ett gentest?
Mvh Jessica
Hej, den gentest du beskriver är under införande i Sverige. De är bara godkända att använda för postmenopausala, så om du fått din cancer idag och varit postmenopausal, så hade du inte blivit erbjuden det. I de fall man testar hos individer som är gränsfall kan utfallet gå åt båda hållen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Gentest för gränsfall2021-04-17
Jag undrar vad som har sagts gällande om man äter Tamoxifen och vilket vaccin man kan få mot covid? Är 46 år och ätit Tamoxifen i 6 år. Opererades 2015, cellgifter+strålning.
Jag har inte någon specifik information om det Jag gissar att du funderar på risken för blodpropp. Jag uppfattar att risk-nytta kalkylen är sådan att man iinte ska tänka att det blir en generell avrådan för de vacciner som kan vara associerade med de ovanliga blödningsbiverkningarna tllsammans med tamoxifen. Det är förstås mycket olyckligt om någon skulle sluta ta tamoxifen p g a att hon är vaccinerad med ett visst vaccin!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tamoxifen och covidvaccin?2021-04-17
Jag har läst att Tamoxifenbehandling har effekt i tio år. Jag har ätit Letrozol i snart sex år och undrar om den behandlingen också bör fortsätta i tio år. Har också läst att övergång till Tamoxifen kan ha bra effekt. Hur förhåller det sig med detta? Dessutom undrar jag vad som avgör vilken behandling som sätts in.
Jag hade invasiv lobulär tumör på 31 mm, BRE-poäng 6, ER 100%, PR 5%, herceptest negativt, tillväxthastighet 15%, ingen vaskulär invasion men 12 lymfglandula undersökta varav två med metastaser (1 SN + en till). Skriver allt eftersom jag inte vet vilket som är av betydelse.
Hej
Det är en lång historia. De studier som jag känner till ser man inte någon säker tilläggsnytta av letrozol långre än 8 år. Det skiljer sig litet från tam, där man har nytta i upp till tio år. Å andra sidan är letrozol litet effektivare för postmenopausala kvinnor, som du.
Hur väljer man? För det första är dit viktigt att skilja på postmenopausala och premoenopausala patienter, De flesta postmenopausala behandlas med aromatashämmare, om de tål det. Det kan vara att man byter till tamoxifen om biverkningarna blir för tuffa.
I vissa fall byter man till tam efter 5 år, men om sanningen ska fram så är evidensen för just den sekvensen inte så stark. Om du tål din medicin, skulle jag rekommendera att du fortsätter tills du tagit den i 8 år, sen tror jag att jag skulle rekommendera dig att sluta. Det innebär inte att risken för återfall går i taket, effekten av den hormonella behandlingen sitter i även efter det man slutat.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Letrozolbehandling2021-04-17
Hej min sambo på 32 år diagnostiserades med trippelnegativ bröstcancer i mitten på december. I axillen 1 suspekt lymfkörtel. Biopsi
från bröstet visar trippelnegativ duktal bröstcancer. Cytologi från körteln i axillen inget säkert malignt utbyte. ER 0, PgR 0, Her2 0 samt Ki-67 90%. Cytologi från lymfkörtel benign. Tumören 65 mm med skjutmått och är helt rörlig. neoadjuvant behandling med dostät EC90 i fyra kurer med filgrastimstöd 30ME dag 2-8 samtliga behandlingar med EC-90 följt av veckovis Paclitaxel. mammografin visar efter halva cellgiftsbehandlingen på
en god regress av tumören där den minskat till 13 mm enligt skjutmått. Operation efter neoadjuvans blir då mastektomi och sentinel node samt 3 veckors strålning. Vad är risken för spridning/återfall samt prognos på överlevnad för henne?
Jag kan inte ge ett precist svar på den frågan, det är förstås viktigt hur resultatet av operationen ser ut. vid komplett remission är prognosen i bästa fall mycket god.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Trippelnegativ bröstcancer