Det är troligen en biverkning. Det kan vara så att en liten del av matstrupen kommit med i det fält som du får framifrån och bakifrån mot området över nyckelbenet, fossa suplaclavicularis. Det kan leda till en övergående strålreaktion i matstrupen. Det går över efteråt och leder inte till någon skada.

Hej Internationella guidelines är tydliga med att man inte ska tolka effekt av behandlingen endast med ca15-3. Ca15-3 måste tolkas tillsammans med utfall på röntgen och klinisk undersökning/bedömning. Jag gissar att du ska genomgå en röntgenundersökning inom kort. Du måste ge dig till tåls tills man kan bedöma även den. Det händer att man ser att en patient mår prima och har en helt stabil bild på röntgen. De fallen är alltid litet knepiga, men Ca15-3 rekommenderas inte ensamt fälla avgörandet. Det är ju såklart mer betryggande om värdet sjunker, så jag kan förstå din oro. Om du i övrigt mår väl hade jag sett till att få en rtg efter behandling nr tre.

Ja, det är ett litet okonventionellt råd som jag uppfattar syftar till att möjliggöra för dig att ta den homonella behandlingen. Det är inte tänkt att man ska dela dem. Och jag tror inte man vet så mycket om effekten vid andra doser än 2,5 mg. Rekommendationen måste vara att du ska landa på en tablett om dagen, man kanske kunde ta en tablett var annan dag till att börja med istället för att äta "smulor"?

Nej. Om något så blir det lättare att undersöka dina bröst. Implantatet sitter under muskeln som i sin tur sitter under bröstvävnaden. Brösvävnaden lyfts alltså framåt. INgen fara alls.

Jag uppfattar inte att era lungröntgenunderökningar kan förklara detta. Teoretiskt kan iofs även en låg stråldos bidra, men med en så låg riskökning i det enskilda fallet att det inte kan förklara alla dessa fyra cancerfall, det blir som att slå fyra yatzy på raken = extremt osannolikt. Jag skulle föreslå att man tittar på ärftlighetstestningen igen, Om din syster är testad 2011 är hon troligen inte testad för hela den panel som vi använder vid ärftlighetstestning idag. Dagens panel innehåller 6 gener. Jag skulle säga att det är avsevärt mer sannolikt att förklaringen finns där än i lungrtg-undersökningarna. Om hon är testad med panelen redan, kan man be att genetiska kliniken gör en sk boadiceabedömning (noggrann släktträdsanalys) avseende den risk för bröstcancer som är aktuell för era döttrar. Det finns nämligen andra ärftliga faktorer som vi inte kan testa för, och en boadiceabedömning kan hjälpa till att uppskatta risken i sådana fall.

Du måste höra med Göteborg om den saken. Halmstad kanske? Eller Sthlm. Det är ett problem att MR kapaciteten är för liten på många håll.

När man markerar ett område med kol är det en tatuering man gör kan man säga. Man sprutar in litet kolpulver. Ett clip är en liten krumelutt som kan se ut som ett rosabandetmärke!

Vid mammografiundersökning i screeningprogrammet finns ett begrepp som heter att man blir "selekterad". Det betyder att det är något som gör att man ska genomgå ytterligare undersökningar utöver mammografin. Det kan vara något doktorn ser på bilderna, men det kan också vara att du som kvinna sagt att det finns en ny knuta i bröstet. Det du sagt måste tolkas som det senare. Även om man inte sett något på mammografin måste man alltså "selektera" dig för att man ska kunna genomföra korrekt diagnostik, i detta fallet en punktion mot det angivna området. Jag brukar säga att såna här sammanhang är det vår uppgift inom sjukvården att vara misstänksamma. Eh en erfaren mammografidoktor berättade en gång för mig att andelen som efter att ha selekterats till sist visar sig ha cancer är ungefär en av tio, 10 %. Jag vill uppfatta denna situation som att man är noggrann och tar sin uppgift på allvar på din mammografienhet. Det är bra! Givet det jag skrev ovan och baserat på det du beskriver får man ändå tro att risken för att du ska ha cancer inte är så stor, men att du naturligtvis bör fullfölja den planerade utredning.

Det förstod jag.

Det är inte ovanligt att man drabbas av energilöshet under och efter cancerbehandlingar. Det är många faktorer som bidrar till detta. Hur lång tid det tar innan man börjar må bättre beror på vad det som har gjort att man tappat energi, men de flesta mår bättre efter några månader efter att man avslutat sin behandling. Att man försöker sova, äta och promenera regelbundet brukar bidra till att energilösheten minskar även om det kan ta tid innan man märker av förbättringen. Om du inte börjar må bättre inom de närmsta månaderna tycker jag att du ska be din onkolog/husläkare att man utreder om det går att hitta orsaker till energilösheten och i vilken hjälp du kan få för att börja må bättre.