Visar 10 av 6183 träffar

Återfall av vilande celler

2021-01-05
Hej, jag hade en lobulär bc som jag är rädd för att den sprider sig. Den var 45 i extent. Högt ki67 60 Har fått dostät cellgifter 4dc o 4ec och strålning både på bröst och axillen. I axillen hade jag två macrometastaser och två micrometastaser. Räknas det som fyra stycken när jag frågar efter min prognos? Gjorde mastektomi före behandling. Nu tar jag leteozol och zoladex och får zoledronsyra. Om jag har spridda celler. Kan de dödas med den behandlingen jag har eller ligger de bara och vilar och någon gång får fart. Kan träning hjälpa till att få cellerna att vila eller ta död på dem? Har görat att träning kan hjälpa för att motverka återfall. Min cancer är lobulär och är rädd att inte cellgifterna tagit. Har förstått att lobulär inte är lika känslig för cyto. Jag gjorde en ct bul och bål för två år sedan vid diagnos. Luminal b med er100 och prg på 7 ej her2 skickades på ishtest. Gjorde axillutrymning på ytterligare 7frisks körtlar. Känns som att min prognos är så dålig på grund av många omständigheter.
Visa svar
Svar:
Hej, ja, jag skulle säga att man ska uppfatta det som fyra positiva körtlar. Behandlingen kan ta kål på cancerceller, inte bara få dem att lägga sig i viloläge. Hur vet jag det? Om man tittar på en gammal jämförelse mellan patienter som fick fem års tamoxifen efter sin operation och patienter som inte fick det så ser man en tydlig skillnad mellan antalet med återfall efter fem år. De som ätit tamoxifen har förstås färre återfall. Om man sedan tittar på skillnaden efter tio år, när vare sig den ena eller den andra gruppen ätit tamoxifen under de senaste fem åren så är skillnaden mellan de behandlade och de obehandlade STÖRRE än den var efter fem år. Om behandlingen endast fick celler att lägga sig i viloläge skulle man förvänta sig att skillnaden minskar med tiden. Det är på liknande sätt med cytostatika. En av de första studierna av cytostatika efter bröstcancerkirurgi gjordes i Italien på 70-talet av Dr Bonnadonna. I den studien randomiserades (slumpades) patienter med körtelpositiv bröstcancer mellan CMF-behandling och ingen cytostatikabehandling. Man har redovisat 30-årsdata från den studien och ser fortfarande en tydlig skillnad mellan den behandlade gruppen och den icke behandlade gruppen. Efter 30 år är dubbelt så många i livet bland de behandlade som bland de icke behandlade. Om behandlingen endast la celler i viloläge skulle man förvänta sig att skillnaden skulle ha minskat med tiden. Du oroas av att det finns negativa faktorer i din situation. Men glöm inte att det också finns en stor möjlighet att du fortsätter att vara frisk efter din bröstcancerresa! Och fortsätt att hålla igång kroppen, det är bra på många sätt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall av vilande celler

Prognosen

2021-01-04
Hej än en gång. Tack för svaret ang detta svåra. Det var konstigt att jag själv fick avgöra ang cyto. Förstår inte riktigt detta än. Kanske var det något missförstånd. Hur ser ni på prognosen efter mina siffror? Hoppas jag inte valt helt fel med behandlingen. Har ändå aromatoshämmare. Tack Mvh N
Visa svar
Svar:
Ja. På ett sätt är det förstås du som måste välja, eftersom det är du som ska genomföra behandlingen. Men jag tänker att det är vår uppgift inom sjukvården att du inte ska behöva stå ensam med beslut du fattar. Om det är 2 % skillnad med och utan behandling, så tycker jag inte att det är orimligt att tycka att det är en så liten nytta att inte är värt besväret.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognosen

Risk för metastaser

2021-01-04
Hej, Jag hade en hormonpositiv, grad 2, Ki67=15, ILC, multifokal 5*5,5*3 cm tumör som opererats med lyckad mastektomi och ingen spridning till lymfkörtlar. Ingen inväxt i bröstmuskel men mycket nära. Fick både Paklitaxel och EC samt strålning och får nu 10 år med Zoladex + Anastrozol samt stärkande Zolodronsyra i 3 år. Med det känner jag mig trygg i att ha gjort allt som går och lever livet till fullo...har dock på sistone känt av smärta i revbenen på sidan där tumören var. Tänker att detta beror på att jag tränar hårt eller i övrigt är spänd men känner samtidigt inte samma smärta på andra sidan. Hur skulle du tänka? Kan jag avvakta någon månad och se om det går över eller bör jag ringa till bröstmottagningen. Det borde väl vara rätt osannolikt att jag skulle fått skelettmetastas med så god behandling samt ingen spridning till lymfkörtlar eller hur? Kan man ens få spridning till övriga kroppen utan spridning till lymfkörtlar? Tillägg...Min behandling var klar i september så det har enbart gått 3 månader...
Visa svar
Svar:
Hej, jag blir inte mycket orolig för din hälsa när jag läser det du skriver. Och jag tycker att du tänker helt rätt. Avvakta ett par veckor och om det då fortfarande besvärar tycker jag att du ska kontakta din bröstmottagning. Det låter som du säger mindre sannolikt att du drabbats av skelettspridning nu. Låter mer som det har med din träning att göra. Men det är inte omöjligt även med negativa körtlar, fast mindre sannolikt.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för metastaser

Knottror på bröstet

2021-01-04
Hej! Jag har under ett par dagar märkt att jag fått små ”knottror” på brösten, dem är små och lite lätt röda. Dem kliar inte. Har inga andra problem med brösten förutom att dem är lite ömma ibland. Är det något som jag borde kolla upp? Jag har läst att bröstcancer inte är så vanligt i min ålder (18 år) så det kanske inte är något jag behöver oroa mig över?
Visa svar
Svar:
Nej, jag tror inte att du behöver vara orolig. Om plitorna inte försvinner skulle jag visa upp dem för skolsyster.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knottror på bröstet

Efter avslutad behandling

2021-01-04
Hej, jag har lite frågor om vad som händer efter avslutad cytostatika och strålning. Jag fick min sista cytostatika i september och var klar med strålning i slutet av oktober. Mår överlag bra men känner av lite efterdyningarna. Får nu dropp, Ogrivi, var tredje vecka fram till juli, och äter Tamoxifen varje dag och ska äta det i fem år. Äter även Losartan varje dag pga högt undertryck, började med det för va 3 veckor sen. Mina frågor är följande 1. Jag har ofta ont i huvudet, lite yrsel och är trött, är det pga blodtrycket? 2. Jag har gått upp ca 5 kg i vikt sen november, hänger det ihop med mina behandlingar? Jag tränar ca varannan dag och både styrka och kondition, det har jag försökt hålla igång under hela min behandling i varierande mängd och då gick jag inte upp i vikt, och jag äter ungefär likadant som normalt. 3. Jag har tidigare haft domningar i tårna men har nu domningar på översidan av ena foten och nu på sistone har det i bland känts som att jag tappar styrseln i foten och får problem när jag går. Kan nervproblem komma efter behandling eller kan det bero på annat? 4. Jag är fortfarande svullen i bröstet efter strålningen, antar att även muskelmassa blir påverkad av strålning och jag har haft spänningar/strålande smärta av och till sen strålningen men det är mindre nu. Jag tycker alltid att det känns bättre efter träning. Ska jag tänka på något speciellt gällande träning? 5. Jag fryser och svettas om vartannat, är det pga hormonbehandlingen? Jag tycker själv att jag mår bättre när jag tränar och jag vet att mitt hjärta är bra eftersom jag precis gjort hjärtultraljud men jag är ändå lite fundersam över hur länge biverkningar sitter i. God fortsättning Anna
Visa svar
Svar:
HEj! Jag tar det punkt för punkt: 1) tröttheten är du nog inte ensam om i den situation du befinner dig. Yrsel och HV är det svårt att uttala sig om på detta sätt, du måste be din doktor värdera den saken. Ring till kontaktsjuksköterskan. 2) Utan att ha säkra belägg upplever jag att det är vanligare att man går upp i vikt under en bröstcancerresa än motsatsen. Se även under punkt 5) nedan. 3) JAg skulle i första hand tro att det beror på den taxanbehandling du genomgått (docetaxel eller paklitaxel), den kan påverka de långa nerverna och ge upphov till sk neuropatibesvär som jag te sig så som du beskriver. 4) På kort sikt ser man inte att muskelmassan påverkas av strålningen, men det kan vara så på lång sikt just där strålningen träffat. Det är vanligt med symtom (smärta, domning, ilningar) i det behandlade bröstet. Det skulle kunna finnas ett inslag av vara lymfödem i huden över bröstet om du är svullen där. Jag tror du kan träna på som du vill, men gör inte sådant som gör ont i det behandlade området. 5) Ja det kan det vara. Kanske har du just kommit in i klimakteriet som ett resultat av behandlingen och då kan det vara en annan förklaring. JAg uppfattar att det även kan påverka kroppsvikten i så fall. Fortsätt att hålla igång kroppen, det är alltid bra! En del biverkningar kommer säkert att gå över, men inte allt. Det kostar på att genomgå en bröstcancerresa. Förhoppningsvis kan du ändå finna att du kan leva ett riktigt gott liv.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Efter avslutad behandling

Prosigna för ca 3 veckor sedan

2021-01-02
Hej, i gen. Prosigna testet gjordes nyligen. Menar att jag nu tar Anastrozole i ett antal år. Mvh
Visa svar
Svar:
OK, nu fattar jag. Det ditt "fall" illustrerar är att även om det säkert i stort är en fördel med genexpressionsbaserad diagnostik så trollar det inte bort problemet med att fatta beslut om behandling. Och det trollar inte heller bort problemet med överbehandling, även om det kan leda till ett mindre behov av just det, Alltså att ge cytostatika till personer som inte hade behövt det. Om det är som du säger, att man har två %-enheters nytta av cytostatika så menar man att om man behandlar en grupp individen som är "som du" med cytostatika och att man avstår i en annan grupp av "likadana" patienter och så ser man efter en viss tid, t ex 10 år hur många som är i livet och kan du konstatera att i gruppen behandlade är 2% fler i livet än i gruppen icke behandlade. T ex 87% istället för 85%. Man kan även uttolka det som att om man behandlar 100 patienter så botas 2 av cytostatikan, vilket på engelska också kan kallas att "number needed to treat" är 50, d v s att var femtionde patient som behandlas blir botad av behandlingen. De 85 % som förblev friska utan cytostatika motsvarar de "överbehandlade", och de 13 % som råkade illa ut trots att de fick cytostatika skulle man kunna säga var "underbehandlade" trots att det fick cytostatika. Problemet är att i förväg veta vem som är vem. Prosigna används för postmenopausala patienter med körtelnegativ ER-positiv, HER2-negativ sjukdom för att underlätta detta beslut en smula. De som har höga värden har en högre risk för återfall och har därigenom en större nytta av tillägget av cytostatika. För de som har låga värden är det tvärt om, d v s att de har lägre nytta av behandlingen eftersom de har en bättre prognos med lägre risk för återfall. Du har hamnat i mellangruppen. Tyvärr finns det en mellangrupp. Men tyvärr finns det inte riktigt en mellangrupp när det gäller att ge cytostatika. Antingen ger man eller så ger man inte cytostatika. Jag brukar i dessa situationer trösta mig med att det kan finnas flera sätt att göra rätt. Man måste välja den ena av de vägar som står till buds. Kom ihåg att det inte är som i operan Trollföljten av Mozart där prins Tamino kommer till ställe där han ska välja mellan olika dörrar att gå in i, och bara en av dörrarna leder till lyckan. Verkligheten är inte så svart-vit. Både att ta och att inte ta cytostatika leder till för- och nackdelar. Jag hoppas du kan för stöd av din läkare att resonera dig fram till vad som är bäst för dig. Kanske har du redan gjort det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prosigna för ca 3 veckor sedan

Följdkommentar på min tidigare fråga

2021-01-02
Hej, igen! Som framgår av min fråga har vänsterkammarfunktionen gått ned från 69% till 59%, dvs 10%. Jag tog en paus på en månad, då det förbättrades till 61%. Sen återupptog jag Herceptin-behandlingen och genast försämrades det till 60%. Har full förståelse för att du har mycket att göra, speciellt i dessa tider, skulle dock uppskatta om du läser frågan istället för att skumma igenom.
Visa svar
Svar:
Jag har läst din fråga. Tråkigt om du inte är nöjd med svaret. Skillnaden mellan 60 och 59 % faller inom den statistiska felmarginalen, och bör inte uppfattas som en försämring i den aktuella situationen. Men visst, det fanns en nedgång på 10 % -enheter under den tidigare behandlingen. Min refexion är att den paus på en månad man gjorde är kort om man tänker att antikropparna ska gå ur blodet och sluta att påverka hjärtmuskeln. Man kan även fundera på om värdet på 69 % är "i överkant", vilket skulle kunna bero på att man mätt i en situation där du ansträngt dig eller hade hjärtklappning, och att din vanliga hjärtfunktion egentligen var något lägre. Om det skulle vara på det sättet blir skillnaden mellan 69 % och 59 % inte heller så anmärkningsvärd. Detta forum lämpar sig inte för att komma med bud på hur man "ska" göra, det är ansvarig mycket bättre på att göra. Det gör ansvarig läkare bättre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Följdkommentar på min tidigare fråga

Följdfråga till Niklas

2021-01-02
Tack för svar nedan Niklas. Men vid en smittad SN av totalt 10 körtlar, vad är risken för att det spridit sig förbi lymfkörtlarna i procent? Kort info om min brösttumör KI 33 %, 12 mm, invasiv dukt ER 100 pgr 4 HER2 ej fått svar. Luminal b Undrar även kring risken för återfall för mig (ej överlevnad utan återfall överhuvudtaget, hittar ingenstans att beräkna det), enligt ovan info Fråga om kärlinvasion, jag förstår inte! 2021-01-02 Hej, Jag hade en positiv SN innan man utrymning. Jag undrar nu, när en bröstcancer har bildat en metastas i en SN men alla övriga var friska, hur stor är risken att de vandrat vidare ut i kroppen? Cellerna alltså. Eller måste de passera flera lymfkörtlar och göra dem sjuka innan det kan ta sig vidare? Jag önskar alltså mer info om sannolikheten att det har vandrat vidare. Jag hade 1 av 9 körtlar som var positiva. Har man alltid kärlinvasion vid invasiv cancer? Jag förstår inte detta... tacksam för era svar. SVAR: Hej, om man har positiv SN, d v s att det finns tecken till cancerceller i en lymfkörtel i armhålan är det ett tecken till att det finns kärlinvasion. Cellerna måste ha egenskapen att kunna ta sig ut i lymfkärlen för att kunna hamna i lymfkörteln. Man ska se det som en markör, eller om du vill, en varningssignal till att cellerna har förmågan att sprida sig vidare i kroppen. Vi kallar därför spridning till lymfkörtel för en prognostisk markör, en egenskap som säger något om risken att cancern ska dyka upp på ett annat ställe i kroppen. Det jag nu skriver låter otäckt och kanske skrämmande. Men kom ihåg att även om det finns spridning till en lymfkörtel så är det långt ifrån i alla fall som det sker ytterligare spridning förbi lymfkörtlarna. Jag tänker att man kan se lymfkörtlarna som ett kroppens filter där spridningen kan stanna upp.
Visa svar
Svar:
Hej, jag kan inte svara på frågan, jag förlitar mig på predictmodellen som endast informerar om överlevnad, jag svarade för en stund sedan på en fråga om varför det är så. Jag tänker att överlevnaden ger en hygglig uppfattning om hur prognosen ser ut. Och med all respekt tänker jag att det kanske inte är den exakta %-siffran som spelar så stor roll. För individen finns endast två utfall: återfall eller inte återfall. Generellt kan man säga att andelen återfall är alltid litet högre än andelen som avlider. Vissa individer med återfall blir ju botade.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Följdfråga till Niklas

Bör andra bröstet också tas bort

2021-01-02
Jag är kvinna 33 år som haft ductal ER 100%, PR 100% och Her2++ bröstcancer i vänster bröst. Ki-67 på 27%. Hittade själv tumören tidigt och den var därför 10 mm när den plockades bort vid en masektomi med direktrekonstruktion (Radiologen kunde inte säkert avgränsa tumören). Jag har sedan fått paklitaxel x 12 och ska få totalt herceptin x 17. Kompletteras med Zoladex och Tamoxifen i 5 års tid. Ingen hereditet i BRCA eller övriga vanliga screenade gener. I höger bröst hittas enl journalen "konglomerad tumör", vilket de sedan förklarat som "en grupp/eller ansamling av tumörer, tot 3 stycken". De hade skapat ordentlig blodtillförsel enligt ultraljud och ligger vardera på 10 mm cirka. De tog en grovnålsbiopsi på den de upplever var den största och den är de säkra på är ett fibroadenom. Ingen övrig åtgärd. Jag har funderat en del på de där tumörerna. Jag har förstått att man kan missta en möjlig ny elakartad tumör för fibroadenom då patienten har många sedan tidigare. Fick strida för att ens få grovnålsbiopsin på cancertumören då radiologen trodde denna var ett fibroadenom också. Bör jag ta ett omtag med min läkare kring det kvarvarande bröstet och få även detta bortopererat? Jag vill vara trygg i att detta inte kan utveckla cancer.
Visa svar
Svar:
Hej, man kan inte säga att det andra bröstet bör tas bort. Däremot ska det förstås övervakas på lämpligt sätt. I din ålder är det lämpligt att man kompletterar med t ex ultraljud.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bör andra bröstet också tas bort

Biverkning strålbehandling

2021-01-02
Hej! Jag är nu 36 år o det har smart gått ett år sedan jag opererades för dcis grad 3 o där man hittade en väldigt liten invasiv tumör, inget i axiller. Fått strålbehandling med extra boost i juli 20. Senaste 2 månaderna fått ökad smärta i bröstet, nu såpass att jag inte längre kan ligga på mage eller bära tungt på den sidan. Jag tycker också att ärren känns hårdare, är Detta normalt? Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Jag skulle tro att det är "normalt", ja riktigt normalt är det ju inte, men jag antar att du tänker att det skulle bero på återfall. Och det behöver det inte göra, men naturligtvis ka du be att få en kompetent bedömning av ditt bröst på din bröstmottagning.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biverkning strålbehandling

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss