Visar 10 av 6056 träffar
2020-11-29
Hej!
Jag har gjort en tårtbitsoperation invasiv ductal hormonkänslig microskopisk grad 2, Ki 67 på 43,5 % , 35 mm den15/10
Vid återbesök berättade dom att patologprovet visade att de missat 3 mm och att jag måste opereras igen.
Ett prosigna test visade en förhöjd risk (vet inte vad detta betyder riktigt?)
Jag måste nu ta ställning till en ny tårtbit eller att ta bort hela bröstet. Ska opereras den 1/12.
Hur ser det ut med återfallsriskerna i de olika alternativen?
Om jag tar bort hela bröstet nu och får ett återfall sätter det sig då i bröstbenet och vad händer då?
Om jag tar en till tårtbit och strålas 15 ggr och får återfall är det mindre risk att det sätter sig i bröstbenet då?
Vad ska jag göra?
Ska diskutera med onkolog efter operationen angående cellgifter eller inte.
Omöjligt att få tala med en onkolog innan enligt Uddevalla.
Märker att jag skriver lika rörigt som det är i hjärnan.
Hej
Jag gissar att din Sentinel Node var negativ.
Det är viktigt att kirurgin blir radikal. Som jag uppfattar situationen kan man uppnå det på båda dessa sätt. Mastektomi, eller bröstbevarande kirurgi följt av strålbehandling. Ditt val handlar i första hand om du föredrar att behålla bröstet och kan tänka dig att fara dagligen till Göteborg för strålbehandling, eller om du vill "slippa" strålningen. Utfallet är likvärdigt med dessa två alternativ. Återfall vid bröstbenet förekommer, men är sällsynt. Tror inte att just det är något du ska fundera speciellt på.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Risk för återfall2020-11-29
Min mor hade bröstcancer för 25 år sedan, opererades och fick cellgiftsbehandling och blev därefter cancerfri. En sköterska hade i sambandet sagt att man inte ska ta D-vitamin om man haft bröstcancer. Jag har letat både på svenska och engelskspråkiga sidor på internet efter forskningsrön, men inte funnit något alls om det. Igår frågade min mor en vän som är pensionerad sjuksköterska och hon hade också hört att man ska undvika D-vitamin om man haft bröstcancer. Mycket märkligt.
Hur ligger det till egentligen? Mor är 75 år och mest inomhus, röker och dricker inte mjölk, så jag köpte en burk D-vitamin för hennes benhälsa och då brist på vitaminet verkar ge svårare Covid-19-inflammationer. Vågar hon ta dem?
Jag håller inte med om att D-vitamin skulle vara farligt. Däremot blir det inte bättre av att ta "för mycket" D-vitamin, det kan vara ogynnsamt. TA gärna ett vanligt vitaminpiller som är anpassat för åldern. Tala med apoteket!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Är D-vitamin farligt om man haft bröstcancer?2020-11-29
Hej,
Bör jag be om en röntgen av hjärnan?
Färdigbehandlad för trippelnegativ bröstcancer (vänster) december -19
Nu orolig då jag IBLAND upplever obehagskänslor i huvudet vänster sida. Symtomen jag upplever är stickningar, att det rycker lite över ögonbrynet, skavkänsla i ögat, ibland ont bakom ögat, och ibland lite tryck i örat. Har inga "klassiska" symtom som huvudvärk, yrsel eller illamående och kräkningar eller synbortfall. Men tänker att det jag känner kanske kan vara tidiga tecken på metastaser?
Har kontrollerat min syn och jag hade inga som helst fel.
Kan också tillägga att jag på sistone är väldigt stel i axeln på vänster sida och även svullen över mitt bröst (mastektomi med silikonprotes som strålats). Ibland tänker jag att det kanske kan ha en samband och ibland tänker jag på om det kan vara hjärnmetastaser.
Vart ska jag börja? Massage, sjukgymnastik eller röntgen av huvudet?
Tack på förhand!
Hej, ring och tala med din kontaktsköterka! JAg hade velat undersöka dig och efter det fatta beslut om eventuell rtg.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Hjärnmetastaser?2020-11-29
Hade högprofilifertiv TNBC 2015, genomgått tårtbitsoperation, cytostatika och strålning. Ingen spridning i portvaktskörteln. Hittade en liten knöl i andra bröstet i år. Genomgått mammografi, ultraljud, cellprov och vävnadsprov. Cytologin visade först anmärkningsvärt frodig och malignitetsmisstänkt bild. Nästa undersökning visade benignt fynd. Det har nu ändå beslutats att det ska opereras bort. Ser nu att det står i journalen att den ska opereras bort för att kunna ställa rätt diagnos med vävnadsanalys..... Detta har ingen sagt något om till mig utan det har bara sagts att den är benignt och inget att oroa sig över. Känns ju inte ok nu när jag läst detta. Behöver jag fortsätta oroa mig att det ev inte kommer se bra ut? Förra vändan visade det sig inte förrän efter operation att det var så allvarligt som det var.
Sen nästa fråga, har misstänkt hudcancer som är under utredning. Kan detta ha något med min tidigare sjukdomshistoria att göra, tex metastaser eller så?
Kan jag inte ha rätt till att få röntga hela kroppen nu?
Jag tror att man tänker såhär: som jag fattar det finns egentligen inget med den nya knutan som talar för att det ska vara en ny cancer. Det kan naturligtvis finnas en mycket liten möjlighet att det ändå skulle kunna vara elakartat, vilket man i så fall skulle fånga upp vid en operation. Det är vår uppgift inom sjukvården att vara misstänksamma i sådana fall. Uppenbarligen har man inte nått fram med detta resonemang, eller valt att inte föra det (kanske för att inte oroa i onödan??). Jag vet förstås inte hur man resonerat eller vad som blivit sagt, men det hade förstås varit bättre att du exponerats för informationen att det kanske ändå finns en liten möjlighet att det skulle kunna vara cancer i alla fall - det vet du ju med den erfarenhet du har - och att man kommer att se till att man kommer till fullständig visshet.
Det finns inget som är så svårt som kommunikation, kanske tror man att man sagt detta till dig?
Ska man röntga dig? Det beror förstås på vilken typ av hud förändring det handlar om, och även utfallet av den planerade operationen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Bröstcancer eller inte, metastaser?2020-11-29
Hejsan!
Jag är en kvinna på 44 år och har några kompletterande frågor efter senaste möte med onkolog. Inledningsvis efter MR och biopisi fick jag följande info om min tumör: T3NOMO Ductal Luminal B-lik. ER 100%, PR 1%, HER2 negativ, Prolif 30%, tumör storlek 25x33x52. Därefter fick jag cyto med Doc 100x3 samt EC90x3 och gjorde mastektomi, då tumör var över 5 cm och liten byst. Efter operation visade PAD: duktal invasiv bc, 2 tumörer storlek 13x2mm samt 2,5 mm och DCIS grad 2 emellan, 3 neg Sentinel node, ER100%, PR neg, Elstongrad 1, HER2 neg och prolif 4%, ATM mutation - således T1c multifokal MO.
Innan operation var det sagt att jag skulle strålas efter men nu blir det capecitabine 6 kurer och därefter sekventionell behandling i 5 år.
Varför ingen strålning längre? Onkolog sa att man endast strålar mastektomi om tumör över 5 cm och det var ju min från början. Utgår man ifrån tumörstorlek vidtidig MR eller efter fynd efter operation? Strålning verkar ju ge mycket bra skydd för återfall? Vilka ger man capecitabine till? Min proliferation har minskat ifrån 30% till 4% vad innebär det? Vad är Elstongrad 1 - vad betyder det? Vad innebär T1c - vad står c för? När man tittar på överlevnad utgår man ifrån första informationen eller andra, dvs T3 eller T1c? Kan det vara så att den bedömning man gjorde först via MR var mina två tumörer och DCIS och inte en tumör på 5 cm?
Hej, jag kan inte i detalj reda ut detta. Jag tänker att då måste gå tillbaka till läkaren och få ytterligare information om varför man släppt strålbehandlingen.
När man bedömer prognosen tänker jag att både situationen före behandling och efter behandling spelar in. Det verkar i ditt fall som om du svarat fint på din kemoterapi med en begränsad kvarvarande tumörbörda och fin regress av Ki67. Elston Grad 1 ger likartad information. T1c refererar till tumörstorleken efter behandling som i ditt fall är 10-20 mm.
Jag tänker att du har god prognos.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Strålning eller inte2020-11-25
Hej.
Jag har fått höra att tamoxifen ökar risken för cancer i livmodern. Jag har cellförändringar på livmodertappen och undrar om tamoxifen är lämpligt för mig efter cytostatika eller borde jag ta något annat antihormon? Min tumör är 100% östrogen känslig
Hej, det var en riktigt bra och viktig fråga. Det finns två slag av livmodercancer som inte har ett dugg med varandra att göra. Dels cancer i tappen, vilket i första hand är en cancerform som är associerad med humant papillomvirus. Unga vaccineras idag mot detta virus för att slippa den typen av cancer.
Den andra sorten är den som drabbar det som kallas livmoderkroppen, alltså längre upp i livmodern. Där finns hos äldre kvinnor en liten riskökning som hänger ihop med tamoxifen och beror på att tamoxifen kan stimulera östrogenreceptorer i livmodern. Dessa receptorer fungerar annorlunda (litet tvärt omo) jämföre med östrogenreceptorer i bröstcancreceller.
Du ska inte vara rädd för denna risk. Nyttan räknat i antal förebyggda canceråterfall är mycket större än antalet livmodercancerfall.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tamoxifen2020-11-25
Hej!
Jag har ätit Letrozol i 2 år 3 månader. Tycker att biverkningarna har blivit mer nu. Fått högt blodtryck och tendinit mm. Är väl biverkningar?
Sjunker östrogennivån sakta efter man börjar medicinen och att den är väldigt låg nu?
Mvh
Tendiniten är kanske en biverkning, men troligen inte blodtrycket. Jag uppfattar att de besvär som man drabbas av vid letrozol kommer ganska snart efter det att man satt in medicinen, i samband med att östrogenet sjuker, jag tror inte att det sen fortsätter att sjunka.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Letrozol2020-11-25
Hej Niklas, tack för svar. Anledningen till att jag undrar vem som rekommenderas vaccin mot pneumokocker är
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/november/viktigt-att-riskgrupper-vaccinerar-sig-mot-pneumokocker
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-pneumokockvaccination-/
Kan du hjälpa mig förstå vilka som rekommenderas denna spruta mot pneumokocker - är det alla de som rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa pga sin cancerbehandling?
Hej, ja denna instuktion kan onekligen tolkas som om vi borde skicka alla på vaccination innan varje form av cytostatika, vilket vi faktiskt inte gör. Efter att ha kollat runt i landet framkommer att detta är rimligt. Det finns en överrisk att råka illa ut av pneuokocker hos vissa grupper av cancerpatenter, men det gäller inte i första hand bröstcancerpatienter som i avsaknad av andra riskfaktorer inte verkar ha så stor risk som man får intrycket av när man läser den text du hänvisar till. Man har nog dragit alla cancerpatienter över en kam. Om man har andra faktorer som talat för risk, t ex lungsjukdom eller om man har tagit bort mjälten t ex är det angeläget att vaccinera sig mot pneumokocker, men vi kommer inte att skicka alla våra bröstcancerpatienter på detta.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Vaccin2020-11-24
Hej, har gjort en bentäthetsmätning i o m min behandling med anastrazol. Fick svar idag att jag ligger i riskzonen för att utveckla benskörhet. Ska möta husläkaren för att prata om behandling. Kikar runt efter information och blir inte riktigt klar över alternativen. Självklart dyker det också upp riskbeskrivningar såsom kökledsnekroser vid bisfosfanatbeh. Vad är vanligast? Behövs det medicin över huvud taget eller kan man öka intag av t ex calcium och d-vitamin. Har en bortopeterad sköldkörtel som säkert inte gör min sits lättare. Att ligga i riskzonen innebär väl inte att jag har benskörhet? Är lite förvirrad. Rädd för att nu behöva mer mediciner som ger hemska biverkningar. Räcker med det som är kan jag känna.
Benskörhet är garanterat vanligare än käkledsnekros. Boten kan inte vara värre än soten!
Att ta calcium och D-vitamin är otillräcklig behandling i alla fall för utvecklad osteoporos.
Om du efter en mer fullödig bedömning än denna , och "endast" har osteopeni, känner dig fundersam kan du ju alltid avvakta, ägna dig år flitig fysisk aktivitet och avstå rökning, samt för all del se till att du får kalk och D-vitamin i dig. Och mäta om med ny Dexa om två år.
Men troligen är bisfosfonatbehandling ett effektivare sätt att förebygga frakturer även om du "endast" har osteopeni.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Ligger i riskzonen för osteoperos2020-11-24
Hej, Inväntar nu svar efter op på om cancern spridit sig till lymfkörtlarna eller ej. Jag har utifrån det två frågor:
- Om den HAR det, hur stor är risken att den då har spridit sig ut i övriga kroppen? Snabb info om tumören som togs bort om det spelar ngn roll i sammanhanget: (ER 100 %, Pgr 5 %, HER2 ej klart än, KI 67 är 25 %, tumör storlek 15 mm)
- Om cancer INTE har spridit sig till lymfkörtlarna, dvs om de är friska, kan man ändå kräva någon form av röntgen av övriga kroppen för att säkerställa att metastaser inte har bildats i lungor, skelett eller på annan plats?
Jag undrar även hur långt efter en operation (tårtbitsoperation) cytostatika och strålning bör/kan ska påbörjas? Är jätterädd iom Corona att det ska dra ut på tiden för behandlingsstart och att ska hinna få ett återfall. Tacksam för svar så fort som möjligt.
Jag förstår att väntan inte är det du är intresserad av i detta läge, och jag chansar på ett rätt fyrkantigt svar.
Man skulle kunna uppskatta riskökningen att dö av bröstcancer efter 10 år är ca 5 %-enheter högre om man har en sjuk körtel i armhålan, jämfört med ingen alls. Denna beräkning gäller om man endast opererar och inte ger medicinsk tilläggsbehandling. Skillnaden blir mindre om man ger medicinsk behandling, vilket jag u.
Om vi antar att du är 50 år och har en tumör av grad 2 och EN positiv körtel och får både kemoterapi och hormonbehandling är risken att dö efter 10 år i storleksordningen 8 %, och då är det ungefär lika många som avlider till följd av något annat än bröstcancer.
Om man inte har spridning, eller endast har enstaka körtlar positiva körtlar är sannolikheten att hitta något på t ex en CT så låg att man inte brukar rekommendera (eller behöva om du så vill) att göra en CT om man inte har några besvär man vill utreda och förklara vad de kan bero på.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Frågor om lymfkörtlarnas roll