Hej! Det låter mest som en ömhet i vävnaden framförallt vid tryck/beröring? Och jag uppfattar att du inte känner några direkta knölar. Bröstvävnaden är ju mycket påverkad av hormonerna under hela livet, men kanske framförallt under unga år då vävnaden växer till. och utvecklas Dessutom känner vävnaden av hur hormonerna svänger under loppet av menstruationscykeln, vilket för många yttrar sig i ömhet eller värk. Dessa besvär kan vara på båda sidor eller också bara på en. Det är vanligast att man upplever det värst på sidan av brösten, dvs mot armhålan/flanken till. Ömhet är inget sjukdomstecken i sig och du behöver med det du beskriver inte oroa dig för bröstcancer!

Hej! När du vill skaffa barn är förstås helt upp till dig (och din partner), ingen annan kan ha någon stark åsikt om den saken. Vi inom sjukvården kan komma med vissa tankar, och jag tänker att det är sådan input du nu söker och det är förstås vettigt, men jag kan verkligen inte komma med en standardlösning. Jag tror inte att det finns. Det är jag förresten helt säker på att det inte gör. Det är ingen helt enkel ekvation. Fakta, som delvis är osäkra och djupt känslomässiga aspekter spelar in. Först den enkla frågan, den om Zoladex. Ja, jag skulle tro att vallningarna minskar om du skulle sluta med den sprutan och fortsätta med tamoxifen. För det andra, hur ska du göra för att "hinna" bli gravid innan det är för sent, och samtidigt inte kompromissa för mycket med din cancerbehandling? Du nämner inte om du har lämnat in ägg, eller embryon på fertilitetskliniken före cytostatikabehandlingen. Alla kvinnors fertilitet minskar tydligt efter 35, så jag tänker att det oavsett hur du gör är rimligt att du söker dig till en sådan klinik tidigt i förloppet. Om du tidigare har barn kan det finnas regler som gör att det allmänna inte stöttar det, om du inte har barn kan du troligen få hjälp där på det allmännas bekostnad. det kan finnas olika åldersregler, jag råder dig att kolla upp detta bums. Din tidigare tumörs storlek och avsaknad av körtelspridning gör att man utan vidare kan anse att din prognos är god, egentligen oavsett hur man gör. Men man skulle kunna tänka att två års hormonell behandling till att börja med är bra och bidrar till att minska återfallsrisken varaktigt. Det synes rimligt att kämpa på med zoladex också under den perioden, för att optimera den hormonella behandlingen och få ut så mycket som möjligt av den innan man gör paus. Rekommendationen är sedan minst två månaders tamoxifenpaus innan man försöker bli gravid. Om du blir gravid, kan du återuppta den hormonella behandlingen efter avslutad amning. Jag tycker verkligen att du måste ordna med ett samtal, eller besök med en livs levande onkologläkare för att kunna vända och vrida på detta på ett litet bättre sätt än vad som är möjligt i detta forum.

Jag kan inte se att det skulle innehålla något direkt skadligt, så jag lämnar samma svar som för nyponen...

Hela linfrön reser väl i princip rakt genom tarmen utan att lösas upp, och därigenom kunna tas upp. Hela frågan med fytoöstrogener är svår, jag vet inte att någon riktigt visat att det har en påvisbar betydelse för behandlingseffekt, utan att det mer handlar om att man är orolig för att så skulle kunna vara fallet. Det är försiktighetsprincipen som säger att man ska vara restriktiv, och i så fall är det i första hand sådana som får i sig betydande mängder där de skulle kunna spela en viss roll.

JAg har också hört det, men jag är rätt osäker på vad man baserar det på. Det finns tveklöst läkemedel t ex vissa antibiotika som kan leda till besvärliga hudreaktioner tillsammans med sol, men jag vet inte specifikt om det är så med cytostatika. Strålbehandlad hud är det säkert klokt att inte belasta ytterligare med solljus, i synnerhet inte i början. Det enkla svaret på frågan är dock att ingen ska exponera huden för solen annat än försiktigt, med tanke på risken att utveckla malignt melanom, som ju är en diagnos som ökat kraftigt under senare decennier, huvudsakligen beroende på andra och mindre förståndiga solvanor i befolkningen.

Frågan är fri. Du kommer inte att uppfattas som "besvärlig", det lovar jag dig. Det är dock inte säkert att det går att ordna.

Hej Kerstin, jag har försökt undersöka saken litet. Det som skulle kunna vara vanskligt vore om det innehåller sk fytoöstrogener, d v s naturligt förekommande östrogenliknande substanser som finns i vissa växter, men jag kan inte se att nyponpulver gör det. Som jag uppfattar det är det mot besvär relaterade till artros man använder nyponpulver. Inte mot klimakteriebesvär. Sånt som hjälper mot klimakteriebesvär kan man tyvärr behöva vara försiktig med, men så är det inte heller som jag uppfattar det. Jag kan sammanfattningsvis inte se att det skulle vara farligt för dig att prova nyponpulver. Min gamla mentor Dr Ingrid Terje brukade föreslå att man då tänker ut och skriver upp vilka besvär man vill bli av med, eller lindra, och så bestämma en viss tid under vilken man behandlar t ex en månad. Sedan försöker man vid den tidpunkten utvärdera om det gått som man hoppats innan man bestämmer sig för om man ska fortsätta ta preparatet under en längre tid.

Hej, denna startegi baseras på en amerikansk studie dör man behandlade 410 patienter med HER2-positiv bröstcancer som var upp till 3 cm stora. I en modifiering av studien lät man även patienter med en micrometastas vara med. Studien är uppföljd i 7 år. Endast 4 patienter (1%) drabbades av fjärrmetastas, och man menar därför att detta, trots att studien inte hade en kontollgrupp med konventionell behandling, är ett bra alternativ för patienter med gynnsam HER2-positv bröstcancer - som din!

Hej, en metastas kan man inte kalla det. Men det är svårt att skilja på om det är en ny cancer, eller ett lokalt återfall (recidiv) av den förra som dykt upp igen. Man kan försöka bedöma genom att titta på var i bröstet de två tumörerna var lokaliserade, och titta på tumöregenskaperna. Teoretiskt kan man på forskningsbasis göra sofistikerade undersökningar för att jämföra tumörerna, men det finns inte tillgång till denna typ av analys inom vanlig sjukvård eftersom man inte vet på vad sätt det konkret skulle påverka situationen. Man har ett skydd av tamoxifen mot att få en ny tumör i samma bröst, men som vanligt med cancerbehandling är det inte ett 100% igt skydd. Hur ska man behandla? Ja, man får titta på tumörens individuella egenskaper och bedöma vilka åtgärder man ska vidta för att förebygga ytterligare återfall längre fram.

Det är lätt att förstå din frustration. Tror att man mår bra av en viss förutsägbarhet i din situation. Men inte tror jag att det beror på ditt motionerande. Håller med om att det är en litet ovanlig reaktion. Kan inte säga vad det beror på, men jag tror inte man kan göra annat än att avvakta och dosera klokt nästa gång.