Visar 10 av 1549 träffar

Mor som blivit diagnoserad med DCIS(grad 2-3), fråga om HRT och prognos.

2021-08-25
Hej, Min mor, 59 år tidigare helt frist, blev idag diagnoserad med DCIS (kärngrad 2-3) efter utredning. Immunohistokemin visade väldigt lätt ki67 stegring, ER 100%, PR 50-60%. Flera bitar makroskopiskt, upp till 17 mm. Ingen invasiv cancer påvisad. Hon har sedan klimakteriet även tagit HRT som hon nu har blivit informerad att trappa ned. Som jag förstår ska prognosen vara god, men skulle gärna vilja ha lite mer detalj kring denna fråga. Min fråga är dels hur 10-års respektive 20-års överlevnaden ser ut, risken för återfall, men även hur man tänker kring HRT:en som hon stod på och om det finns något positivt samband till prognosen pga. den 100-procentiga affiniteten för ER på immunohistokemin. Förbättras prognosen ytterligare av denna faktor? MVH
Visa svar
Svar:
Hej, hon har god prognos, i princip är överlevnaden inte påverkad alls efter denna diagnos, däremot finns en viss risk att få en ny botbar cancer i bröstet, som kan vara in situ eller det vi kallar "invasiv" (= "riktig cancer), denna risk är i storleksordningen 20 % på 20 år. Om hon är 59 och har tagit HRT sedan klimakteriet finns det flera goda skäl att ta bort den medicinen nu, inte bara att det ökar risken fär återfall, det finns även andra hälsoproblem att ta sådan medicin under läng tid och i din mammas ålder.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mor som blivit diagnoserad med DCIS(grad 2-3), fråga om HRT och prognos.

Operation av axill

2022-06-06
Hej, Jag är opererad för hormonreceptorpositiv invasiv cancer. Sentinel node: 1/3 positiva körtlar + ITC i en annan körtel. I operationsberättelsen står det :Tog 3 körtlar ej blå men 1 med höga counts och drefter en blå körtel med höga counts. Sutur. Nu undrar jag hur man kan vara säker på att man avlägsnat tillräckligt många körtlar. Eftersom det fanns spridning bör man inte då ta fler körtlar? Dessutom är det bara två beskrivna (en med höga contus och därefter en blå körtel med höga contus). Den tredje finns ej beskriven. Jag kan heller inte läsa mig till om det är mikro- eller makrometastaser, har det betydelse för borttagning av fler körtlar. Till sist vad betyder contus. Känner mig orolig över detta och risk för spridning.
Visa svar
Svar:
Hej! Det finns nu många studier som visar att det inte förbättrar prognosen att operera bort flera körtlar i armhålan även om det finns spridning till portvaktskörteln utan bara större risk för biverkningar med besvär från armen. I de allra flesta fall visar det sig vara bara friska körtlar som man opererar bort vid en utrymning av armhålan, särskilt om någon eller några portvaktskörtlar har varit friska, och om det skulle vara något kvar behandlas detta av strålbehandling och annan tilläggsbehandling. Jag tror att det ska vara "counts" och att det står för siffran på den radioaktiva mätaren som man använder för att hitta de körtlar som fångat upp isotop, dvs det radioaktiva ämnet som man sprutar före operationen. Jag har svårt att tolka operationsberättelsen på det du beskriver, det bästa är nog om du frågar din kirurg.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Operation av axill

Rimligt att få reda på BC via journalanteckning innan man träffat läkare?

2023-02-07
För två veckor sedan var jag på mammografi och ultraljud. Man valde då göra finnålsbiopsi. Fick ganska snabbt tid hos kirurg på bröstmottagningen 2 veckor fram. Såg sen 5 dagar innan planerat besök hos läkare detta i min journal: Anamnes B1 Neoadjuvant. Vänster enligt mammo 60 mm (u-ljud 50-55 mm) IDC Er 97%, PgR 95%, HER2 negativ, Ki67 41%. Gex? Axillen fri enligt ultraljud. CT3NO, luminal B-lik. Coil remiss från Kir + ev RMC remiss. Planerad behandling/planering: EC 100 x 3, doc 80-100 x 3. Vad betyder detta? Är prognoserna goda? Man blir ju lite orolig och rädd. Önskar vården hade dolt uppgiften innan mötet med läkaren.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är ofta bättre att få beskedet vid ett läkarbesök, då man kan ställa följdfrågor och slipper gå och fundera. Vid besöket kommer din läkare att ha hela bilden. Det togs för flera år sedan ett politiskt beslut att patienter ska kunna se hela sin journal. Vården har inte möjlighet att dölja några uppgifter. Det ställer stora krav på att patienter själva tänker igenom vad han/hon ska läsa på egen hand.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Rimligt att få reda på BC via journalanteckning innan man träffat läkare?

Lymfödem

2023-02-17
I början på december blev jag helt smärtfri. Då hade det gått 20 månader sedan bröstbevarande kirurgi och axillarutrymning samt 14 månader sedan avslutad strålning med alla tänkbara biverkningar. Glädjen varade ett par veckor tills jag i julhelgen fick lymfödem på underarmen. Träffade läkare i början på januari som konstaterade lymfödem med pitting och efter ca två veckor skrev remiss till lymfödemmottagning. Då hade jag redan fixat tid själv hos sjukgymnast som hjälpte mig med armstrumpa. Väntetid till lymfödemmottagningen är tre månader. Svullnaden gick ner ganska snabbt och armen mår hyggligt med daglig kompression och 5 km löpning varannan dag. Jag undrar 1. om lymfödemet hade kunnat undvikas om jag fått mer sjukgymnasthjälp efter strålning, 2. Varför det är så ont om resurser för eftervård på ett universitetssjukhus, 3. Hur stor är risk för återfall/ny cancer kopplat till lymfödem? Och om sådan risk ökar om man vistas i varmt och soligt klimat? Jag önskar bara att kunna göra så mycket som möjligt av det jag kunde före bröstcancern.
Visa svar
Svar:
Hej! 1. Vad jag vet finns det inga studier som visar att man kan förebygga lymfödem med sjukgymnastik. 2. Tyvärr finns det en brist på lymfterapeuter, vilket nog i grunden är en ekonomisk fråga då man inte satsat tillräckligt för att utbilda och rekrytera, och det gäller inte bara universitetssjukhus. 3. Att lymfödem beror på ett återfall är mycket ovanligt. Det finns lite högre misstanke om det har gått lång tid sedan behandlingen. I så fall bör man utreda.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lymfödem

Tyda svar

2023-04-19
Radiologi förändring bröst : Fynd: Förändring 1: Kalk Sida: Höger Lokalisation klockan: 12 Avstånd till mamill: Alldeles kranialt om mamillen Djup: Storlek vid mammografi: 20 mm Storlek vid ultraljud: Kalken har inte gått att identifiera Palpabel: ? Mammografikod: 3 Ultraljudskod: 1 Utförd provtagning: Stereotaktisk corebiopsi Markörinläggning: Radiologi förändring bröst : Fynd: Förändring 2: Kalk Sida: Vänster Lokalisation klockan: Övre laterala kvadranten Avstånd till mamill: ? Djup: Storlek vid mammografi: Cirka 20 mm Storlek vid ultraljud: Kalken har inte gått att identifiera Palpabel: ? Mammografikod: 3 Ultraljudskod: 1 Utförd provtagning: Stereotaktisk corebiopsi Markörinläggning: Patologisk förändring bröst : Corebiopsi: Förändring 1: Apokrin adenos. Mikroförkalkningar. B2. Sida: Höger Patologisk förändring bröst : Corebiopsi: Förändring 2: Fibrocystiska förändringar med adenos och delvis frodig solid UDH. CCH samt apokrin metaplasi. Mikroförkalkningar. B2. Sida: Vänster Axill höger : Utan anmärkning. Axill vänster : Utan anmärkning
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter som att du har gått in och kollat journalen på nätet? Det är svårt att ge ett svar utan att ha hela bilden och det är också mycket bättre att du får svaret direkt av din läkare och då också har möjlighet att ställa frågor.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tyda svar

Har cancer. Frågor kring det samt försäkring

2023-04-27
Fick ett groteskt svart blåmärke på höger bröst. Hade vaderad bh dagen innan. Så inte kunnat slå i det. Och det vet jag att jag ej gjort. Så när jag duschade och såg detta trodde jag bröstet skulle ruttna bort! Sökte mig till vårdcentral direkt. Tråkigt nog sa hon att det är bara ett blåmärke.. det kan uppstå lätt. Jag sa jag har aldrig i mitt liv haft ett sådant blåmärke. Vill du ha mammografi frågade läkaren. Och jag sa direkt ja!! Jag är 39 år. Kom in på mammografi några veckor senare. Syntes inget på röntgen. Som tur var gjorde dem ultraljud. Där den manliga läkaren konstaterade en bristning i mönstret. Så dom tog 3 diopsier. En vecka efter får jag cancer besked. Helt sjukt! Den som meddelar detta är den läkaren på vårdcentralen som sa att det bara är ett blåmärke. Sen får jag vänta i mer än 2 veckor innan jag får besked vad det handlar om. Så nu operation och sentinal node. Nu fick jag 3 blåmärken under höger arm med i armhålan. Samma sida som bröstet. Som jag aldrig sett förut. Meddelat det till bröstmittagning. Jag undrar! Kan jag nu försäkra mig i Folksam och få ut på försäkring? Tacksam för svar. Allt har gått så fort. Och inte riktigt förstått att jag har cancer än. ❤️
Visa svar
Svar:
Hej Sandra! Bra att du stod på dig så du fick en ordentlig undersökning. När det gäller försäkringsfrågan så antar jag att du tänker på Folksams diagnosförsäkring. Tyvärr måste försäkringen vara tecknad innan cancern har gett sig tillkänna.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Har cancer. Frågor kring det samt försäkring

fundering kring CDK4/6 hämmare

2024-03-24
2016 diagnostiserades jag med bröstcancer, Östrogenreceptiv 100%, progesteronreceptiv 80%. En 7x4 mm tumör. Jag fick en operation, bröstbevarande och två lymfkörtlar togs bort. Igen spridning. Även strålning. 2020 får jag återfall och 19 lymfkörtlar orerades bort varav en med metastaser. MT och DT gjord och ingen spridning. Cytostatika 3 ggr, Docentaxel 21d och Cytostatika, EC 3 ggr. Dessutom strålning 15 ggr. Jag är satt på letrozol 2 care4 1/dag i först och främst 7 år. Eftersom jag haft återfall har jag frågat om CDK4/6 hämmare. Men min läkare säger nej jag är inte den "typen". Vad menar han med det? Jag har inte pratat med honom direkt utan via en sjuksköterska. Är det för att cancern inte är spridd. Ska inte CDK4/6 hämmare minska återfallen? vänligen ulla
Visa svar
Svar:
Hej. CDK4/6-hämmare ges vid spridd bröstcancer (icke botbar) eller efter operation av tidig botbar bröstcancer som är känslig för östrogen men inte för Her2-riktad behandling. Behandling vid tidig sjukdom med CDK4/6-hämmare för att minska risk för återfall = recidiv, har vi gett senaste året och det är inte aktuellt för dig, delvis för att det gått så lång tid sedan du behandlades för recidiv. Dessutom är det också vissa kriterier som ska uppfyllas för att det ses som meningsfullt med den behandlingen. Hoppas du fått svar på din fråga.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
fundering kring CDK4/6 hämmare

Byte från Tamoxifen till Anastrozole pga psykisk ohälsa

2024-12-12
Hej Min cancerform är luminal A lik bröstcancer nodnegativ. Erhållit adjuvant cytostatika med EC x 3 och docetaxel x 3. Strålbehandling upp till 40,05 Gy och start av endokrinbehandling. Min bakgrund är att jag haft återkommande depressioner och ångestproblem. Nu när jag fick cancer hamnade jag i en svacka igen. Jag går på antidepressiva medel som funkar på mig, men när jag startade med Tamoxifen blev jag mycket sämre med ångestbesvär och djup nedstämdhet. Nu har jag slutat med Tamoxifen och Zoladex efter rekommendation från kirurgin. Nyttan överväger inte de fruktansvärda biverkningarna jag fick från Tamoxifen. Jag ska träffa en läkare från SU planerat in ett samtal med mig om en månad för att diskutera att istället pröva Anastrozole och Zoladex. Man har sagt till mig att de vanligaste biverkningarna framförallt är att man kan få ont i leder. Vet ni något om de psykiska biverkningar? Jag är så orolig för jag vill verkligen ta medicinen för att förebygga min bröstcancer men jag vill inte leva ett liv där jag ständigt mår psykiskt dåligt. Då är det inte värt. På kirurgin sa de om jag inte minns fel att Anastrozole var mildare, eller bättre alternativ än Tamoxifen när det gäller de psykiska biverkningar. Tacksam om hjälp
Visa svar
Svar:
Hej, vad tråkigt att du fick så pass tuffa biverkningar av tamoxifen. Min erfarenhet är som kirurgen sa, aromatashämmare som anstrozol är mindre förknippade med risk för psykiska biverkningar. Däremot kan aromatashämmare ha andra biverkningar som kvinnor ibland upplever som tuffare än med tamoxifen, te ledvärk och problem med slemhinnorna. Men jag håller tummarna att det inte blir för jobbigt för dig.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Byte från Tamoxifen till Anastrozole pga psykisk ohälsa

indirekta biverkningar av Tamoxifen

2025-10-16
Hej! Jag har sedan jag tog första tabletten av tamoxifen känt mig hjärn-trött. Jag slutade med medicinen efter 3 månader ,mars 2022, eftersom jag mådde för dåligt för att ta ansvar själv. Jag hade ett bankande hjärta ett år efter att jag slutat med tamoxifen. Stor del av hjärn-tröttheten försvann men det försvann inte helt. Jag blev sakta bättre under 2 års tid men nu är jag återigen sämre, med "slag" i hjärnan vid bilkörning, där jag är borta någon sekund. Syn-problem som blir värre vid svårare trötthet. Svårt att bli fartblind vid körning. Känner obehag vid bilåkning och körning i högre hastighet (motorväg). Jag har alltså många kognitiva besvär som jag undrar över. Känner ni till någon som har liknande besvär? Hjärnan är plastisk, kan hjärnan ha lärt sig att vara hjärn-trött och inte gå tillbaka till normalläge. Har tamoxifen stressat min kropp till den grad att den fortfarande är stress-känslig? Eftersom jag är känslig för stimuli såsom, höga ljud, folksamlingar, människor som går snabbt, pratar snabbt etc. Är där några nya rön om tamoxifen? Vet ni var jag kan vända mig för tillfriskning? VC har ingen kunskap. Vänligen Jenny
Visa svar
Svar:
Hej Jenny, Det låter som besvärliga symtom du har! Jag tror inte att det har med tamoxifen att göra eftersom du slutade för mer än 3 år sedan, utan jag tror du lider av någonting annat. Har du blivit utredd på vårdcentralen? Jag skulle vilja be dig kontakta vårdcentralen och tex beskiva dina symtom vid bilkörning, och kanske bör du inte köra bil tills det är kollat?
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
indirekta biverkningar av Tamoxifen

Knölar

2021-03-30
Hej! Jag är 36 år och har varit på mammografi och ultraljud för ca 3 veckor sen. Hade knölar i brösten som läkaren sa svullna bröstkörtlar. Nu kommer det lite brunaktig vätska när jag trycker på ena bröstet. Behöver jag kolla upp igen? Eller är det normalt?
Visa svar
Svar:
Hej! Testa få den bruna vätskan på en vit näsduk. Ser färgen rostbrun/röd ut tycker jag du hör av dig till din läkare igen; då kan man göra ett utstryk och se om det är blod med. Verkar färgen snarare grönaktig så är det helt normalt.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knölar

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss