Frågor & svar

Jag opererades 5 juli 2023, vid 71 års ålder, för bröstcancer i höger bröst med resultat pT1cN1Mx (KRADA 1). Huvuddiagnos bröstcancer och bidiagnos lymfkörtelmetastas axill. Tumörstorlek 20,5 mm varav invasiv del 15 mm. Ki-67: 84% PAD: 1 och 2: tumörfri bröstvävnad (KRADA 1). Mucinös adenomacarcinom med DCIS grad 3, grad 2 för invasiva delen, luminal A-cancer, 1 av fyra lymfkörtlar med metastas. ER 100 %; PR 100%. Hercep-test 0, negativt. Slutsats av läkare: Extramarginaler tagna har inte visat någon cancer. Alltså en radikalt avlägsnad cancer med lågrisk profil trots axillmetastasen. Behandling 15 dagars strålning i mitten av september 2023, samt Anastrozole att intas i 7 år (tyvärr m biverkningar). Under november 2023 fick jag inflammation i lungorna, och under våren 2024 en ytterligare inflammation i lungorna (båda via CT-röntgen). Lungspecialisten (jag bodde då i utomlands, april 2024) såg förändringar i höger lunga jämfört med höstens röntgen, och ville göra biopsi, men då jag precis var på väg att flytta hem överlämnade han motvilligt ärendet till läkarna i Sverige. I Sveige, där jag behandlades 2023, beställdes en röntgen med prioritet, men pga strejk mm har jag fått tid först 28 juni. Jag är givetvis orolig och vet inte när resultatet kan komma pga semestrar mm. Även om jag är mycket tacksam till teamet i Sverige, har jag en del frågor, som jag hoppas ni kan besvara: 1.Utifrån min diagnos ovan, hur hög är risken för spridning? 2. Kan det vara skuggor i lungorna efter strålningen som inte är spridd cancer? 3. Har erbjudits att justera mitt vänstra, friska bröst men ombads tänka över riskerna – det nämndes några namn på risker men förstod dom inte riktigt, kan ni vänligen förklara. Med det cancersjuka bröstet hade jag inga problem öht och gör fortfarande den sjukkgymnastik som ordinerades. Tacksam för svar.

Hej! Min mamma fick neoadjuvant behandling innan en operation den 30/7. Hon gjorde då en bilateral mastektomi. I vänster 18 mm stort område med invasiv cancer östrogen 100%, progestoron 20% och her 2 negativ. Ingen lymfkörtelstruktur från vänster axil. Från hö fanns invasiv cancer cancer 20 mm. Östrogen 95% progestoron 13% och her 2 positiv. I höger axill en lymfkörtel 1 etastas av 1 och i sentinel noder biopsi 2 av 4 så totalt 3 av 5 körtlar med metastas. Därför rekommenderade konferensen operation i höger axill med axillutrymning. Dock började kirurgen som vi träffade att prata om hur hon inte visste om denna operation skulle göra någon skillnad för mammas prognos. Hon började prata om nackdelarna/biverkningarna av axillutrymning och att strålbehandling skulle kunna vara ett fullgott alternativ. Dock sa hon hela tiden att hon står bakom konferensen och detta beslut men att hon också har en åsikt med sin kliniska erfarenhet. Tyvärr blir det jättejobbigt för mamma och oss eftersom hon la upp det som att vi har ett val att göra - operation eller bara fortsätta med strålbehandling. Jag tycker att det är en svår uppgift att lägga på patienter/anhöriga. Hur ska vi veta om det innebär en störrerisk för ex återfall om hon avstår operation?? Jag har läst lite om senaste studier där man mer frångår axillutrymning men vad jag förstår det så är inklusionen i dessa studier ex pat med 1-2 mikrometastaser samt en viss storlek. Förstår jag det rätt då man fortsatt behåller tidigare riktlinjer då för mamma eftersom hon har 3 i detta fall? Borde man inte tänka att det är bättre att ta det "säkra före det osäkra " och bara göra operationen? Är tacksam för tankar så att jag kan hjälpa mamma att tänka klarare kring detta.

Hej I Juli i år opererades jag för bröstcancer. Jag gjorde en mastektomi och under återbesöket 3 veckor senare fick jag veta att det var en ”bra” tumör och utan spridning till lymfkörtlarna. Från anteckning kan jag läsa följande: invasiv duktalcancer ER 95%, PgR 100%, Her2 1+ samt Ki-67 6%. Jag har fått veta att jag enbart kommer behöva Tamoxifen i 5 år och ingen annan behandling. Först var jag förstås lättad men ju mer jag läser på om Tamoxifen ju mer frågande blir jag. Det är väldigt mycket biverkningar, bland annat ökad risk för annan cancer. Nu funderar jag förstås om det är värt att ta ett läkemedel för att förebygga risken för en sorts cancer men samtidigt öka risken för en annan sorts cancer!! Och dessutom eventuellt hs en massa biverkningar på köpet. Jag har bara tagit Tamoxifen i ca12 dagar och känner inget särskilt än men jag är ganska aktiv, springer ca 3- 4 mil i veckan, klättrar och har en hund som behöver mkt motion, så det kan ev vara ett skydd mot biverkningar hoppas jag. Dock är en av de saker jag är mest rädd för vad gäller biverkningar just led och muskelvärk och att det skulle kunna vara ett hinder för min aktivitet, som jag behöver för att må bra. Jag har haft ett möte med min onkolog men kände kanske inte att jag fick det stöd som jag sökte. Jag känner mig inte motiverad att ta medicinen och funderar ofta på att sluta. Vad är vinsten i mitt fall/ vad är risken? Enligt min onkolog är det egentligen ganska få patienter som faktiskt har någon hjälp av tamoxifen, ca 10% om jag kommer ihåg rätt så det är ytterligare en punkt som får mig att tveka. Sofia

Hej hej. Nedan är resultatet efter operationen. Jag har fått alla behandlingar och den sista i dec-2023. Resultat efter operation och konferens maj 2023 Inom ett område av 15 mm ses glest med kvarvarande invasiv cancer NST grad 2. ER 99%, PR 99%, Ki-67 1%, HER2-positiv. RCB 2. Två friska sentinel node. Har flyttat och bor nu i annan stad och detta skrev min nya onkologläkare för cirka en månad sen: Patient som initialt fick adjuvant T-DM1 efter behandling för en högersidig HER2-positiv Luminal bröstcancer cT2 N0, RCB 2 efter neoadjuvant behandling. Med anledning av neuropatier beslutades om att avsluta T-DM1 i september, varför de sista fem behandlingarna gavs i form av Trastuzumab upp till totalt sjutton behandlingar. Har även pågående behandling med aromatashämmare. Jag äter Anastrozol och tar Blissel 2-3 ggr/vecka. Har såklart de vanliga biverkningarna som ont i leder, främst knän, men den senaste månaden höger axel. Har också det senaste året haft 3-4 UVI. Har torra slemhinnor och fick vid inskrivning rådet att helt ta bort Ovesterin som jag tagit lokalt. Mina frågor är: Kommer ledbesvären öka allt eftersom jag äter Anastrozol? Besvären är under kontroll nu då jag tränar rätt mycket. Dock behöver jag längre återhämning mellan passen. Tränar på gym och löptränar. Börjar känna oro kring värken axel/arm. Har inga problem med svullnad. Återkommande UVI: Vad har jag för alternativ? Har historiskt haft problem med UVI:er och gick under ett helt år på en tablett Furadantin/dag. Och då har jag i princip varit problemfri i flera år tills nu. Jag blöder efter samlag, jag spricker och har nu två UVI:er på raken varav en behandlad. Kan inte tro att en läkare skriver ut ytterligare en penicillin kur så jag försöker läka ut den själv. Vid kontakt med min nya onkolog så nämnde jag problemet med UVI:er och kämpigt samliv och hon föreslog att prova Ovesterin. Dock pratade vi inte om mängd, så vet inte vad som är vanligt att rekommendera. Blir konfunderad? Är det rimligt att fråga om en längre lågdos kur av Furadantin och komplettera med Ovesterin på något sätt. Jag kommer såklart bolla detta med min läkare men önskar fler input´s. Tack på förhand.

Hej, Drabbades av duktal bröstcancer 2020, strax efter att jag fyllt 59 år. 9 mm stor tumör, HER2+ och hormonkänslig, grad 2, KI67 18%, ingen spridning till lymfkörtlar. Genomgick tårtbitsoperation, cellgiftsbehandling med 3 st EC100 och 3 st Doc80, 13 antikroppsbehandlingar med Trastuzumab och 15 strålningar. Ordinerades även endokrin behandling i fem år. Innan jag diagnostiserades med bröstcancer hade jag drabbats av ett svårt smärt- och utmattningstillstånd. De tuffa cancerbehandlingarna tog oerhört hårt på min redan svårt belastade kropp. Jag har också många och svåra biverkningar av den endokrina behandlingen. Har nu behandlats med aromatashämmare (Letrozol/Exemestan) i fyra år och sex månader och mitt mående har successivt blivit sämre och sämre. Min livskvalitet är lika med noll, jag tycker inte livet är värt att leva och jag brottas med många mörka tankar. Trots att tillvaron är outhärdlig har rädslan för återfall gjort att jag ändå fortsatt att medicinera. Hur stor är skillnaden i återfallsrisk om jag avslutar den endokrina behandlingen nu jämfört med om sex månader? Har även förstått att när man drabbats av bröstcancer en gång löper man en ökad risk att drabbas av en ny bröstcancer. Hur stor är risken att drabbas av en ny cancer i det friska bröstet och/eller i det behandlade bröstet? Då jag även blev benskör av den endokrina behandlingen ordinerades jag kalktabletter. Dessa förstörde min mage totalt. Jag blev då rekommenderad av min onkolog att istället använda multivitaminpreparat. Fick till min förskräckelse nyligen veta att man som cancerpatient absolut inte ska använda kosttillskott. Jag är nu så klart både orolig och ledsen över att jag i flera år på rekommendation av onkolog intagit ett preparat som jag absolut inte borde använt (har köpt kosttillskottet Multivitamin kvinna 55+ från New Nordic). Vilka risker har det fört med sig för mig? Fick flera bestående skador av cellgiftsbehandlingarna. Kan även aromatashämmare ge bestående skador. Jag har bl a fått plågsamma led- och muskelsmärtor, ryggont, artros, en förlamande trött- och orkeslöshet, sjukdomskänsla med influensasymtom, sömnbesvär, nedstämdhet, kraftigt försämrad hjärnfunktion, gradvis och successiv försämring av allmäntillståndet mm mm. Tacksam för hjälp.

Hej! Jag skulle vilja höra någon av er överläkares resonemang kring prognoser - som "second opinion" - för mina två olika hormonella bröstcancer nedan. Vad gäller cancrarna är jag mycket påläst och jag har full insikt om att en enskild person inte återspeglar statistiken. Samtidigt vet jag att risken för att få en ny, oberoende cancer i det andra bröstet är mycket låg (möjligtvis 0,4-0,8 procent per år) och ändå fick jag den så som det kan det vara i livets roulette. Mars 2017 fick jag vid 47 år diagnosen IDC Luminal B höger bröst, grad 2, Ki-67, ER 100%, PR 30%, Her-2 neg. Mått mammografi 30 mm, ultraljud 23 mm, för hand 39x39 mm. Behandling i ordningsföljd: sentinental node med negativt svar, 3 ggr EC, 10 ggr paklitaxel, bröstbevarande kirurgi, 16 strålningar och 8 boost. Patologisvar kirurgi: Ki-67 5%, ER 70%, PR 0%, Her-2 neg, ärrig fibrosering med kvarvarande IDC och en DCIS grad 3 inom ett område 21x11 mm, minsta marginal kaudal resektionsrand 0,8 mm och djup resektionsyta 5 mm. Tamoxifen i 6 mån från okt 2017. Kraftiga biverkningar med insomni och värmevallningar från senommaren (paklitaxel, stress att cancern inte krympte av cytostatikan och möjlig tamoxifen) så test av utsättning tamoxifen april 2018. Vid försök till insättning tamoxifen dec 2018 inträffade en allvarlig arbetsmiljöhändelse, medicinering fick avvakta, började igen dec 2019 men fick avsluta jan 2021 pga ny diagnos med ILC som tenderar att vara resistent mot tamoxifen. Januari 2021 fick jag vid 51 år diagnosen ILC Luminal A vänser bröst, grad 2, Ki-67 10%, ER 80%, PR 70%, Her-2 neg. Storlek mammografi ca 15-20 mm och MRI 90x55x90 mm. Spridning till 1 lymfknutna som var ca 10 mm vid MRI. Genmutationsanalys: ingen mutation påvisad. Behandling i ordningsföljd: 5 ggr EC, masketomi och 7 lymfkörtlar borttagna, 15 strålningar mot bröst och axill. (Ej paklitaxel pga lite kvarvarande neuropati i tårna sedan 2017.) MRI före masketomin i maj 2021: 60 x 50 mm och lymfkörtel normaliserad. Patologisvar kirurgi: uppskattat tumörområde 85 x 75 mm med multipla, små tumörhärdar av kvarvarande ILC med mellanliggande fibros, minsta marginal till sidoresektonsyta 7 mm kaudalt och övrig yta 14 mm medialt, ingen påvisad intravasal tumörväxt, Ki-67 4%, ER 85%, PR 5%, Her-2 neg, 2 positiva axillära lymfknutor med storlek största metastas 4 mm (den andra knutan enstaka mindre tumörscellstromber), radikal excision. Efterbehandling: Anastrozol minst 5 år troligen 10 år och Zoledronsyra 2 ggr per år i 3 år. Utifrån statistiken 2017 (utifrån T2N0M0 som blickar 10 år tillbaka i tiden och då fick inte IDC Luminal B cytostatika) visar att risken för återfall i min IDC är 60% på 10 år - om jag inte missminner mig. Å andra sidan borde kvarvarande cancerceller från min aggressivare cancer 2017 inte ha mått så bra av en ny cellgiftsomgång 2017. Utifrån statistiken 2021 visar statistiken återfall i min ILC (utifrån T3AN2M0) på 60% och risken för återfall mycket långt fram i tiden (20 år efter prognos) är högre i ILC än andra undergrupper i BC. ILC blir på så vis en slags "kronisk" cancer (å andra sidan har alla som har celldelningar risk för cancer hela tiden om sådana celler går under immunförsvarets radar). Jag vet att kvarvarande låg Ki-67 och hög ER är positivt för prognosen, men jag vet också att ILC T3A med spridning till lymfknutor (dock inte fler än två) och IDC Luminal B är mindre bra (fast Luminal minskar över tid). I er syn kring prognos utifrån mina diagnoser och behandlingar vill jag gärna höra er syn om längd på Anastrozolbehandlingen i relation till benskörhet och forskningsläge om ytterligare nytta efter 7 år. Skälet till det är att jag har blivit behandlad sedan 2017 för cancer och jag skulle vilja bli fri från biverkningarna av Anastrozolen efter 5-7 år och inte först 2031. Tack för ert resonerande svar i förväg!

Läste om en studie i onkologi i Sverige och blev väldigt orolig. Jag är en 34 årig tjej som opererades för hormonell bröstcancer hösten 2016. Jag hade KI-67 på 23 den var 100 % känslig för östrogen. Dock skriver patologen att den växte fläckvis runt lobuli, detta gör mig orolig utifrån rapport denna rapport där den patologen skriver att tumörer som växer som ett nät är mycket farliga.. http://www.onkologiisverige.se/wp-content/uploads/2018/08/KickiWaller2.pdf Betyder detta detsamma som att den växer som ett nät? Den var dessutom 45x16x19 mm och det var även dcis grad 3 på 70 mm. Har jag nu fyra gånger högre risk att dö? Den var HER 2 neg och har inte gått till lymfkörtlar.. mina läkare säger att jag var god prognos och över 98 % chans att det inte kommer tillbaka. Men vågar de kanske inte säga sanningen?? Tacksam för svar!

Jag är 46år, screeningupptäckt tumör som opererades i april 2019 Den var invasiv, lobulär 10 mm 100% ER 100% PR KI-67 23% HER2 neg Luminal B pga KI-67 Har precis avslutat strålning 15 gånger och påbörjat tamoxifen Min läkare menar att jag är frisk och att min cancer ändå var ”snäll” Ingen spridning till lymfkörtlar, 3 friska kollade. Läkaren säger att jag kanske inte behöver ta tamoxifen om jag får besvärliga biverkningar, att tamoxifen kommer ge mig 1-2% mindre risk för återfall och då är biverkningarna inte värt det. Men samtidigt har man inte nämnt något om vilken risk jag har och det känns otryggt. Jag har påbörjat tamoxifenbehandling men tar halv tablett, vänjer kroppen. Kommer gå upp i full dos. Tänker att halv är bättre än ingen och att jag ska stå ut och må bra i fem år.

Nekad fortsatt med. rubriken, motivering, ”Ej försvarbart!” Diagnos;Invasiv Lobulär cancer Grad 3 (Tunör storlek 5 cm) Blandad klassisk pemorf typ Östrogenreceptor positiv 90% Progesteron positiv 40% HER 2. 1+ Sentiell node Frisk Fallbeskrivning; 2014-05 Självupptöckt ”knöl”vänst bröst. 2014-07 Opererat bort vänst bröst. 2014-10 Cytostatika Taxol 2015-01 Letrozol 2,5 mg Egna uppgifter; Inga biverkningar Letrozol FASS upp till 10 år USA 8 år Höger bröst kvar! Mkt ängslig tycker försvarbart att fortsätta m Letrozol utifrån de kunskaper vi har idag? Oerhört tacksam om synpunker!

Undrar om man kan få sämre ögonfransar av tamoxifen 20 mg? Har ätit sedan 2019 12 01...har fått många biverkningar... typ nästan alla som står under vanliga 😔 Dom är jättekonstiga o korta o växer lite kors och tvärs. Överväger att inte fortsätta, pga illamående och frossa bl a o jättetrött. Min tumör var 12 mm o av den vanligaste formen o östrogenreceptorkänslig. Jag är född 1965. Jag hade inte kommit in helt i klimakteriet. Opererats 2 ggr på samma ställe för att kirurgen missade att ta bort hela tumören, sedan 3 veckors strålning men inga cellgifter. Mvh Åsa Byman

Hur mycket större är återfallsrisken om man inte klarar att äta Tamoxifen. Efter 3 veckor med medicinen klappade jag ihop fullständigt. Det var i oktober 2019. Jag kan inte i ord beskriva hur dåligt jag mått. Har kämpat för min överlevnad varje dag i 6 mån nu. Igår provade jag att börja om på läkares inrådan. Men redan några timmar efter första tabletten mådde jag så dåligt att jag bestämde mig för att aldrig mer svälja en sådan tablett. Varför reagerar jag så starkt på den? Finns det någon siffra på hur mycket den hjälper? Känns som att välja mellan pest eller kolera. Min läkare säger att om jag mår så dåligt ska jag inte äta den. Men jag vågar inte säga att jag bara provat 1 tablett. Kan man verkligen känna av den så direkt?

Hej! Jag är 37 år gammal och har senaste 2-3 månaderna fått en klar vätska ur min högra bröstvårta, samt gula skorpor/lite svullnad på nedersidan av bröstvårtan. Har seborroiskt eksem på kroppen och trodde det var eksem när det blev bättre av min kortisonkräm. Men när flera skorpor föll av kom det vätska igen. Jag känner inga knölar, ingen smärta. Min vårdcentral nekar mig en undersökning. Till saken hör att jag i 20-års åldern gick i många undersökningar för att jag hade förhöjt prolaktinvärde. Läkarna förstod aldrig varför (det gick ned när jag slutade med p-piller). Läste om att högt prolaktin kan ge cancer så nu blir jag såklart orolig. Tänkte beställa blodprov för hormoner och sköldkörteln på Werlabs (en hårmineralanalys visade på underfunktion i sköldkörteln). Bör jag stå på mig en undersökning?

Hej! Jag är under efterbehandling med letrozol, zoladex och zoledronsyra. Är 41 år. Jag hade en er positiv tumör med neg pr och neg her2 ki55. Opererades först mastektomi. Tumör externt med 30mm. Största på 18mm 4 angripna körtlar. Två Micro och Marco. Därefter 4ec 4dc. Vad betyder det att jag fick steg 2 och sedan steg 3? Eftersom min progesteron var negativ kommer min överlevnad bli sämre och sämre? Att min efterbehandling inte har någon bra verkan? Hur ser min prognos ut? Kommer den bli sämre med tiden? Kommer jag någon gång att kunna pusta ut? Stort tack för denna möjlighet att fråga! Emme

Hej!jag är en kvinna på 37 år för ungefär två veckor sedan kände jag en relativt stor ganska avlång hård knöl på 2-3 cm ovanför min bröstvårta på vänster bröst.... och nån dag efter yttligare en liten knöl mindre än en ärta på sidan av mitt bröst...har bokat tid till bröstmottagningen för undersökning och ska dit nästa vecka! Nu i dagarna när jag känner på bröstet så tycker jag att den stora knölen har avtagit i storlek och börjar gå tillbax men ej den lilla har inte alls ont i dom ska tilläggas… ska jag avboka besöket nästa vecka eller ska man gå endå!?… Kan även berätta att jag går på hormoner just nu som mini-piller och hormonspiral för att min mens ska avta då jag utreds för endometrios kan det ha nått med knölarna att göra?oroligheten av att det kan va nått snurrar ju förstås i huvudet...Med vänlig hälsning

Hej, Jag är 41 år och fick bröstcancerdiagnos (hormonkänslig) Feb2020 och har genomgått operationer, cellgift (6st EC), samt strålning. Min mens upphörde efter halva cytobehandlingen vilket var ca juni/juli (jag hade regelbunden mens ända fram tills dess). Jag började med tamoxifen för nästan exakt 3 månader sedan. Och sedan igår så har jag för första gången sedan juni/juli fått blödning som påminner om mens. Jag har också nu i samband med blödningen haft molvärk över magen, dvs klassisk mensvärk. Är det möjligt att min mens är tillbaka? Är det bra eller dåligt? Jag undrar om det står rätt till? Bör jag bara orolig? Tack för att ni finns till hands för oss!

Aktuellt Jag genomgick högersidig mastektomi och sentinel node den13/1. I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas. Jag kommer att påbörja detta vecka 9: Sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. Ingen indikation för strålbehandling eller Zometa.

Hej. Jag är 37 år gammal och har ett problem. Jag piercade mig i bröstvårtan när jag var yngre. Tog bort den för ca 10 år sedan. Nu har jag fått problem med bröstvårtan. Jag får ont i den och känner ett behov av att trycka på den (som med en finne) och ut kommer det gul trögflytande smet och i slutet lite blod. Detta kommer ur dom gamla piercinghålen. Mjölken kom där ur när jag ammade oxå (3 barn, yngsta 9 år) Sen är det bra i någon vecka för att sedan komma tillbaka. Luktar inget. Jag har vart på bröstcentrum där dom kollade igenom mina bröst och sa att jag var frisk och att hon inte kunde se något konstigt. Vad är detta? Det är så jobbigt att hela tiden tänka på det här. Första gången det hände vaknade jag på natten och hade jätte ont, klämde och då kom det något grönt sen gult och sen lite bröstmjölkfärgat sen genomskinligt blod/vatten. VC säger att detta inte är akut och ger mig ingen tid. Kan det vara en infektion? Kan det vara cancer trots allt? :( Tacksam för svar

Hej, I 2016 då jag var 37 år fick jag gjort mammografi och biopsi på en knöl i bröstet. Knölen var då ca 2-3 cm. De kom fram til att det var ett fibroadenom om jag minns rätt. I 2020, när jag ammade, upptäckte jag at knölen vuxit till ca 5 cm. Efter ny undersökning och biopsi sa dom at det var en ny cysta som satt ihop med det gamla fibroadnomet. Det var godartad men jag skulle tillbaka när jag slutat amma för ny kontroll och eventuellt ta bort den. Jag har inte hört något om ny kontroll på över ett år. Borde jag ta kontakt för att få följt upp eller kan jag tryggt vänta? Jag känner ett visst obehag och att det "spänner" över knölen. De konstaterade också att jag har "täta bröst" och jag har tre nära släktingar i två generationer som har haft bröstcancer. Är det större risk att stora knölar blir cancer än mindre knölar?

Hej! Jag har ätit letrozol i 5 år och ska nu byta till tamoxifen i 5 år. Det bestämdes för 5 år sedan. Finns det stöd i forskningen för det idag? Jag har själv hört att det inte finns forskning som visar att bytet är så mycket bättre för patienten. Flera kvinnor som jag pratar med har fortsatt med letrozol i 2 år till eller 5 år till och inte bytt till tamoxifen. Vad säger forskningen?

Min mamma har fått bröstcancer, opererats och skall strålbehandlas. Lite valmöjlighet har hon. I ett landsting kan hon få behandling med mycket högre stråldos 5 gånger och hon är färdigbehandlad. Väntetid blir dock ca 3 månader från det att hon opererades. Eller behandling 15 gånger med lägre stråldos. Hon har möjlighet att påbörja behandling ca 7 veckor efter det att hon opererats. Vad är bäst? Med tanke på återfallsrisk pga väntetid, biverkningar, effekt? Vidare, strålas hela bröstet eller ett avgränsat område? Beror det i så fall på vilket av ovanstående behandlingar man väljer? 5 gånger men högre stråldos eller 15 gånger, lägre stråldos?