Frågor & svar

För 1 år sen sökte jag för obehag i bröstet med blodiga sekretioner. Mammo+ulj u a, utstryk visar atypi intraduktalt papilom. Gjort massa undersökningar efter detta men de har inte lyckats komma fram till mina besvär. I februari 2024 fick jag en värdeökad rodnad under bröstet, kändes hård som en klump. I maj gjorde jag MR som visade ett område på 80x50×30 mm, dcis misstänks. Core biopsier är gjorde som nu visar dcis grad 3 b5a, 40 mm. 0% östrogen 0% progesteron. Är så förtvivlad, då det nästan tagit 1 år. Är 34 år och har 2 små barn. Är jag dödsdömd nu? Kan man göra screening för ärftlighet? Vad jag vet finns inget i min familj bakåt. Har en dotter på 4år som jag orolig för. Hur ser mina chanser ut?

Hej!Jag är 69 år. Jag diagnostiserades med hormonell bröstcancer för ett år sedan. Opererade bort höger bröst och 3 körtlar i armhålan. Bara enstaka cancerceller i körtlar. Det behövdes varken strålning eller cellgift. Jag har nu ätit anastrazol i nästan 1 år och har haft mycket biverkningar. Värst har varit tröttheten och nedstämdhet men också besvär med underliv, ledvärk och stelhet. Nu har jag varit på mammografi som var bra och återbesök på bröstmottagningen. Eftersom jag har haft så mycket biverkningar av anastrazol så rekommenderade dom mig att byta till tamoxifen och se om det gick bättre. Men nu har jag läst att anastrazol ger ett bättre skydd mot återfall och tamoxifen kan ju också ge blodproppar. Och de kunde inte heller säga att tröttheten skulle bli mindre. Nu är jag osäker hur jag ska göra. Kanske bättre att ha ett högt skydd och försöka stå ut med biverkningarna när jag inte ens vet att jag kommer må bättre av tamoxifen. Hur ska man tänka.

Hej Fråga ang aktuella för mig, pågående studier och second opinion En telefontid 11/9-18 med dr efter jag via 1177 ställde frågan om en second opinion ang behandlingen, jag frågar om jag kan få en kombinerad behandling med min nuvarande Letrozol med Ibrance, hon kan inte förklara varför det inte är aktuellt och jag frågar om det är för mycket biverkningar och hon säger - ja. LB var 30/8 och först idag 26/9-18 skrevs journalanteckningen men ingenting om att jag efterfrågat en kombo med Ibrance. Dessutom slutar hon och även den 1:a läkaren har slutat på onkologen. Rent allmänt frågar jag er, om inte Faslodex hade effekt är det möjligt att tablett Letrozol ska kunna fungera. Är Ibrance möjlig bromsmedicin för mig? Finns det ngn annan ny medicin för hormonkänslig MBC? Vart vänder jag mig om det kan pågå en studie med bromsmedicin just vid mbc skelettmetastaser som är hormonkänslig? Kan min mbc ha muterat då inte Faslodex fungerade. Jag har tiden emot mig innan metastaserna vinner över mitt liv, då de sitter på skallbenet och neråt, många ställen på kotkroppen. Det känns svårt, ensamt när jag känner att de inte förstår, de säger hellre för lite än diskuterar olika lösningar till bromsmedicin. Ny utvärdering om 3 mån, CT 29/11, om fortsatt progress ska diskussion om byte till ev cytostatikabehandling. Fastställt skelettmetastaser från min tidigare hormonkänsliga bc 2011, då 2 av 9 körtlar hade spridits, op, cytostatika och strålning sen olika tabletter de sista åren Tamoxifen. svar 29/5-18 PAD från skelettmetastas visar bröstcancer, lobulär typ, motsvarande patientens tidigare bröstcancer men där progesteron nu har utfallit negativt. Östrogen 100 %, progesteron 0 %, Herceptest 1+, MiB1 uppskattas till cirka 20 %. Dec? LB efter CT behandling-utvärdering-behandling Ny CT 29/11-18 bröstkorg/buk, progress? 4:e 17/9-18 Zometadropp Byter till Letrozol Fr.o.m. 30/8-18 efter läkarbesök på onkologen i Västerås 14/8-18 CT-thorax/buk// progress av metastas + nya 5:e 21/8-18 Faslodex + Zometadropp 4:e tis 24/7 Faslodex + Zometadropp 3:e tis 26/6 Faslodex + Zometa-dropp 2:a tis 11/6-18 Faslodex 1:a sprutan Faslodex 29/5-18 Behandling start 29/5-18 CT buk/thorax 10/4-18 visar skelettmetastaser Mvh Irene

Hej Har opererats radikalt ingen spridning lymfan. Nu får jag cytostatika klar med 3 första docetaxel som har vart rena tortyren pga fibromyalgi och kronisk smärta. Jag slapp Accofilen sista gången nu pga av att jag låg fem dagar på rygg med olidliga smärtor och kunde enbart med stora svårigheter ta mig till toaletten dessa dagar. Jag har svåra problem mentalt nu att gå in i EC 75 delen. Jag har inte fått någon som helst hjälp med hur jag ska smärtlindra då vanliga värktabletter inte biter efter annan läkares fikostiga exprimenterande under tio år efter en olycka. Det känns så oetiskt att behöva gå in i denna behandling utan smärtlindring. Att ta ett lugnande piller eller "boka tid hos kurator" är ett rent hån men det enda dom rekommenderar. Jag känner min kropp väldigt väl och vad den tål och inte tål. Nu har dom inför EC sänk den från EC 90 till EC 75 men jag vet inte om jag vill fortsätta denna tortyr mer nu. Cancern är hormonpositiv och Her 2 positiv. Endorkina behandlingen kommer dom inte få mig att äta oavsett om dom så säger att jag måste. Ingen studie där man tar kvinnors livskvalite på allvar har jag hittat. Med mina besvär är jag redan sjukt orörlig och har svårt att motivera mig att ens gå upp ur sängen under cytobehandlingen. Det i sig är ju förödande dåligt för min hälsa. Jag känner mig som en trasa..en försökskanin att dessutom ständigt få möta nya ansikten som ska få en uppfattning på en kort stund hjälper ju inte mig.. Jag är bokad för strålning 15 tillfällen efter detta. Nu med corona också så är tillvaron totalt upp och nervänd. Frågan som är eg är ju med denna progonos som jag fick efter mycket tjat 86 % överlevnad med operation plussar 3-7 % cyton 5 % med arostathämmare strålningen ej inräknad om jag kan strunta i resten av cyton? Motivationen är noll . Inför varje sjukhusbesök så är det normen som får mig att gå. Normen att man ska leva till varje pris mina vänner min man deras tårar. Min önskan om ett värdigt liv tycks väldigt oviktigt för alla utom mig. Läkaren säger bara boka tid hos kurator. Jag vill ha medicinska beslut inte en hjärnskrynklare. Jag vill ha smärtfrihet då det bryter ner min livslust att ha dessa fruktansvärda biverkningar som kan bli bestående. Kan man avbryta frågade jag är det ett altrenativ. NEJ ..utan vidare utvecklaing av varför mm. Jag måste googla och killgissa inte direkt givande. Måste man ha det såhär? Verkligen ? Patientnämnden vill att jag anmäler sjukhuset.

Hej För snart 3 år sedan operedes mitt vänstra bröst bort(bröstcancer) Jag funderar på vilka ev. skador jag kan ha fått av strålningen. Jag strålade mot bröst och armhåla. 25 ggr. Så tacksam för svar.

Hej! Jag har tidigare frågat er om min bröstcancer och tackar för svaret jag fick då. Jag återkommer nu för att om möjligt få en form av "second opinion" angående en eventuell cellgiftsbehandling. Jag är en 59-årig kvinna som just opererats för bröstcancer för andra gången i mitt liv. Första gången var 2008 då jag hade en lobulär, hormonkänslig tumör, 10 cm, ingen spridning till Sentinel node. Då behandlades jag med cellgifter FEC, följt av strålning och hormonterapi i fem år. Behandlingen avslutades i februari 2014. Nu har jag då fått en ny tumör som upptäcktes via mammografi i november 2019 och jag opererades den 12 januari i år. Denna gång var tumören ductal, 2,2 cm (varav 1,3 cm invasiv) 100% hormonkänslig, HER2 negativ, grad 3, Ki-67 18% vid första biopsin, 26% vid analysen, ingen spridning till Sentinel node. Man har nu haft en konferens om mig och förslagit EC90 * 3 följt av Paklitaxel *9. Idag träffade jag en onkolog på Jubileumskliniken på Sahlgrenska för att prata om förslaget på behandling. Det var ett bra och givande samtal och jag förstod att baserat på tumörens egenskaper är det inte är allt igenom givet att cellgiftsbehandlingen ger mig en väldigt mycket förbättrad chans till överlevnad. Det är nu upp till mig att fundera över om jag ska eller inte ska acceptera förslaget och det är naturligtvis ett svårt beslut speciellt om jag väger in vad en cellgiftsbehandling innebär för livskvaliteten (något som jag är väl medveten om) och hur lång tid rehabiliteringen efteråt tar. Jag förstår ju att ingen kan ge mig ett 100% säkert svar på vad det skulle innebära att avstå eller på om någon eller några celler har tagit sig vidare ut i min kropp men jag skulle vara väldigt tacksam för er bedömning i denna fråga som en hjälp i mitt beslut. Jag skall ha en kontakt med onkologen igen den 25/2 och ett svar innan dess vore såklart optimalt men om det inte går så får jag väl helt enkelt gå på min magkänsla. Många tack för att ni finns som stöd i de här svår frågorna! Hälsningar /Anna S

Hej! Jag är 42 år gammal. Jag har efter operation Her2 positiv bc (behandlades först som Her2- under cellgiftsbehandlingen med 3 Ec90 o 3 doc då biopsin sa det). Efter operation hade jag kvarvarande levande cancer i bröstet 2 cm och i 1/18 lymfkörtlar. Jag gjorde tårtbit först sedan lymfkörtelutrymning. Den bedömdes som radikal men vid lymfkörtelutrymningen så togs även en 7 mm invasiv bc ut (vad för slags tumör det var togs aldrig reda på). Jag går nu på kadcylabehandling och har gjort 10/17 behandlingar. Min tumör är 100% ER så jag får också Tamoxifen sedan dec 2020. Sedan doc har min mens inte kommit tillbaka men jag undrar ändå om jag inte borde få zoladex också. Min läkare på US i Linköping har sagt nej. Jag funderar på en second opinion då jag vet att i andra regioner så får betydligt äldre kvinnor utan mens zoladex. Vad menas med kvarvarande ovariell funktion? Jag frågade min onkolog om att mäta mina östradiolnivåer men han sa nej till det med. Men är inte det ett bra sätt för att ta reda på hur det verkligen är eller finns det något annat sätt? Sedan undrar jag om jag kan vara lugn med att bröstet är radikalt operarat då mer cancer upptäcktes vid lymfkörtelutrymningen? Jag gjorde ett ul bröst i maj (operation dec och feb) och då såg man inget. I och med att jag inte fick Herceptin under cellgiftsbehandlingen förra hösten så ska jag få 17 kadcylabehandlingar istället för 14. Är det det bästa för mig eller räcker 14 stycken behandlingar och nerlynx istället? Jag mår rätt ok på kadcylan (lite trött, lite neuropatier men mina blodvärden är utan anmärkning inför ny behandling). Sedan undrar jag om risken om jag får covid19 under behandling. Hur stor risk är det att jag blir allvarligt sjuk och finns det någon risk med att behandlingen måste skjutas upp? Jag fick min andra spruta (pfizer biontech) i april och då väntade vi två veckor istället för en innan ny kadcylabehandling då jag fick enorma neuropatier. Anledningen till varför jag frågar är att jag har påbörjat inskolning av min 2,5åring. Barnen är väldigt snoriga vilket hmm inte känns så bra. Oj det var många frågor men jag blir oerhört glad och tacksam om du kan hjälpa mig med alla.

Hej. I april 2020 efter DT konstaterades att min mor som är 67 år gammal har stråkighet i mesenteriella fettet i övre vänstra delen av buken men även ungefär i navelhöjd ventralt i buken där det kring delar av tunntarmspakettet ses något ökad stråkighet. Inga förstorade lymfkörtlar i buken. Synligt skelett har tydligt avvikande utseende med en generell skleros möjligen med små lytiska uppklarningar alternativt sparade partier. Generell metastasering till skelettet får i första hand misstänkas. Detta gäller såväl beckenet, synliga delar kotpelare och nedre delen av revbenen. Sedan ett och ett halv år tillbaka till 9 december 2021 har min mor behandlas med Ibrance och Letrozol. Senaste DT den 3 december 2021 har visat att det tillkommit lätt måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure. Höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatos. Väsentligen oförändrad status i skelettet. Utbredda sklerotisk- lytiska metastaser. Efter detta DT svar onkologen stoppade behandlingen med Ibrance och Letrozol och gett Faslodex spruta ( vardera spruta 250 mg). Min fråga till er vad menas det med stråkighet vid första DT? Varför vägrar onkologen att den ska opereras? Hur ser överlevnaden enligt studier och i praktiken ? Brukar Ibrance sluta sin verkan så snabbt? Hur är prognosen med Faslodex? Kreatin svaret är ok, . Förutom senaste fyndet allt ser bra ut. Finns det bättre och effektiv behandling än Faslodex? Min mor får Zoledronsyra var tredje månad och hennes ursprungliga tumören är hormonkänslig. Enligt läkaren så gissade denne att överlevnaden är 1 år. Tack att ni finns och tacksam att få ett bred och tydlig svar. Tack på förhand.

Hej! Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling. Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år. Biopsi i februari; Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2. MR i mars; BIRADS 1 Vänster bröst: A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna. B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm. Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg. Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet. BI-RADS 5 Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna. Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet. Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet. När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder. Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare. Frågor 1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.) 2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas. 3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig? 4. Vad kan och bör jag göra? Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ. Tack på förhand!

Fått diagnos dcis konstaterat och bröstbevande kirurgi. Ska strålas 16 ggr för säkerhet säger dem. Men i mina papper från onkologen står det malign tumör.. vad är egentligen dcis? Ena läkaren säger förstadium cancer å hittat i bra tid. Vad jag förstår kärngrad precis mellan 2-3 stadiet. Området var 25 mm. Man har oxå sagt att lymfar fria och början till nekros fanns men i analysen ingen alls rent utv cancerceller.Är det en vanlig elak cancer el. För stadie? Får inte ihop detta? Prognos för återfall? Vågar jag rekonstruera bröstet utan större cancer risk? Känner mig stympad å oattraktiv:( hm jäkla c. Tack för svar alla fina 🌸

Hej jag opererades hösten 2011 , 1 Tumör 25mm 40 mmDCIS, NHG 2 den var både östrogen och Progestronberoende , den hade ett Ki67 19% och jag hade spridning i 5 av 18 borttagna lymfkörtlar. Jag har nu ätit Tamaxiofen i 7 år och ska äta ytterligare 3 år enligt min läkare. Jag har en del övervikt, men har lyckats gå ned 20 kg och har lika mycket kvar till normalvikt. Jag är frisk så vitt jag vet sedan operationen. Jag har börjat oroar mig så mycket för återfall. Jag vet att jag har högre risk eftersom jag hade spridning i lymfan. Har nyss gjort mammografi och inga förändringar finns där, men kan det ändå liksom gro var som helst i kroppen utan att jag märker det? Hur hög återfallsrisk bedömer du att jag har ? Jag är 60 år. Minska risken med tiden eller kan det slå till när som helst inom 20 år? Jag har sett artiklar om att det är högre återfallsrisk än man tror. Det gör mig lite rädd för att våga leva just nu.

Hej Elisabet! Tack för svar på min fråga om prognos. Op för bröstcancer invasiv 13*14mm ER 99% PR 99% KI 67 32% her 2 neg. Fick besked på kirurgen grad 1 pga mindre en 20 mm och ingen spridning till axill borttagen med god marginal. På onkologen cytologiskt grad 3 pga åt det snabbväxande hållet. Börjar EC 75 beh och ska få Anastrozol beh i 7 år skelletstärkande spruta 2 gånger per år. Känns som mkt tuff beh. Jag är 65 år tänker försöka arb 50%. Hur ser du på beh prognos o mina planer på arb?

Hej Jag har mycket tidigt upptäckt bröstcancer; två små tumörer i vänster bröst. Idag har jag fått information om operation och efterbehandling. Mina funderingar handlar om ifall jag bör välja bröstbevarande kirurgi med efterföljande strålbehandling - eller mastektomi. Mitt intryck var att läkaren starkt förespråkade bröstbevarande kirurgi, men jag kan själv inte riktigt förstå varför det vore så mycket bättre. Så vitt jag förstod saken finns viss risk att en sådan operation kan behöva göras om - och strålbehandling krävs. Om hela bröstet tas bort tänker jag att "problemet är ur världen" - och ingen strålbehandling behövs. Läkarens argument mot mastektomi var även att många kvinnor som opererat bort ett bröst upplever försämrad psykisk hälsa. Vad beror det på? Vilka för- och nackdelar finns med de olika metoderna?

Hej! När man opererar bort en tumör i ett bröst men en sk tårtbitsoperation, och tar ut 1-3 lymfkörtlar och det visar sig att cancern inte har spridit sig dit. Varför föreslår en läkare ändå cellgifter? Tar man inte ut lymfkörtlarna för att det är där som cancern först sprider sig?

Hej, Jag fick en diep lambå rekonstruktion i början av december 2019. Samtidigt förminskades mitt friska bröst. 1. Det av magen konstruerade bröstet sticker ut åt sidan och är i vägen för att dels svinga med armarna vid promenader dels för att kunna sova på den sidan. Efter hur lång tid kan man operera om och rätta till detta? Jag får inga entydiga svar från plastikkirurgin mer än att det nog behöver göras om. 2. Jag kan fortfarande inte räta ut magen utan går böjd och upplever spänningarna i bukskinnet som obehagliga. Skinnet är spänt som över en trumma. Vad kan jag förvänta mig händer över tiden; kommer det att töjas ut tillräckligt eller är rörelsefriheten för alltid begränsad nu? Saknar info om vad som kan hända efteråt, relaterat till mina egna upplevelser, var hittar jag mer info än det lilla jag får från plastikavdelningen? Tacksam för inblick i livet efter rekonstruktionen och vad/när jag kan förbättra (tänk bort covid19).

Hej, Jag har fått diagnosen bröstcancer Lobular Invasive , classic typ G2, ER (Östrogren)100%, PR 20%, HER2 neg, Ki 67 20% (Proliferation index).Ingen spridning till lymfkörtlar Jag har opererats och tagit bort 2 tumörer 17 mm o 7 mm , fria marginaler, node negativ. Operation genomfördes för 4 veckor sedan. Nästa steg är strålning med IMRT lokalt på hela bröstet. Jag har möjligheten att välja på strålning 5 dagar i vecka i 3 veckor eller 1 gång per vecka 5 gånger. Enligt information blir strålningsdosen lika stor. Information är att ev bieffekter mot hud, lungor och hjärta är lika stor i de olika alternativen. Jag funderar på att stråldosen är högre vid 1 gång per vecka vilket kanske skadar andra organ mera samt samt att det kanske är svårare att ta emot denna högre stråldos. Skulle vara tacksam för feed-back på för o nackdelar utifrån er erfarenhet avseende att göra 5 dagar per vecka vs 1 dag per vecka. Jag har börjat att ta Tamoxiphen för 5 år Stort tack på förhand

Hej! Tack för den fantastiska möjligheten att ställa frågor här i alla olika ämnen. Jag undrar hur ni ser på alkohol och ökad risk för bröstcancer, och kanske framförallt för återfall? När jag söker information om detta får jag upp ett mycket stort antal internationella studier där man klart definierar och t o m kvantifierar risken på olika sätt, t ex 3-4 glas vin/vecka ökar risken 5-15%. Det verkar som om läkare i många länder ger specifika direktiv till patienter. Hittar inga motsvarande rekommendationer från svenska experter. Jag har ställt frågan till både bröstläkaren och onkologen men bara fått till svar att livsstilsfaktorer är svåra att bedöma. Hur resonerar man i allmänhet inom svensk forskning? Är det en generell uppfattning att sambandet är luddigt? Vad anser ni? Om man vill minimera sin risk för återfall, bör man då avstå från alkohol? Jag inser självklart att stora mängder aldrig är hälsosamt, men undrar hur det är med några glas vin/vecka. Jag har nyligen opererats för bröstcancer och hade ”tur” med en liten relativt snäll tumör, enda efterbehandling är tamoxifen.

Hej avslutade min cytostatica behandling 12/6 paxitacel ( om det stavas så) och är nu på näst sista strålbehandlingen. Fick ont i magen två vevkor efter avslut med cyt. Fick omeprazol, fick ondare och man gjorde en gastroskopi där de konstaterade gastrit, inga bakterier. Der lugnade ner sig, men för tre veckor sedan började smärtorna igen ich värre. Datottomografi med kontrast gjordes, inga stenar el dylikt. Går på skonkost sedan 4 v tillbaka. Gått ner i vikt, fått näringsdrycker. Fick träffa en gadstrolig som säger att det nog är nervpåverkan i magen, fick i måndags saroten 10 mg och papaverin 2x 3 tabletter. Han tog bort omeprasolen , du har ätit så länge och inte blivit hjälpt av esomeorazol 40 x 2 mg. Jag har fortfarande så ont ovh så svid i magen, orkar inte mer, kan inte leva så här. Är det nervsmärtor?? Går det över ???

Jag är kvinna 33 år som haft ductal ER 100%, PR 100% och Her2++ bröstcancer i vänster bröst. Ki-67 på 27%. Hittade själv tumören tidigt och den var därför 10 mm när den plockades bort vid en masektomi med direktrekonstruktion (Radiologen kunde inte säkert avgränsa tumören). Jag har sedan fått paklitaxel x 12 och ska få totalt herceptin x 17. Kompletteras med Zoladex och Tamoxifen i 5 års tid. Ingen hereditet i BRCA eller övriga vanliga screenade gener. I höger bröst hittas enl journalen "konglomerad tumör", vilket de sedan förklarat som "en grupp/eller ansamling av tumörer, tot 3 stycken". De hade skapat ordentlig blodtillförsel enligt ultraljud och ligger vardera på 10 mm cirka. De tog en grovnålsbiopsi på den de upplever var den största och den är de säkra på är ett fibroadenom. Ingen övrig åtgärd. Jag har funderat en del på de där tumörerna. Jag har förstått att man kan missta en möjlig ny elakartad tumör för fibroadenom då patienten har många sedan tidigare. Fick strida för att ens få grovnålsbiopsin på cancertumören då radiologen trodde denna var ett fibroadenom också. Bör jag ta ett omtag med min läkare kring det kvarvarande bröstet och få även detta bortopererat? Jag vill vara trygg i att detta inte kan utveckla cancer.

Hej! Ska påbörja min cytostatika behandling nu på torsdag. Har några funderingar kring ev kommande biverkningar. 1 Om man blir illamående, hur snart brukar de symtomen komma och hur länge håller de i sig? Jag har fruktansvärd kräkfobi och känner mig väldigt orolig för detta. 2 Om man tappar håret, hur snart efter påbörjad behandling brukar det ske? Detta oroar mig inte alls lika mycket som illamåendet men det skulle vara skönt att vara så förberedd det går. 3 Hur nedsatt blir immunförsvaret, kan man fortsätta träffa barnbarn som går på förskola? Skulle kännas väldigt tomt utan den glädje barnbarnet ger.