Frågor & svar

Hej, jag har haft en trippel negativ BC grad 3 och fått neoadjuvant behandling, gjort mastektomi, fått 15 ggr strålning och Capecitabin 7,5 doser. Efter min operation upptäcktes det att jag bar på BRCA1 och jag har pga det opererar bort mina äggstockar och äggledare och ska nu även ta bort mitt friska bröst i juni. Nu till mina frågor: Är risken mindre för återfall av min BC om jag tar bort äggstockar och äghäggledare? Finns det något samband? Är risken för ett återfall större pga att jag bär på BRCA1? Hur många procent hjälper skellettstärkande sprutor mot återfall?

Jag har blivit opererad (bröstbevarande operation) pga diagnosen Ductal canser in Situ och nu efter analysen av den borttagna vävnaden ser jag detta i min Journal: I PAD DCIS grad 3 med komedonekros, 35 x 20 mm. ER-negativ. Sentinel node 0 av 2. Innan operationen gjordes hade Magnet bild (MRI) på bröstet visat en 55x40x39 mm stor tumör. Jag undrar vad betyder 35 x 20 mm. Är det den volym av tumören som är borttagen? I så fall sitter fortfarande hälften av tumören i min bröst. Kommer jag behöva opereras igen eller kan det behandlas med strålbehandling? Jag ska besöka min läkare och onkolog nästa vecka. Tacksam för svar!

Hej Jag är 46-år, och i början av juni kontaktade jag läkare för en knuta i bröstet. Fick en månad senare besked att det var cancer och att jag skulle börja med cellgifter för att sedan opererades. Detta ändrades senare och jag opererades 2/8, och fick besked att cellgifter skulle starta ca 3 veckor senare. Nu har det gått 6 veckor, och jag har inte vare sig påbörjat cellgifter eller ens fått en tid. Vad är den "normala väntetiden" för att påbörja cellgifter? Opererades med högersidig mastektomi och sentinel node. PAD visar radikalt opererad 36 mm stor invasiv duktal cancer grad 2. Östrogen 99 %, progesteron 5 %, HER2 normal och Ki67 55 %. Även DCIS grad 2 med nekros. Extent 39 mm. Fyra sentinel node, en med makrometastas på 3,8 mm och en med ITC - körtelkvot 1/4. T2N1.

Hej! Har tidigare haft dcis, som opererats bort för 1,5 år sedan, därefter färdigbehandlad. Nu har jag svåra klimakteriesymptom, sover max 3-4 timmar per natt, hjärnhinna, nedstämdhet mm mm. Jag undrar vem, dvs vilken funktion i vården, som förväntas hjälpa mig med mina klimakteriesymptom. Bröstmottagningen hänvisar till vårdcentralen och det gör även min gynekolog. Vårdcentralen vill ha en remiss från bröstmottagningen, men det vill bröstmottagningen inte skriva. Stämmer det att det är vårdcentralens ansvar? Är det i så fall inte lite konstigt att kvinnor som INTE haft bröstcancer eller förstadier kan få klimakteriehjälp från specialister (gynekologer) medan vi som har haft någon typ av BC skall gå till allmänläkarna på vårdcentralen? Vems ansvar är det? Bor i Stockholm.

Hej, jag är 47 år och fick min diagnos i mars 2021. De opererade bort vänster bröst i april och gjorde kompletterande operation i armhålan en månad senare. PAD säger invasiv cancer grad 3, 85 mm, ER positiv, HER2 negativ, KI 67 76%. Metastaser i totalt 13 av 29 lymfkörtlar. De rekommenderade även metastasutredning och har gjort olika röntgen där de hittat prickar men de är oförändrade från en röntgen till en annan och väldigt små så de har i princip skrivit av ytterligare metastaser. Jag har fått EC x 4 och Docetaxel x 3 (skulle få fyra men den sista strök dem för att jag blev så dålig) samt strålning 15 ggr. Jag får nu en spruta en gång i månaden i tre år för att söva äggstockarna och ska ta Anastrozol i sju år. Zoledronat ska jag också få. Jag undrar nu vad min prognos kan vara. Inser att datat inte är nån liten grej och hoppas att ni svarar även om prognosen inte är så bra. Min läkare börjar svamla när jag ställer frågor och jag undrar om hen inte vågar säga som det är eller om hen bara är så som person. Tack på förhand!

Hej Jag är diagnostiserd men pT1c(m)N0, luminal B- lik invasiv duktal bröstcancer. Invasiv multifokal tumör, störst T1; 8 x 10 x 11 mm, invasiv duktal grad 3, ER 99%, PR 90%, HER2 negativ, Ki67 31%. T2; 10 mm, invasiv duktal grad 2, ER 99%, PR 95%, HER2 negativ, Ki67 36%, utbredd DCIS, radikal . Det fanns ingenting i portvaktskörtel och inga påvisade metastaser i kroppen i övrigt. Jag gå rnu på adjuvant cytostatikabehandling. Jag har fått 3 behandlingar E90C och har nu fått min första av tre palnerade med docetaxel. Vid varje behandling har jag fått feber 37,9-38,5 dag 4-9. Jag har också fått förhöjd puls vilopuls 95-110(normal för mig 75)+ förhöjd sänka + värk i mitt skelett. Värken i skelettet blev fruktansvärd efter sista behandlingen. Det har inte vid någon av dessa fyra tillfällen med feber kunnat påvisats någon bakterieinfektion. Jag blev dock inlagd nu vid sisa tillfället med antibiotika för sökerhets skull. När jag nu senast åkte in till akuten togs det lite andra prover än de som brukar tas inför behandlingarna. Det är några av proverna som oroar mig B--Blastceller 0,2 B--Promyelocyter 1,0 * 10 E9/ B--Myelocyter 0,6 * 10 E9/L B--Metamyelocyter 0,7 * 10 E9/L. När jag söker på detta så kommer det upp om leukemi? Det kan väl inte vara så att man kan får leukemi av behandlingen? Är det så att dessa markörer hamnar på "onormala värden" under cytostatikabehandling? Eller är detta något jag verkligen ska oroa mig för? Är det vanligt att det blir så som det varit för mig med feber efter varje behandling utan att man hittar någon infektion? Är det så att graden av benmärgspåverkan som helhet kontrolleras inför varje behandling? Efter att bara ha kört på och varit otroligt motiverad så känner jag mig nu orolig inför nästa behandling. Kan riskeran vara större med behandlingen än med risken för återfall i cancern? Det kanske är helt tokiga frågor men då vet jag det i så fall.

Hej, Först skulle jag vilja taka er för ert otroliga arbete med att svara på alla frågor. Har betytt otroligt mycket för mig att kunna söka bland frågorna och svaren här. Jag är 40 år och har högersidig multifokal bröstcancer, 10cm extent med 3 invasiva härdar, största 1,8cm. Biopsier visar ER mellan 70% och 100%, PR 0 och HER2 3+, KI mellan 12 och 20, närmast grad 2. Jag genomgår just neoadjuvat behandling. 4xEC & 3x(Docetaxel +antikroppar). Jag har fått byta de två sista doserna av Docetaxel mot 9 veckovis Paclitaxel pga biverkningar. Jag har 2 frågor till er. Fråga 1) Jag är orolig för kvarstående neuropati efter paclitaxel, samtidigt som jag verkligen vill genomföra alla 9 behandlingar. Jag har precis tagit första dosen. Jag undrar om kylning av tår och fingrar är att rekommendera under behandlingarna? På sjukhuset fick jag kyla fingrar och tår under docetaxel, men för paclitaxel får vi ej det. Detta kan ju bero på resurs prioriteringar. Jag hittade en studie, som dock baseras på annan dos/intervall, men som visar positiv effekt av kylning med avseende på risken för neuropati. 'The effectiveness of regional cooling for paclitaxel-induced peripheral neuropathy'. Är det klokt att ta med egna kylklampar till behandlingen för att minska risken, eller är det viktigt med blodcirkulationen i tår och fingrar under behandlingen? Fråga 2) Jag skall få endokrin behandling efter operationen. Jag fick en liten periferi lungemboli en vecka efter att jag fick min PICC line. Jag går således nu på blodförtunnande sprutor. Planen är att stänga av min äggstocks funktion. Nu undrar jag om TAM + Blodförtunnande eller AI är att rekommendera. Jag vill gärna ta alternativet med minst biverkningar och bäst livskvalitet. Jag har även läst att otillräcklig hämning av äggstockarnas östradiolproduktion i kombination med AI kan ge helt utebliven behandlingseffekt. Kan man garantera att detta ej sker? Om inte, håller ni med om att slutsatsen borde vara att TAM+ blodförtunnande är bästa alternativet? Finns det andra aspekter att tänka på? Stort tack på förhand!

Hej på er. Mitt namn är Peter och jag har en Ukrainsk mamma boende i min stuga (Sverige) sedan slutet på Augusti. Jag gave hennes familj husrum i Budapest redan från början av Mars så vi det här laget så känne rjag henne väl och de har blivit lite en bonusfamilj utöver min vanliga :-) I Maj berättade hon för mig att hon hade vad som tidigare i alla fall bedömts vara godartade tumörer men hormonbehandling har inte hjälpt så det beslutades att brösten skulle opereras i Februari i år. Detta skedde inte då hon fick fly undan kriget.....hon anlände till Budapest den 4e mars och jag gav henne och hennes 3 små barn husrum efter en kontakt i en lokal facebook grupp. Jag ville hjälpa henne att få vård i Ungern men jesus ....jag kan knappt det svenska vårdsystemet och jag förstod absolut noll av Ungerns system. Hon verkade få hjälp av någon annan på röda korset i Ungern.....men det verkade inte hända något där heller tyvärr och då beslutade jag mig för att flyga hit familjen istället. Så nu sedan 23e Augusti bor de i min stuga. Det mesta har fallit på plats, mammografi gjordes igår den 17e Oktober och nu inväntar vi resultat som sägs ta 2 veckor. Och här kommer frågan som ni kanske kan ge svar på. Olha säger att hemma i Ukraina så amputerar man bröst på löpande band....man behöver inte ha cancer diagnos. I Sverige lär vi inte göra på detta vis och här är det bara amputation om man har cancer. Detta stressar henne för att hon då tänker att så länge brösten är kvar så är det bara en tidsfråga innan hon får bröst cancer. Som det är nu så äter hon smärtstillande hela tiden för att det gör ont och så kan hon ju inte leva och jag har svårt att tänka mig att det är såhär kvinnor med godartade tumörer lever permanent i Sverige knaprandes smärtstillande dag ut och dag in. Nu om det visar sig att hon har fått cancer så blir det väl amputerat m.m. MEN vad händer om hon inte har Cancer? Gör vi någon åtgärd på detta? kan man amputera ändå? Borde hon skynda sig tillbaka till Ukraina och ta bort brösten? Hon påpekar att tumören eller tumörerna har växt med 3 cm de senaste 7 månaderna. Jag själv är ingenjör så jag vet att jag inget vet om detta ämne.....men skulle gärna få information som jag kan dela med henne :-) Donerar gladeligen mer när min utgift för familjen är mindre och tackar för er insats att sprida kunskap m.m. :-) Mvh Peter

Hej Jag var 48 år och fick Lobulär bröstcancer och opererade bort mitt ena bröst i feb-23. Ingen strålning eller cytostatikabehandling före eller efter, "endast" Tamoxifen. Efter att ha ätit den i ca 2 månader, kom precis alla biverkningar, som går att få när man sätts i klimakteriet sådär. Frå Över en natt startade vallningarna varje kvart och det var helt omöjligt att somna om över huvudtaget och nätterna blev helt sömnlösa. (Kan ej heller sova på dagtid, så blev utan sömn) Jag var vaken dag som natt och hade jag lite tur, så fick jag ihop 30 min utspritt över natten, men det gjorde varken från eller till. Efter tre veckor förstod jag att jag hamnat i en riktigt ond cirkel, som jag inte kunde ta mig ur själv och varken bröstmottagningen, onkologen eller kirurgen hade kunskapen att hjälpa mig med sömnen, mer än att få prova Imovane och Stilnoct. Jag somnade inte ens på den förstnämnda och den andra fick jag ihop en timmes sömn på....moment 22 och sömnlösheten fortsatte. Blev då hänvisad till hälsocentralen och har haft en och samma läkare där sen i aug-23, angående sömnproblemen och vi får det inte att fungera mer än att jag sover max 2-3 timmar per natt och det endast med hjälp av Melatonin, Imovane och Quetiapin ( Q sen i okt-23 ) och det är på tok för lite för mig och biverkningarna av tabletterna är otroligt jobbiga på dagtid. Jag har inga psykiska besvär i botten och har provat precis allt inom sömnhygien och alternativ till att få sova. Har även idag frivilligt startat en Kbt- behandling på hc, som ett sista alternativ, för att lyfta på varje sten i denna jobbiga resa Vad kan ha hänt i kroppen när Tamoxifen kom in i bilden? Slog den ut alla mina sömnhormoner helt och hållet och hur hittar jag tillbaka, när detta medicinerande inte fungerar bättre än så här på mig? Jag fick avsluta och har inte ätit Tamoxifen sen aug-23, då alla biverkningar utöver vallningarna ställde till det så min livskvalitet blev noll och min kropp klarade inte av det, men sömnen kom ändå aldrig tillbaka. Det har också visat sig att mitt värde på Leukocyter har gått kraftigt neråt sen Tamoxifen kom in i bilden. Jag låg på 5,8 innan starten (3,3-8,8 är normalt) och sen gått neråt till 4,4 maj 3,0 oktober 2,7 feb och nu i mars 2,3. Jag opererades 3 gånger förra året, som också kan påverka det dåliga värdet av immunförsvaret. Min huvudsakliga fråga är om Tamoxifen kan slå ut sömnen helt och hållet och ge sådana groteska sömnproblem? Jag läser om andra som ätit Tamoxifen och sover dåligt och har sömnproblem, men kan somna om däremellan och det kan inte jag, jag blir sömnlös. Är jag ensam om att det är en sån grov sömnstörning efter Tamoxifen och hur kommer jag ut den? Tacksam för svar 🌸 Stina

Har för några veckor sedan fått en bröstcancerdiagnos. Har sedan dess varit tillbaka på magnetröntgen och ska nu på biopsi för att utreda ytterligare ett område i bröstet. I den diagnos jag fått hittills går följande att läsa: Screeningselekterad p.g.a. mammografiskt 8 mm mikrokalk kl 9, 5 cm från mamillen i höger bröst. Corebiopsi har visat invasivt adenocarcinom NHG 3. ER 90 %, PR 1 %, Ki67 33 %, Her2 negativ. Är dock osäker på vad detta innebär. Bra? Dåligt? Vad betyder alla förkortning? Vad ska man ”hålla utkik” efter? Hur stor är risken att en ytterligare tumör har andra värden/förutsättningar? Sista frågan gäller mastektomi och rekonstruktion. Hur stor rätt jag har som patient att påverka operation? Om jag till exempel önskar mastektomi och direktrekonstruktion? Kan jag ”kräva” det? Många frågor blev det. Tack för att ni finns

Jag har skrivit tidigare. Jag är opererad för snart 2mån sedan, mina läkarbesök är avslutade men nu nu börjar frågorna hinna ifatt. Jag opererades (mastektomi m rekonstruktion) pga 50x10mm in situ. I området fanns 1,5mm invasiv tumör med egenskaper: lobulär , grad 2, ER 80 %, PR 15 %, HER2 negativ, Ki67 18% (intermediärt), ingen kärlinväxt, 3 friska senitel node. Jag äter nu tamoxifen. Är 44 år o oroar mig för återfall då jag förstått att hormonkänsliga tumörer kan komma tillbaka efter många år. Mitt perspektiv på resten av livet är ju långt mer än 20 år. Å ena sidan försöker jag tänka att en så liten tumör borde ha en god prognos? Å andra sidan att man ändå rekommenderar tamoxifen får mig att fundera på om prognosen är sämre än jag förstår, eftersom man tycker det är ”värt ” att medicinera. Det är många frågor som snurrar, försöker lista några mer konkreta här : - För att minska oro försöker jag tänka att risken för återfall kanske inte är större än risken jag hade tidigare att överhuvudtaget få bröstcancer? Är det ett rimligt antagande eller alltför naivt att tänka så? - Förkortar den här diagnosen min förväntade (friska) livstid? - Är prognosen sämre för att det fanns ett större område in situ förändringar? - Finna det risk att några celler redan spridit sig trots liten tumör och inget i lymfkörtlarna? - Kan tamoxifen ta ”död” på ev kvarvarande cancer eller ger det enbart ett långsammare förlopp? - Hur snart kommer ev biverkningar av tamoxifen. Jag har ätit 14 dagar o märker inte av något särskilt.

Hej! Jag har tidigare skrivit till er (i mars) och frågat om möjliga tilläggsbehandlingar för min invasiva lobulära bröstcancer. En sammanfattning: Stor tumör innebar att man började med cytostatika (EC90 x 3 och Docetaxel x 3) innan operation. Tumörstatus innan cytostatikabehandling: NHG 2, ER 90 %, PR 80 % HER2 1+ (d v s negativ), Ki67 21 %. Mastektomi och sentinel node i början av februari. Det visade sig att det fanns en 122 mm stor tumör kvar (invasiv lobulär grad 2, ER 80%, PR 40 % HER2-negativ. Ki67 11 %) Noggrannare analys av lymfkörtlar visade på metastaser varför jag fick axillutrymning i början av mars.10 av 14 körtlar hade metastaser men ingen med perikapsulär växt. Nu äter jag Tamoxifen och genomgår för närvarande strålning (25 ggr). När jag frågade i mars svarade ni att man skulle kunna överväga capecitabin som tilläggsbehandling. Jag tog upp det med en läkare på onkologen. Läkaren ansåg att i och med att min kvarvarande tumör var långsamväxande så är den inte känslig för cytostatika (inte heller Capecitabin) utan hormonbehandling är bättre. Jag kände mig förvirrad och bad om ”second opinion”. Det har jag fått nu. Där säger man att man skulle kunna tänka sig capecitabin även om effekten är tveksam. De förordar också att man istället för Tamoxifen använder AI och GnRH-analog. De anger dessutom att Tamoxifen inte ska ges tillsammans med capecitabin. Slutligen bedömer de att man bör göra en ny metastasutredning (skiktröntgen gjordes innan mina behandlingar började). Anser ni att det finns något som skulle tala emot att jag får AI och GnRH-analog istället för Tamoxifen? Jag är 53 år och var premenopausal när jag började behandlingarna (i september 2020), men mensen har inte kommit tillbaka. Jag har förstått att AI är mer effektivt än Tamoxifen om man är postmenopausal. Om jag får GnRH-analog kanske jag även kan få Zometa, som väl annars bara ges till postmenopausala? Jag vill ha det som har bäst effekt. Kan man säga något om capecitabins effekt vid långsamväxande tumörer av min typ? Finns det någon nackdel med att ta preparatet förutom risken för biverkningar och den långa behandlingstiden? I och med att jag verkar kunna fortsätta med antihormonbehandlingen (om jag får AI) under cytostatikahandlingen så funderar jag på att be om det. Om biverkningarna blir för svåra borde det gå att avbryta, eller? Jag har förstått att metastaser från lobulär bröstcancer kan vara svåra att se på röntgen. Jag vet inte riktigt vilken nytta en ny metastasutredning skulle göra. Skiktröntgen har ju också sina risker Ser ni anledningen till att man bör göra en sådan metastasutredning? Skulle mina behandlingar bli helt annorlunda om man upptäckte metastaser?

Är en kvinna på 62 år som tidigare aldrig varit sjuk. I början på augusti 2020 kände jag en ärtstor knöl i vänster bröst som ömmade. Via egen vårdbegäran fick jag en tid på bröstmottagningen 1/9. Den 7/9 gjordes mammografi + ultraljud + biopsi. Vid läkarbesöket 28/9 fick jag besked att knölen var en benign förändring. Detta firades med skumpa. Smärtan i knölen gick dock inte över, tvärtom, så jag kontaktade bröstmottagningen igen och blev ordinerad receptfri Naproxen som skulle tas i 10 dagar. När kuren var över kom smärtan tillbaka och jag märkte att knölen hade växt och blivit hård. Fick en akut läkartid 9/11 och man bokade ny tid för mammografi. Den 16/11 gjordes mammografi +ultraljud +biopsi samt biopsi på lymfkörtel. Vid läkarbesöket den 19/11 fick jag beskedet att knölen var cancer och man hade även hittat 2 st lymfkörtlar som var angripna, troliga metastaser. Diagnosen blev : Invasiv ductal cancer. T3N1 PAD: HER 2 (1+) positiv, ER och PR negativ, Ki-67 90% Grad 3 Storleken på tumören : 54 x 34 mm 2 lymförtlar i axillen varar den största 20x15 mm Neoadjuvant Cytostatika behandling påbörjades 4/12. Jag skulle få 4 kurer Trastuzumab + Pertezumab 100 +Docetaxel 100 och därefter 3 kurer av EC 90. I dagsläget är jag klar med 6/7 kurer, den sista EC 90 blir på måndag. Jag har gjort en genetisk utredning som visar att jag är bärare av BRCA 1 mutationen. ( mamma dog i BC vid 34 års ålder och mormor vid 65 år ) Har gjort ett par mammografier + ultraljud under perioden varav den senaste förra veckan. Vi läkarbesöket i veckan fick jag besked att jag svarat väldigt bra på behandlingen och att tumören i bröstet gått i regress och inte syntes på ultraljud, den lilla tumören i axillen var helt borta och den större troligtvis också. Efter avslutad cyt. behandling planeras bilateral mastektomi, vilket jag är helt inställd på då jag inte vill riskera spridning till höger bröst. Efter operation kommer man även ge 15 strålbehandlingar på bröst samt lymfkörtlar axill, nyckelben och bröstben. Det som gör mig fundersam är onkologernas tankar kring operation av lymfkörtlar i axillen. Under behandlingsperioden har jag träffat 3 olika onkologer varav två sagt att man tänkt ta bort endast ett mindre antal lymfkörtlar. Onkologen jag träffade nu senast sa tvärtom att man ska göra en total axillutrymning, detta pga. att spridning skett till axill innan man hann starta cyt. behandling. Jag vill självklart INTE riskera att få återfall eller metastaser. Samtidigt vill jag inte heller få ”ödem-arm” vilket jag förstår är risken när man tar bort alla lymfkörtlar. Så min fråga är vad är bäst i min situation? Funderar en hel del över hur man kunde missa cancern vid första biopsin? Undrar också över risken för spridning/återfall samt prognos på överlevnad för mig.

Hej,, här är lite blandade frågor som jag funderar på och tack för att denna möjlighet finns. Om man är bröstcancerpatient och har stor risk för återfall, är det möjligt att få ta be om att få ta prov CA 15-3(även om man inte har jätteont någonstans eller andra besvär) för att kolla om det finns indikation för metastaser. Om man inte kan få det via sjukvården, är det möjligt att själv få bekosta det och låta något "privat" bolag göra testet. Eller måste man ha remiss även om man själv betalar? och om man behöver remiss, finns det någon anledning att neka patienten det, då ingen kostnad faller på det allmänna? Hur ligger det till med samma sak när det gäller t ex UL - undersökningar. Jag har försökt hitta svar, men svårt att få grepp om detta. Tänker att detta är ett bra sätt att kanske en gång om året få en koll på läget och inte behöva vara så orolig. Dessutom, om det visar på höga värden så kan man kanske komma in i ett tidigare stadium och då få en bättre prognos. En annan fråga- om man har lågt Ki67.. låt säga 3%, har man då samma ki67 värde på eventuella metastaser eller kan de ha ett helt annat ki67-värde? Ytterligare en - hur stora cancerceller tar Cytostatikabehandling död på? och varför tror man inte att cytostatikabehandling har lika bra effekt på lobulär cancer som på andra t ex ductal bc? Jag har lobulär cancer och blev feldiagnostiserad från början. Jag hade två tumörer på 35mm + 18 mm + 7 mindre på mellan 1-5 mm. Totalt extent 10.5 cm. Samt att det fanns mycket neoplasi i övrig vävnad. Spridning portvakt 1 makro + 1 mikro - ingen annan påverkan lymfkörtlar. Jag skulle vilja ha en skiktröntgen på "hela" mig innan de släpper mig, då det är enda sättet för mig att kunna känna mindre ångest och oro. Hur ser bedömningarna och riktlinjerna ut när det gäller att "bevilja" detta. Min cancer har funnits länge och var spridd till portvakt, torde finnas en stor risk för spridning och därmed också ett underlag för att bevilja en genomgång och aktuell status. Vad tycker ni? Slutligen - efter direktrekonstruktion så är mina bröst olika stora (märkbart), har jag "rätt" till att få operation av det större friska bröstet för att få en symmetri? Tack på förhand!

Min bästa vän 55 år gammal sedan oktober 2020 använde HRT Activelle pga klimakteriebesvär. Redan i december sökte upp läkare hjälp pga att palpationsfynd i höger bröst. Efter detta noterades att brösten började tillväxa och blev spända, det hela har lagt sig ner på vänster sida men på höger sida finns kvarstående förtjockning i övre delen av bröstet och redan början i maj 2021 efter mammografi på område kl 12-1 som mäter 5-6mm där man ser ordentlig förtätning tumörmisstanke M5,U5. Även patologisk körtel i höger axill även skuggbildning åt kl 8 i samma bröst. MNB visar receptornegativ HER-2 positiv invasiv duktal cancer med histologisk grad 3. Ki67 65%. Punktion av patologisk körtel i höger axill visar axillmetastas. I höger axill palperas 2-3cm stor och mobil körtel. Höger bröst har lätt rodnad och hudförtjockning i form av Peau d`orange samt även mamillretraktion med viss eksematöst inslag i basen av mamillen. I brösten finns 6x5cm stor välavgränsad och fritt förskjutbar mot underlaget en resistens. Mamilen ser påverkad ut och retraherad samt viss misstanke om tumörinfiltration. I nedre polen av bröstet kan man enbart palpera hudförtjockningen men inga palpabla resistenser. Åt kl 3 finns det lätt rosaktig missfärgning av huden. planerades neoadjuvant behandling först. HuvuddiagnosCO509 55 årig blev insatt på 6 cellgifter även att planerades 7 men efter visa komplikationer avbröts den 7 -de behandling. Därefter efter en månad paus bortopererades den hela höger bröst tillsammans med alla körtlar i höger arm. Hon mådde relativt bra efteråt, endast hon kände stor lymfa tryck och flera gånger tömdes på sjukhuset. I början på denna vecka hon har fått infektion i såret, igår sättes drän som hon måste byta påsen själv eller gå till Akuten för att vänta 3 gg om dagen stor kö. Fattar inte att de så sjuka patienter kan inte få vårdnad hjälp under helgen? Vi vill fråga vilken typ är denna cancer eftersom det står negativ samt positiv osv. Är cancern känslig mot hormoner eller inte. Snälla en kortare förklaring om hela detta? Hur stor risk är till återfall? Är den spridit sig i hela kroppen ? Varför är nu ovanpå huden där bröst har blivit bortopererad rödaktig igen ( inte på hela ytan utan tillfäligt)? Hon väntar på strålning i Lund i december månad. Min väninna har nu massor med frågor, känner sig dålig, rädd och vill veta mycket mer. Hittills hon ville inte höra någonting om sjukdomen, hon orkade inte, hon var i stor chock. Hur kan bli på detta sättet även att hon 10 år tillbaka i tiden alla mammografi har varit u.a. dessutom den från februari 2020? Hon har varit helt frisk arbetande kvinna, 173 cm, 65 kg, icke rökare, aldrig drack alkohol, ingen som har eller har haft cancer i familjen, båda föräldrar lever 80 och 83 år. Hon tror att hon har fått allt detta av Activelle pga att hon sa till gynekologen redan en månad efter att hon började äta Activelle att hon märkte rödaktig flytning från underlivet även att hennes mens slutade några år tidigare än hon har påbörjat med Activelle.? Är det möjligt att denna typ av cancer kommer bara så utan anledning och att finns inga tecken varken vid palpation eller på mammografi? Hur säkra är mammografi undersökningar? Gynekolog läkare ignorerade hennes symptom och bekymmer även att hon återvände till honom december 2020, januari 2021, 15 mars 2021 när hon kontaktade första gång mig oc h när jag sa till henne att hon skulle kräva mammografi igen vilket gynekolog läkare inte har gjort. Hon väntade tills den 7 april när jag sa att hon måste gå till sin Vårdcentral och kräva akut mammografi vilket var 14 dagar väntetid igen, så att denna cancer typ har vuxit upp till den III stadium från oktober 2020-05.05.2021 när konstaterades diagnosen. Min fråga är: om vara läkare på Vårdcentral, specialist läkare i gynekologi, bröst spec läkare osv vet en specifikum att invasiv bröst cancer är väldigt väldigt snabbt varför tillåts till patienter att väntar så lång tid till undersökningen?? 1. 55 årig frisk kvinna i övrigt har haft sömnsvårigheter och rekommenderas oralt Activelle och när hon inom kort tid beskriver underlivs flytningar, bröst förändringar osv, varför då denna gynekologen inte har skickat henne vidare till undersökningar?? Istället inte ens ville titta på hennes bröst och rekommenderade att fortsätta samma medicin?? Alla nämnda bekymmer han noterade också men misstänkte bara en fibrom???? Gynekolog specialist som har 40 år erfarenhet? 2. Hon återkom i slutet av januari 2021 samma "saga" 3. Hon återkom 15.03.2021 när hon i panik krävde remis till undersökningen med mammografi, men det blev ingenting. Hon ringde upp flera gånger till Mammografi i Malmö och frågade om den väntade tid men de svarade att de inte har fått någon remis (remis går elektronisk så den skulle anlända samma dag som blev utskriven)??!! eller hur! Allt detta patient har tolka på olika sätt eller hur? Vem täcker nu mammografi ? Läkare eller patienter? 4. Den 07 april 2021 55 årig väninna sökte läkare hjälp på sin Vårdcentral för en remis till mammografi och allmän spel läkare skriver: önskad undersökning mammografi fullständig undersökning och ULJ inklussive hö och vä bröstkörtlar i axill MEN HON BLEV TVUNGNA ATT VÄNTA PÅ MAMMOGRAFI TILLLS DEN 19.04.2021, därefter hon väntade tills den 05.05.2021 till att bröst spec läkare berätta att hon har invasiv cancer stadium III?! Återstår fråga VARFÖR? VARFÖR ? NÄR ALLA VET HUR AGRESSIV ÄR VISA BRÖST CANCER? VARFÖR PRIRITERAS VI INTE OCH ISTÄLLET MÄRKS MED A K U T, AKUT, A K U T vilket skulle leda bara positivt till oss alla. Ni kan se i ovan att om bara min väninna har blivit trodd och rätt undersökt från alla första början , vidare på väg också, då skulle hon säkert kunna hamna i stadium I eller II vilket är stor skillnad. P.S. jag är medlem i bröstcancerföreningen och hoppas på ett svar. Tack

Hej! Tack för att ni är ett så fint stöd. Jag har en fundering jag frågat om tidigare, men ej fått svar på, varför jag provar igen. Funderingen gäller lymfkörtlarna och spridning. Varför är det sådant fokus på lymfkörtlarna när man utvärderar eventuell spridning av en bröstcancer? Vad jag förstår, så sprids cancerceller framförallt på andra vägar, såsom via blodbanor. Jag undrar över logiken i att man kan säga att en bröstcancer inte spridit sig om man inte hittar något i lymfkörtlarna? Det känns väldigt osäkert, speciellt om man drabbats av en aggressiv variant. Jag har svårt att förstå detta. Min BC är Lum. B, grad 3, multifokal och jag har opererats med mastektomi, sentinel node visade 2 st friska, samt LVI nej. Är 47 år. Stort tack på förhand.

Hej och mitt varmaste tack för att ni svarar så fint på frågor här. Det är ovärderligt. Jag undrar över Zoladex. Är 46 år och precis färdig med cytostatika och strålning. Trodde jag hade kommit in i ett tidigt klimakterium, då mensen upphörde nära slutet av cellgiftsbehandlingarna, men nu är den tillbaka igen. Min BC var Lum B, grad 3, högt Ki-värde, ER 90%, multifokal till en total storlek över 5 cm och dessutom finns en konstaterad ärftlighet. Jag får Tamoxifen nu, men som jag tolkar det borde Zoladex vara ett bra komplement i det läge jag nu är i. Man kommer inte operera bort mina äggstockar. Min fråga är därför i vilka lägen man kan ge Zoladex?

Hej! I samband med en bröst operation tog jag bort en godkänd fibroadenom som efter analys visade sig att vara DCIS grad 1-2. De opererade mig igen för att ta ut mera vävnad ( för att det var tydligen inte tillräckligt från början) och efter det berättar läkaren att det ändå inte tagits tillräckligt vävnad så jag behöver operera mig en gång till! Alltså en 3:e gång :/ Kan ni hjälpa mig och förklara hur kan det vara DcIS kvar? Vad händer om man opererar och sen hittar man celler igen ? Det bara fortsätter med operationer? Och speciellt vill jag gärna förstå, hur kan det finns DCIS kvar om den är icke invasiv? Borde den inte vara i den knölen som jag hade från början och inte runtomkring? Jag har också läst att man ska göra en immunohistokemi, är det bra att göra? Tack snälla för svaret!

På mammografin 2021 kan man ana nytillkomna förkalkningar i övre delen av mitt bröst, som tillsammans har en utbredning på 14mm. Förkalkningarna är tunna och svåra att avgränsa. Något tumör kan inte avgränsas och röntgenläkarna har tolkat förkalkningarna som ofarliga. Efter mammografin 2021 fick jag ett brev hem som sa att det inte fanns några tecken på cancer. Men ingen meddelade mig att de upptäckt en förändring. På mammografin 2017 och 2019 har området i bröstet varit harmoniskt och oförändrat. 6 månader efter mammografin 2021 upptäcker jag en ordentlig knöl i bröstet och efter ytterligare en månade får jag diagnosen HER2-positiv bröstcancer grad 3 med spridning till lymfkörtlarna. Förkalkningarna som upptäcktes 2021 är en del av mitt cancertumör. Kan läkare baserat på mammografi avgöra om en förkalkning är ond eller inte? Är det korrekt att avfärda min typ av förändring i bröstet utan vidare utredning? Hur lyder socialtjönstens regler gällande utredning av bröstcancer? Ska inte alla förändringar utredas? Har ett fel begåtts?

Hej, opererades för bröstcancer i juli -19. Hormonell & snabbväxande. 1 smittad lymfkörtel. Var då 44 år gammal och menstruerade fortfarande. Läser att en del kvinnor får byta Tamoxifen till annat preparat efter några år. Vad är kriteriet för detta? Vad brukar ni rekommendera? Att man kör på med Tamoxifen i 10 år eller att man byter efter några år? Undrar även över Zoladex. I December kommer jag att ha fått sprutan i 3 år och ska troligtvis fortsätta med den i 2 år till. Vad händer efter det? Går det att kontrollera på något sätt om kroppen har hamnat i klimakteriet vid det laget? Tack för svar.