Frågor & svar

Question 1

Hej,

Är 40 år och nyligen fått diagnos, HER2-positiv, icke-luminal, grad 3, Ki-67 35 %. Jag påbörjade cellgiftsbehandling förra veckan med Docetaxel 80 och ska efter tre behandlingar byta till EC för ytterligare tre behandlingar. Kommer få behandling var tredje vecka. Undrar nu skillnaden på dessa läkemedel och varför man byter? Är någon ”snällare” än den andra? Undrar även om det allmänt brukar kännas någon skillnad i biverkningar, återigen, brukar något läkemedel upplevas ”snällare” så att säga?

Undrar också vad Ki-67 35 % innebär? Har förstått att det är något med hur snabbt cellerna delar sig men vad innebär det just för mig med 35%?

Får ju behandling innan operation, hur vanligt är det att tumörer faktiskt krymper och hur mycket?

Blev mycket frågor nu, tack så mycket på förhand!

Accepted Answer

Hej. Jag börjar med din sista fråga och vid en HER2-positiv bröstcancer brukar de flesta tumörer minska på behandlingen. Hos drygt hälften av patienterna uppnås sk komplett respons, dvs man kan inte se någon kvarvarande cancer i tumörområdet när det analyseras efter operationen. Det påverkar vilken efterbehandling som rekommenderas.
Studier har visat att en kombination av olika cytostatika ofta ger bättre effekt (minskar risken för återfall) och det är därför vi ger olika typer av cytostatika. Jag skulle inte säga att något av de preparat som planeras för din del är "snällare" än det andra, men de har olika typer av biverkningar. En del tycker att EC är lite tuffare medan andra tycker att docetaxel är tuffare. 
Ki67 kan variera från 1-100%, ytterligheterna (1 och 100) är ovanligt. Över 29% räknas som "högt" men det är förstås skillnad mellan 35% och 75%. Ibland kan %-graden påverka vilken behandling vi väljer (tex om den är över eller under 5 respektive 30%). I ditt fall tänker jag att Ki67 inte påverkat behandlingsvalet.

Question 2

Hej! 
Jag undrar över min prognos. Fick BC för ett år sedan, 40 år gammal. Kände en knöl, men det fanns fler. 1/2 lymfkörtlar var angripna. 

Räknas de ihop på totalen vid prognos eller är det utifrån den ”elakaste”?

Vad jag förstår har jag luminal b lik, vilket är sämre. Betyder lik att det är luminal b eller mitt i mellan? 
Vad betyder allt detta?
Hur ser mina risker ut?
Vad är jag i för stadium? 
Vad bidrar mina efterbehandlingar med?

Det är svårt att förstå vidden av detta, ibland känns allt rätt så hopplöst.
Finns det också något positivt att ta fasta på? Såklart många tankar på hur länge jag kommer få leva, se mina barn växa upp osv.

T1: 11 x 8 mm, NHG 2, ER 45 %, PR 90 %, Ki-67 25 %, HER2 0.
T2: 6 x 5 mm, NHG 1.
T3: 14 x 14 mm, NHG 2.
T4: 6 x 4 mm, NHG 2, ER 90 %, PR 90 %, Ki-67 19 %, HER2 0.
Därtill DCIS kärngrad 3.
Extent 130 x 85 mm.
1 makrometastas 2,7 mm.

Äter nu Kisqali, anastrozole och tar zoladex och dropp och tablett för att motverka benskörhet. 
Jag är var 40 år när jag fick min diagnos och är idag 41.
 
MVH
Orolig

Accepted Answer

Hej,
När man talar om prognos brukar men utgå från den tumör som är störst, eller minst gynnsamma biologiska subtyp och det är också det som anger vilken behandling man rekommenderar. Man slår alltså inte ihop de olika måtten. Vilken prognos just du har är svårt för mig att ange så här i frågespalten, men din behandlig är utformad för att du ska ha så stor möjlighet som möjligt att förbli frisk. De flesta får aldrig tillbaka sin cancer.

Question 3

Komplettering till svar om Dcis 20191001
2019-10-24
Hej! 
 
 Tack för ditt svar gällande min fråga om Dcis och ev risker för återfall. Du ville att jag skulle förtydliga svaret från PAD. Tog kontakt med sjukvården igen som sa att de uppmätt celler i körtelgångar, cellerna var spridda och hade inte bildat ngn tumör. Förstod det som att mätte man upp området där första sjuka cellen fanns och till den sista sjuka cellen fanns så var området ca 40 mm. Ingen tumör bildad och inga receptorer är tagna på cellerna. Borde det funnits receptorer? Hade man mätt upp cellerna på rad hade de blivit ca 10 mm tillsammans. Extent var 50 mm.
SVAR:
Hej
 Nu hittar jag inte ditt tidigare brev - Skicka bägge breven igen så skall jag svara

 MVH Elisabet Lidbrink

Dcis
2019-10-01
Hej! När jag var på mammografi sensommaren 2018 fann man mikroförkalkningar på bilderna. Efter biopsi lutade det åt Dcis. Opererades med bröstbevarande operation i slutet av oktober, därefter strålning 15 ggr. PAD visat dcis 10 mm grad 3 med nekros, extent 50 mm. Frisk sentinel node. Enligt min kontaktsköterska så ( fattade jag det som) var de sjuka cellerna ca 10 mm när man lade samman dessa. Min oro nu är för återbesöket som kommer ske i höst, hur vanligt är det med återfall när man haft denna prognosen? Har förstått att skulle det återkomma i samma bröst som dcis eller invasiv cancer så opererar man bort bröstet. Min far har under året fått besked om att han har prostacancer, den var redan spridd när den upptäcktes. Så mina tankar handlar mkt om ev spridning o återfall....
SVAR:
Hej
 Du har mycket mycket god prognos- det var ju endast DCIS. Var själva DCIS tumören 10 mm ? Extent 50 mm? Återkom med tydligare uppgift från patologen så kan jag svaa lite utförligare.
 MVH Elisabet Lidbrink



Dcis
2019-10-01
Hej! När jag var på mammografi sensommaren 2018 fann man mikroförkalkningar på bilderna. Efter biopsi lutade det åt Dcis. Opererades med bröstbevarande operation i slutet av oktober, därefter strålning 15 ggr. PAD visat dcis 10 mm grad 3 med nekros, extent 50 mm. Frisk sentinel node. Enligt min kontaktsköterska så ( fattade jag det som) var de sjuka cellerna ca 10 mm när man lade samman dessa. Min oro nu är för återbesöket som kommer ske i höst, hur vanligt är det med återfall när man haft denna prognosen? Har förstått att skulle det återkomma i samma bröst som dcis eller invasiv cancer så opererar man bort bröstet. Min far har under året fått besked om att han har prostacancer, den var redan spridd när den upptäcktes. Så mina tankar handlar mkt om ev spridning o återfall....
SVAR:
Hej
 Du har mycket mycket god prognos- det var ju endast DCIS. Var själva DCIS tumören 10 mm ? Extent 50 mm? Återkom med tydligare uppgift från patologen så kan jag svaa lite utförligare.
 MVH Elisabet Lidbrink


Komplettering till svar om Dcis 20191001
2019-10-24
Hej! 
 
 Tack för ditt svar gällande min fråga om Dcis och ev risker för återfall. Du ville att jag skulle förtydliga svaret från PAD. Tog kontakt med sjukvården igen som sa att de uppmätt celler i körtelgångar, cellerna var spridda och hade inte bildat ngn tumör. Förstod det som att mätte man upp området där första sjuka cellen fanns och till den sista sjuka cellen fanns så var området ca 40 mm. Ingen tumör bildad och inga receptorer är tagna på cellerna. Borde det funnits receptorer? Hade man mätt upp cellerna på rad hade de blivit ca 10 mm tillsammans. Extent var 50 mm.
SVAR:
Hej
 Nu hittar jag inte ditt tidigare brev - Skicka bägge breven igen så skall jag svara
 MVH Elisabet Lidbrink

Accepted Answer

Hej
DCIS kallas ofta för förstadiecancer:  Cancercellerna hittas bara i bröstgången- cancern har inte invaderat omgivningen. Eftersom DCIS följer bröstgången kan ibland extentmåttet bli högt men det betyder inte att det är många cancerceller. Som jag sagt tidigare har du mycket god prognos- du behöver inte oroa dig men det är viktigt att du går på mammografi.

Question 4

Undrar min mammas diagnos. Står i journalen:
"HER2 score 3+, Elston score 8, ER 1%, PR0%, Ki-67 69%, FISH visar amplifiering. Elva mm invasivt duktalt carcinom. Ser också DCIS grad 3 med nekroser varför sjukdomens totala utbredning blir 22x16mm". Ingen spridning till lymfkörtlar.  
Blir behandling med cellgifter och hela kitet. Vad betyder begreppen? Enligt läkaren är tumören borta, men varför då cellgifter? Är det för att tumören var så aggressiv? Mormor dog i bröstcancer tidigt, vad är risken för mig? Är denna typ ärftlig?

Accepted Answer

Hej, det var en bra fråga som kräver ett ganska långt svar, och jag bad också Aina Johansson kommentera komma med tips på var du kan få ytterligare stöd om du känner att du behöver det.

Till att börja med vill jag förmedla att även om tumören uppvisar vissa aggressiva egenskaper så är din mammas prognos god, med den behandling hon kommer att få. Risken för återfall är inte hög. 

HER2 är ett protein som i vissa fall finns i ökad mängd på cancercellernas yta. FISH-mätningen bekräftar att HER2-är positiv. HER2 signalerar en viss grad av aggressivitet, men erbjuder även möjligheten att behandla med specifika antikroppar, Trastuzumab tillsammans med cytostatika. 

Elston är ett sätt att mer generellt mäta aggressiviteten, 8 poäng är ett högt värde, vilket är det vanligaste med en HER2-positiv tumör. 

ER betyder östrogenreceptor och PR progesteronreceptor, båda är negativa vilket betyder att tumören inte är hormonkänslig, hon kommer därför inte att behöva hormonbehandling efter cytostatikan. Det kan vara skönt att slippa.

Ki67 avspeglar liksom Elston den andel av celler som delar sig, 69 % är ett högt värde, det är samma sak med det, så brukar HER2-positiva tumörer se ut.

Dcis är ett slags förstadium till bröstcancer, som ofta finns tillsammans med bröstcancern men också kan uppträda för sig, det är den "invasiva" delen som räknas, i detta fall är tumören 11mm stor, vilket är mindre än den genomsnittliga bröstcancern i Sverige idag.

Ja, tumören är efter operationen bortopererad och man kan utan vidare säga att hon är frisk. MEN: det farliga med bröstcancer är inte att ha en tumör i bröstet eller i armhålan. Det går det ganska lätt att åtgärda kirurgiskt. Nej, det som kan vara farligt är om enstaka celler gett sig iväg till andra håll i kroppen. Risken för det hade varit större om man sett spridning även till lymfkörtlarna, men baserat på de aggressiva egenskaperna som tumören har, kan man inte utesluta att så skulle kunna vara fallet även utan tecken till lymfkörtelspridning. Då är det viktigt att behandla med förebyggande medicin som har effekt ute i hela kroppen. Därför är det viktigt att din mamma får behandling med cytostatika och trastuzumab (antikropp mot HER2), och dessutom strålbehandling om det är så att man tagit bort tumören genom en sk "tårtbitsoperation".

Däremot behöver hon inte hormonbehandling, så riktigt "hela kitet" blir det inte.

Är det ärftligt? Generellt kan man säga att om man har en mamma som har haft bröstcancer så har man som kvinna litet högre risk än andra kvinnor att få bröstcancer. Men om det "bara" är det så är risken bara litet förhöjd hos dig. "Vanliga" kvinnor har ca 10 % risk att under livet få bröstcancer alltså en av 10, om man har en mor med bröstcancer så kan risken typiskt vara 15 upp till som mest 20 % alltså en en situation där 8 av tio kvinnor INTE får bröstcancer, och baserat på den risknivån är det förstås viktigt att gå på regelbundna mammografiundersökningar från 40 års ålder. Nu skriver du att även din mormor hade bröstcancer, och i så fall kan det finnas skäl att titta litet närmare på det, kanske uppfyller er familj kriterierna för att genomgå en ärftlighetsutredning med blodprov. Be din mor ringa och förhöra sig om det med sin bröstmottagning.

Hoppas du blivit litet klokare av detta mångordiga svar!

PS från Aina: När någon får cancer påverkas även de närståendes liv. Det är  vanligt att det dyker upp många tankar och frågor kring sjukdomen. Ett bra sätt att få svar på sina frågor kan vara att ringa till någon av de cancerupplysningslinjer som finns, till exempel Cancerfondens Cancerlinje, 010-199 10 10. Alla cancerlinjer har medicinskt legitimerad personal med lång erfarenhet av att jobba med cancersjukdomar och kan därför svara på många av de frågor som man har som anhörig. Kan de inte svara på frågorna kan man få tips om vart man ska vända sig för att få den hjälp man vill ha.

Question 5

Hej Aina, läste dit svar om lång HRT och känner igen min situation. Min läkare tog upp "risker och fördelar" med fortsatt HRT efter 7 års behandling. Vad jag mins handlade risker om påverkan på livmoderns slemhinna, ej bröstcancer. Hen fortsatte skriva ut Evorel och Gestapuran i 4 år till för att jag klagade på blodvallningar och störd sömn. Vari består mitt ansvar, att jag borde ha vetat bättre, respektive läkarens att inte rekommenderade andra sätt att hantera klimakteriska besvär, utan fortsatte skriva ut Östrogen?

Accepted Answer

Patientskadelagen har kommit till för att den som skadas i vården på ett enkelt och smidigt sätt ska få sin rätt till ersättning prövad. Har det uppkommit en skada som uppfyller villkoren i Patientskadelagen så ska ersättningen betalas ut utan att frågan om vem som är ansvarig ställs. Många gånger handlar det dessutom om behandlingar som när de gavs verkar fullt rimliga, men med facit i hand så står den tidigare behandlingen inte i rimlig proportion till den skada som uppkommit.


Exempel på skador som kan ersättas är skador som uppkommit vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

 Detta innebär att det alltid sker en individuell bedömning om villkoren för att få ersättning är uppfyllda. Skadan måste också anmälas inom en viss tid för att ersättning ska kunna utgå. 

Eftersom jag tror att många missar att anmäla skador som skulle ha kunnat resultera i skadestånd  passar jag på att göra några allmänna reflektioner kring Patientskadelagen:

Den vanligaste anledningen till att patienter som jag hjälp att göra en anmälan om skada enligt Patientskadelagen och som fått ersättning utbetald är felaktig diagnostisering (dvs försenad cancerdiagnos på grund av att det från början har ställts en felaktig diagnos). Jag  tror att det är många som inte känner till att man få skadestånd på grund av försenad diagnos om detta har påverkat vårdförloppet.

Det kan vara bra att känna till att skador som har uppstått i samband med sjukdomar som utan behandling är direkt livshotande ersätts inte. Därför ersätts i stort sett aldrig skador som uppkommit i samband med en bröstcancerbehandling som genomförts enligt vårdprogrammet. 



Som ett förtydligande kommer här lagtexten om rätten till ersättning: 

Rätten till patientskadeersättning
6 §   Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av
   1. undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt,
   2. fel hos medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning använd vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller felaktig hantering därav,
   3. felaktig diagnostisering,
   4. överföring av smittämne som lett till infektion i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd,
   5. olycksfall i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller under sjuktransport eller i samband med brand eller annan skada på vårdlokaler eller utrustning, eller
   6. förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar.
Vid prövning av rätt till ersättning enligt första stycket 1 och 3 skall den handlingsnorm tillämpas som gäller för en erfaren specialist eller annan erfaren yrkesutövare inom området.
Rätt till ersättning enligt första stycket 4 är utesluten i de fall omständigheterna är sådana att infektionen skäligen måste tålas.
Hänsyn skall därvid tas till arten och svårhetsgraden av den sjukdom eller skada som åtgärden avsett, patientens hälsotillstånd i övrigt samt möjligheten att förutse infektionen.
Undantag från rätten till patientskadeersättning
7 §   Patientskadeersättning lämnas inte om
   1. skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet, eller
   2. skadan orsakats av läkemedel i annat fall än som avses i 6 § första stycket 6.

Question 6

Hej,

Jag är 62 år (längd 169 och ca 58 kg, två barn första vid 32 års ålder) och valde den 17/5 att göra en mastektomi på mitt vänstra bröst.
I journalen finns många förkortningar som jag var alltför spänd för att fråga om på mitt besök efter operationen.
Spaltar upp lite info här;
Invasiv ductal cancer DCIS grad 3
Tumörstprlek 5 mm varav 8 mm invasiv del.

Vad betyder detta;
Radikalitet: Ja 
BRE/NHG: 5/grad 1
LVI: nej
ER 100%
PR 80%
KI-67 11% (Vet att under 20% är bra)
Her2/neu IHC: 1+

"portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning 
(Igll:1 SN
Med mestastas:0)

TNM:pTb NO Mx

Jag ska äta aromatashämmare i 5 år sa doktorn. Jag fick Anastrozole utskrivet.
Naturligtvis har jag Googlat på detta, och det är inte trevliga biverkningar. Tydligen väldigt vanliga också.
Tamoxifen verkar ungefär likadant.
Jag har alltid mått dåligt vid låga halter av östrogen. Tex vid amning och även delar av menopaus.
Jag förstår att ni inte kan råda mig i mitt beslut.
Men jag undrar; 
Hur stor är min chans till överlevnad i BC om jag äter medicinen (Anastostrzol) mot att jag inte gör det.
Och hur långt fram i livet kan man sia om det?
Vet man något om återfall i BC eller annan cancer när det gäller "min" cancer?

Blir det någon skillnad om jag tar en mindre dos? Eller måste "alla" ta samma dos? Jag menar att vi är alla olika vad gäller vikt och längd.
Mvh
Karin

Accepted Answer

Hej. Förklarar först lite "uppspaltat" på informationen angående din cancer och sedan lite på de övriga funderingarna:

Din invasiva bröstcancer var 5 mm inom ett 8 mm stort område där det dessutom fanns DCIS ("förstadium till bröstcancer") där det totala måttet inklusive det invasiva om rådet blev 8 mm.
Radikalitet: Ja  - Betyder att tumören är borttagen i sin helhet
BRE/NHG: 5/grad 1 - Tumören graderas 1 (av 3) i en skala där man kan säga att grad 1 är bra och där är cellerna ganska lika som de "vanliga" cellerna.
LVI: nej - inga cancerceller i kärl
ER 100% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor - är känsliga för östrogen
PR 80% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor (= "hormonkänslig")
KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) - är ett mått på tillväxthastighet och 11% kan man säga är ganska låg (= bra)
Her2/neu IHC: 1+ - Cancercellerna har inget överuttryck av Her2-receptor
"portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) = 1 portvakt utan cancerceller
TNM:pT1b NO Mx = p betyder att man har tittat på operationspreparatet. T1b= tumör 6-10 mm. N0 = ingen spridning till lymfkörtlar. Mx = eftersom det bedöms som låg risk för återfall har ingen metastasutredning gjorts (helt enligt nationella riktlinjer) och man sätter därför x efter M (metastas) som betyder att man inte har utrett detta. 

Om vi tittar på biverkningar i FASS eller likande så har de flesta läkemedel jättemånga biverkningar. Det betyder inte att alla får alla biverkningar och inte heller att biverkningarna som eventuellt dyker upp påverkar livskvaliteten. Ofta går det att lindra eventuella biverkningar som dyker upp. Idag använder vi samma dos till alla eftersom det inte finns studier som säger att vi ska göra på annat sätt. Den antihormonella behandlingen är en viktig del av behandlingen som minskar risken för återfall och bröstcancerdöd. Däremot går det förstås inte att ge några garantier. 

Din bröstcancer var liten och prognosen är mycket god, dvs risken att du ska få återfall är mycket liten. Hur stor vinsten är med den antihormonella behandlingen är svårt att svara på, tycker jag i %. I vårdprogrammet står det att om tumören är 10 mm eller mindre kan man ibland avstå från antihormonell behandling, men det är viktigt att man har en dialog med sin läkare inför ett sådant beslut. Man kan tex prova och se hur man mår på behandlingen innan beslut tas att avbryta/avstå.

Question 7

Hej! 
Jag är en 60-årig kvinna, opererades 11 maj  för cancer i båda brösten. Började behandling med Anastrozol 1 mg ca en månad efter operation. Jag har nu fått tid för strålbehandling med inledande besök 24 augusti och strålning från 7 september.
Har läst att strålning bör göras 4-8 veckor efter operation, senast 12 veckor efter operation. För min del blir det 17 veckor efter operation! Det är väldigt svårt med dessa väntetider för behandling av cancer och tanken dyker upp att det kanske har växt cancerceller i väntan på strålningen? Eller är ”strålning inte är nödvändig och görs för säkerhets skull?” 
Vad är er bedömning med tanke på nedanstående diagnos? Cancerdiagnosen skrämmer mig men det gör även strålningens biverkningar eftersom jag tyvärr varit rökare i många år … Slutade helt att röka för 1,5 år sedan.
Ser ni att strålning är nödvändig? Är det värt den ökade risken för biverkningar i t ex lungor och hjärta?
Vad betyder ”En tumörfri intraparenchymatös lgll” ?
Vad tror ni om prognosen i övrigt? 
(övrig info: 2005 opererades jag för papillär sköldkörtelcancer och 2006 togs mindre spridning till lymfkörtlar bort)
Stort tack på förhand och vore oerhört tacksam för ett snabbt svar 

Typ av bröstkirurgi	: Sektor HÖGER sida.
Typ av axillkirurgi	Sentinel node. HÖGER sida.
Patologisk förändring bröst	: Histologi (PAD): Invasiv duktal cancer.
Tumörstorlek: 13 mm
Radikalitet:
Minsta marginal: 5 mm ventralt, 0,25 mm mot prep djup (proteskapsel).
Kommentar: En tumörfri intraparenchymatös lgll.
BRE/NHG: 6 / grad2
LVI: Nej
ER: 100 %
PR: 80 %
Ki-67: 25 %
Her2/neu IHC: 1+/2+
SISH: Ej amplifierad
Patologisk förändring axill	: Antal undersökta lymfkörtlar: 4 SN + 1
Anatl lymfkörtlar med metastas: 0
TNM: pT1cN0

Strålbehandling	: Ja bröst
DOSER: 2,67/40,05 Gy 15 dagar
Endokrin terapi	: Ja
Aromatashämmare 5 år




Typ av bröstkirurgi	: Sektor VÄNSTER (bilateral op)
Typ av axillkirurgi	Sentinel node. VÄNSTER axill.
Patologisk förändring bröst	: Histologi (PAD): Bifokal invsiv duktal cancer.
Tumörstorlek: Nr 1: 10 mm, nr 2: 3 mm.
Radikalitet: Ja troligen
Minsta marginal: 15 mm ventralt, 0,25 mm (nr 1) till orangetuschad djup preyta: proteskapsel.
BRE/NHG: 6 resp 5 / grad2 resp 1
LVI: Nej
ER: 100 % resp 80 %
PR: 100 % resp 90 %
Ki-67: 26 % resp 16 %
Her2/neu IHC: 1+ nr 1 resp 2+ nr 2
SISH: Ej amplifierade
Patologisk förändring axill	: Antal undersökta lymfkörtlar: 3 SN
Antal undersökta lymfkörtlar med metastas: 0
TNM: pT1bN0
Strålbehandling	: Ja Bröst/thoraxvägg
DOSER: 2,67/40,05 Gy 15 dagar
Endokrin terapi	: Ja
Aromatashämmare 5 år

Accepted Answer

Hej, jag kan bara hålla med om att det är djupt otillfredsställande med aktuella väntetider inför strålbehandling. Det är svårt att vet hur skadligt det är att vara tvungen att vänta på behandling. Baserat på det du beskriver uppfattar jag inte att du tillhör den gruppen av patienter där det är som mest skadligt att vänta. Men det är en klen tröst, du vill förstås bli klar med din behandling. Det är viktigt tänker jag. Om det inte var för att du i det ena bröstet hade vad som beskrivs som två åtskilda små tumörer, är det inte helt säkert att strålningen vore helt nödvändig. Som det ser ut tycker jag att du ska ta behandlingen, biverkningarna av att stråla bröstvävnaden är mycket begränsade.  Den lymfkörtel du frågar om är en lymfkörtel som satt i själva bröstet, inte i axillen. Det får man ha. I ditt fall visade den inga tecken till spridning, vilket är gynnsamt.  Din prognos kan inte beskrivas som annat än god baserat på "snäll" biologi, små tumörer och avsaknad av spridning till lymfkörtlar.

Question 8

81 år op hö bröst den 9 dec 2020. Resultat: "PAD radikalt exiderad 30mm -invasiv duktal cancer- Sparsam vaskulär invasion- DCIS grad 3 med nekroser som inte påverkar extent- i axillen makrometastaser bland 10 av 17 körtlar där den största, enskilda metastasen mäter 14 mm- Panel ER 100%- PGR negativitet samt Ki 67 = 55%, på op.resultatet.
Då min hjärtkammarfunktion var på 75% blev jag erbjuden cytostatika som jag genomgått 16 feb - 30 juni med jobbiga biverkningar...
Till saken hör att jag har Menieres sjukdom, artros i fingrar, op vä höft 2017 och haft/har stora besvär med höger höft, sedan 2019, har i juli efter rtg och besök hos ortoped (via remiss från onkolog) fått veta att inget brosk finns kvar i höftleden, står nu i op.kö med mer än ett års väntetid. Dessutom hade jag en stroke på vä öga i april 2021, fått nedsatt syn på ögat + sedan tidigare gula fläcken-krokseende.
Genomgått strålbehandling 3 veckor, klar 20 augusti och äter sedan 2 augusti 2021 Exemestaan 25 mg/dag. Biverkningar fortsatt trötthet, värk och stelhet i alla leder, bortdomnade fingrar och tår på höger fot. Ska i oktober få dropp med choledronsyra/Zometa? Jag har en positiv syn på livet och kämpar på, snäll make som "gör allt", men jag börjar tappa tron på livet pga ständig värk, kan inte stödja på hö ben, går med kryckor inomhus, försöker cykla 10 min/dag på motionscykel. Försöker gå ut på promenad, med stöd av rullator, blir korta sträckor pga smärtor i hö höftled, sover i regel 1- 2 tim/dag. 
Tar 2 - 4 ggr/dag 2st Alvedon 500 samt c:a 4 - 5 dgr Etoricoxib 60 mg för att få smärtlindring, gör uppehåll 6-7 dgr mellan. Även andra mediciner utöver Exemestaan, Levaxin 100 mikrogram samt efter stroken i april, Trombyl 75 mg, Salures 2,5 mg och Atorvastatin 20mg.
Antar att min prognos ang. cancern inte är så positiv?? Min önskan är att få op höften och kunna få tillbaka en bit av livet dvs kunna gå på promenad. 
Cancern hur vet man att behandlingen hjälper?? Ska ju äta Exemestaan i 5 år (om jag lever så länge till??) Vet ju att den medicinen inte är bra för skelettet... med tanke på höft.op. Funderar på att avbryta Exemestaan pga mera värk o stelhet m.m.
 Vad händer då? Hur nära stroke och cytostatika + strålbehandling kan man op sin höft? Funderar på att bekosta själv eller vårdgarantin. Ja det blev ett långt inlägg men vore tacksam för svar på vad op. resultatet betyder samt prognos samt svar ang. ev. bryta behandling samt höftop.

Accepted Answer

Hej, såhär skulle jag vilja tänka: Du är frisk efter din bröstcancer. Men lever förstås med en risk för återfall. Den behandling du fått och får (exemestan och zoledronsyra) minskar på ett tydligt sätt risken för återfall. Risken för återfall är förstås större för dig än för en kvinna med t ex 0 eller en körtel med cancer i armhålan, men det paradoxala är att om risken för återfall är större är också effekten av den förebyggande behandlingen större. Men man kan inte bekräfta det på annat sätt än att konstatera att hälsan tiger still (vilket låter fånigt när du har alla de besvär som du har).  Vissa av dina symtom är säkert biverkningar av exemestan, vissa saker kan vara en effekt av din tidigare cytostatikabehandling (domnade fingrar och tår). Den värk du har av din dåliga höft förvärras säkert eftersom du tar exemestan och jag håller med om att det vore en god sak om du kunde få en ny så snart som möjligt. JAg kan inte se annat än att man skulle kunna göra den operationen nu. Det är fint att du trots dina krämpor håller igång som du gör. Fortsätt med det och tjata på ortopeden! JAg skulle vilja peppa dig att kämpa på med dina exemestan, de gör skillnad! Och zoledronsyran som kompenserar för den negativa effekt som kan finnas på skelettet av exemestan.

Question 9

Hur man bedömer att 55 årig kvinna har östrogen brist? 
Systern kom i menopaus  2018 och i sommaren  2020  hände cykel olycka och hon bröt överarmen, dessutom hade hon sömnbrist en längre period. Gynekolog specialist läkare rekommenderade henne Activelle tablett (östradiol med gestagen)  i början på oktober 2020 pga östrogen brist. Innan påbörjade behandlingen gjordes prov endast på:
1.  P - Tyrotropin (TSH) 0.91 (ref 0.40-3.7)
2.  P-  Follitropin (FSH) 96 
3.  P - Lutropin (LH) 31
4.  P-  Östradiol < 92 (även att det finns inte nämnda ref intervall hos postmenopaus ) utan står så här: För säker bedömning av låga östradiolnivåer, rekommenderas analysen S-östradiol, känsligt. 

Eftersom jag hittade olika värde på S-östradiol, känsligt ber om ett svar vilka prover ska man egentligen göra för att bli säkert att postmenopaus kvinna har låga östradiol så att rekommenderas hormon behandling? Nämnda läkare sickade inte min syster på benshörsmättning pga bryten arm till exempel utan endast på nämnda ovan värde skrev ut Activelle till henne. Dessutom noterade läkaren att systern har haft policystiska äggstockar 2017. 
Hon var helt frisk arbetande kvinna, började Activelle oktober 2020 var bra men i december märkte hennes båda bröst förändrades (röda, spänna, stora, palperades knuta) och systern ringde till läkaren och vill ha tid fort som möjligt men hon fick en tid i slutet på januari. Denna gång läkaren vill inte ens titta på hennes bröst, utan höjde bara lite huvudet från  skrivbordet och sa " allt ska lägga sig, det är helt normalt samma som att ha lite blödningar i underlivet också " och beställde tid för mitten i mars 2021. En av bröst har lagt sig medan andra blev större, röd och annorlunda hud, större hård knuta. Han sa att det handlade om fibroadenos och lovade att skriva remiss till mammografi. Även att i dagens läge remiss skrevs elektronisk och den når mottagaren samma dag, min syster ringde upp flera gånger mammografi i Malmö för att fråga när skulle hon bli kallad medan svar har varit att någon remiss kom inte. Mer än 3 veckor hon väntade och gick till Vård central för att få en remiss. Allmän spec läkare konstaterade bröst cancer med spridning i underarm körtlar och märkte med SVF (bråttom) den 7 april men min syster blev undersökt den 19.04.2021 dvs efter 13 dagar. Alltså från 15 april 2021 tills 7 april väntade hon 24 dagar därefter från 7 april till 19 april var 13 dagar sammanlagt 37 dagar när konstaterades en invasiv duktal cancer med spridningen i armhålor vilket betyder att vi alla måste tänka om hur egentligen prioriteras kvinnor när det gäller stora bröst förändringarna särskild gällande aggressiv bröst cancer. Detta vet väl specialister där vara kvinnor går dagligen.

Accepted Answer

JAG tänker att man ska inte se lågt östrogen i klimakteriet som en "brist", eller gud förbjude en "bristsjukdom". Jag är inte gynekolog och expert på detta men jag menar att man kan behandla besvärande symtom som är en konsekvens av att östrogenet har sjunkit, med östrogen efter klimakteriet. Man rekommenderar i så fall att göra det under en kortare tid (upp till 5 år) eftersom det ju leder till att risken för bröstcancer stiger, vilket vi bröstcancerläkare å andra sidan är väl förtrogna med.

När det gäller det diagnostiska förloppet har vi ju en tumregel som säger att de flesta (80 %) ska vara föremål för behandling (operation eller medicinsk) inom 28 dagar från det att man hade välgrundad misstanke om bröstcancer, vi klarar på de flesta håll inte den målsättningen, vilket förstås är otillfredsställande. Man kan dock komma ihåg att det ju inte är så att riskerna med cancern plötsligt blir mycket större om 28 dagarsregeln inte håller. Det är ingen bra ursäkt, men väl ändå en tröst för den enskilda. Vi måste fortsätta att arbeta för att nå upp till de mål som vi själva strängt taget satt upp.

Question 10

Hej! Finns chans att det här kan vara en cancer in situ?

I min journal står följande:
VÄNSTER BRÖST:
Motsvarande den knöl patienten pekar ut kl 10, 2 cm ifrån mamillen ses mammografiskt en 15 mm stor något lobulerad och strålig förändring med utseende av malignitet. Med ultraljud ses på motsvarande plats en 16x14 mm stor lågekogen oskarpt avgränsbar förändring med utseende av malignitet. Det ses även en tunn utlöpare upp emot huden rakt ovanför tumören. 3 stycken corebiopsier tas från förändringen. Inga ytterligare förändringar inom vänster bröst eller axill.
Rekommenderad åtgärd: Definitiv behandling, eventuell tuschindikering, preparatröntgen. Hanteras enligt SVF.

Accepted Answer

Hej! Jag uppfattar ingen egentlig fråga, men du kanske vill veta vad allting betyder? Att döma av mammografi- och ultraljudssvar tycks det röra sig om bröstcancer. Biopsin blir snart klar och du får då besked om resultatet. Definitiv behandling här avser operationen. Du kommer att få träffa en kirurg som informerar om hur detta går till samt när det ska ske. SVF betyder Standardiserade Vårdförlopp, vilket är en organiserad kedja av händelser som leder fram till diagnos och behandling. Då diagnosen är klar ska operationen, enligt SVF, göras inom 4 veckor. I vissa fall blir det istället för operation en medicinsk behandling som första steg.  Ibland behövs en markering av bröstet för att operatören ska se var gränserna för tumören  är. Vid operationen tas en "tårtbit" ut och skickas direkt till Mammografiavdelningen för preparatröntgen. Mammografiläkaren röntgar bröstpreparatet för att säkerställa att alla förändringar man sett med röntgen är borttagna och syns i preparatet. Vid bröstcancer tar man också bort en lymfkörtel från armhålan för att se om några cancerceller har tagit sig vidare.
Om detta inte är cancer ska man ändå operera bort knölen för att få en säker diagnos.
Hoppas detta var ungefär vad du frågade om!

Question 11

Förstår att det är stor osäkerhet kring spridning och riskgrupper men är inne på min 3:e EC behandling och känner givetvis oro. Får svar av min onkolog att jag inte behöver oroa mig då det inte är större risk att drabbas pga nedsatt immunförsvar då Covid är ett virus och inte bakteriellt, att man inte blir mer känslig och utsatt alltså då det rör sig om virus utan framförallt bakteriella inf. Vad är Er syn på detta? Tack.

Accepted Answer

Hej, det är förstås en höggradigt aktuell fråga. Covid ställer till det rejält för cancervården. Dels av det skäl du anger i frågan. Det är dock inte det enda problemet, och kanske inte heller det största. 

Jag uppfattar att det som kan leda till att man tillhör den minoritet som råkar illa ut vid covid-infektion är om man har en tidigare sjukdom i sina lungor, är hjärtsjuk. Äldre äldre personer har här sämre marginaler än yngre eftersom t ex lungfunktionen med åldern går ner i viss mån.  EC-behandling leder till en kortvarig period av låga vården, vissa patienter drabbas av feber under den perioden då man har låga värden, men i de allra flesta fall beror det på bakterier, i de flesta fall bakterier som kommer från tarmen. Jag håller med din läkare om att det då inte i första hand är virus som ställer till det. 

Det som jag oroar mig för i första hand är att många i personalen kommer att vara sjuka samtidigt vilket gör att vi inte kommer att kunna ge behandlingar till våra patienter och operera som vanligt. Det kommer att leda till att vi kan komma att vara tvungna att kompromissa med det vi gör inom cancervården. Det kommer troligen att leda till att alla patienter inte kommer att kunna behandlas helt optimalt. 

Det är bl a därför det är så viktigt att vi alla agerar så att smittoperioden sprids ut över en längre period snarare än att alla blir sjuka på en gång.

På min klinik planerar vi t ex för att hantera många besök via telefon som vi idag sköter vid mottagningsbesök. Vi kommer även att göra anpassningar som gör att vi utnyttjar tillgängliga resurser på ett effektivare sätt.

Question 12

Hej!
Jag har bara några små funderingar.
Jag var på bröstmottagningen i juni förra året då jag upptäckte en liten knöl i mitt högra bröst.
Mammografi och ulj gjordes och allt såg bra ut.
Enligt svaret på us har jag några små godartade cystor i båda brösten och några lymfkörtlar som "ramlat ner" i mitt högra bröst. Kommer inte riktigt ihåg vad det hette.
2 par friska bröst blev iaf resultatet.
I Dec-19 var det dags för min första mammografi då jag fyllt 40 precis och allt såg fint ut även denna gången.
Det dumma nu är att jag har varit väldigt dålig på att känna på mina bröst lite då och då.
Men när jag väl börjat göra det nu känns det som om det är småknölar lite här och var..
Det jag känner är dock fullt rörliga!
Min fråga är väl egentligen om jag fortfarande kan känna mig trygg då jag gjort mammografi såpass nyss som för 3 mån sedan och för mindre än ett år sedan us på bröstmottagningen.
Det jag känner borde väl vara normalt?
Svårt att svara på kanske! Men känner mig nyss ganska väl undersökt.

Accepted Answer

Hej Vera,
det du beskriver upplever riktigt många kvinnor: brösten känns knöliga, och det är svårt att veta vad som är normalt och vad man ska reagera på. Viktigt är att förstå att bröstet faktiskt är småknöligt, det är ju körtelvävnad och är uppbyggd av många små enheter som tillsammans ger ett knöligt, buckligt intryck när man väl känner. Men detta sagt betyder inte att "knöl" och "knöligt" är samma sak. Mitt råd är att regelbundet undersöka brösten, helst alltid vid samma fas i menscykeln och då bäst precis efter mensen. Då är brösten lugnast. Gör man det så lär man känna sina bröst och deras specifika knölighet, och kan reagera om något ändrar sig: någon knöl som är ny, något som känns annorlunda, bröstformen som ändrar sig etc.
Så: upplever du en knöl ska du fortfarande höra av dig till VC eller Bröstcentrum (en mammografi är ingen 2-års garanti tyvärr) men om du tycker det känns knöligt utan några specifika knölar som sticker ut, och har nyligen undersökts, så kan du testa att göra upprepade självundersökningar enligt det ja beskriver ovan.

Question 13

Jag opererades för en dryg vecka sedan med mastektomi på vänster sida och ett mindre ingrepp på höger. 
Mitt återbesök hos läkare är 4 veckor efter operationen och jag har nu förstås funderingar på vad det kan bli för efterbehandling och om jag ska räkna med kemoterapi. 
Här kommer de uppgifter jag tror är viktiga för er att se:
Kvinna som palperat resistens i vänster mammae. Genomgått mammografi och tomosyntes där man i vänster bröst kl. 10 på 9 cm från mamillen finner en 8 mm stor strålig förändring och kl. 12 på 8 cm från mamillen en 12 mm stor distorsion. Ultraljud visar i vänster bröst kl. 12, en 13 mm stor förändring med malignt utseende där MNB visat LCIS av klassisk typ. Man finner i vänster bröst även kl. 10 på 7 cm från mamillen en 9 mm stor malign förändring samt kl. 9 på 4 cm från mamillen en 7 mm stor malign förändring där MNB från båda dessa visar invasiv lobulär cancer och LCIS. Den invasiva komponenten histologisk grad 2. HER2-negativ, ER 100%, PgR 85%, Ki67 17%. Ultraljud visar i höger bröst kl. 10 en 9 mm stor förändring med benignt utseende, där MNB visar LCIS av klassisk typ.

Efter operation står det bla så här: 
Relativt lång kaudalt i axillen finner man 3 stycken lymfkörtlar med ökad aktivitet. 

Nu har jag ju förstått att det är efter analys som man vet mer exakt vad det blir för efterbehandling. 
Men vad brukar det bli?

Accepted Answer

Hej, jag är ledsen, men jag kan inte i detta forum ge någon rimlig information om detta. En sak kan jag kanske ändå bidra med.  Det faktum att tre körtlar visade aktivitet under operationen betyder inte att dessa måste ha spridning. JAg skulle tro att man refererar till att man vid sentinelnodeundersökningen identifierat tre körtlar som man avser att ta bort och undersöka mikroskopiskt.

Question 14

Hej, 
Hade trippelnegativ cancer med högt ki på 88 %. En smittad lymfkörtel. Enligt läkarna svarade jag bra då tumören krymte och laddade mindre kontrast. PAD visade dock hög aktivitet med ki 76 %. Lymfkörtel i armhålan var helt "död". Behandlades med neoadjuvant cytostatika, operation och efterbandling med Capecitabine (klar dec -19). 
Är så orolig för återfall få det gör ont i kroppeb då och då. Hur vet man när man kanske borde be om en skanning? Ettårskontroll med mammo i april 2020 var u.a. 

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej, den oro du beskriver upplever jag att du delar med många. Det viktigaste är att du fått en bra behandling och att du nu är frisk efter bröstcancer. Det är behandlingen som påverkar hur stor risken för återfall är. För naturligtvis finns det en risk för återfall, som dock kommer att sjunka tydligt när det gått 3 år efter din diagnos av trippelnegativ bröstcancer, du är väl ungefär halvvägs dit, gissar att diagnosen ställdes i slutet av 2018, eller början av 2019.

Hur ska man följa upp? Mammografi är viktigt för att upptäcka om det skulle uppstå en ny bröstcancer, det är samma sak efter bröstcancer som för de som inte tidigare haft bröstcancer. 

Men när ska man röntga kroppen? Det finns idag ingen kunskap som talar om för oss att utfallet på sikt blir fördelaktigt för den minoritet av patienter som drabbas av ett allvarligt återfall om man hittar återfallet på röntgen istället för när man upptäcker det på annat sätt. Detta är orsaken till att man inte rutinmässigt beställer t ex CT-undersökningar under uppföljningsfasen vid vissa tidpunkter. Man ska komma ihåg att det inte är så att det saknar biverkningar att utföra t ex en CT-undersökning. Men detta innebär förstås inte att man inte ska röntga alls. Om man har symtom eller besvär som skulle kunna tyda på återfall ska man förstås ta reda på vad besvären beror på, då är det ofta lämpligt att genomföra en röntgenundersökning som ett led i utredningen.

Det är också lämpligt att genomföra en sådan undersökning t ex inför ett större kirurgiskt ingrepp, t ex om man ska göra en rekonstruktion.

Question 15

Hej

Vilken typ av färgförändring i vårtgården ska man titta efter om man är orolig för cancer? Runt v 25 (december detta år) i min andra graviditet, såg jag en ljus fläck nära Montgomerys körtlar på ett av brösten på huden i den för övrigt mörka vårtgården. Denna blev större i takt med graviditeten, vårtgårdarna har ju i övrigt växt mycket också. Efter snart tre månaders amning (förlossning i mitten av mars) skulle jag uppskatta de ljusa områdena till ca 1/3 av vårtgården, uppdelat i tre fläckar. Jag skulle inte beskriva dem som utslag, utan mer som en annan färgnyans av huden, ungefär som att det mörkbruna nötts bort. Områdena är rosa/vita, ja nästan hudfärgade. De varken kliar, flagar, skorpan sig eller beter sig som sår. Själva ytan känns precis som omgivande vårtgård när man rör vid det. Strukturen och formen på bröstvårtan är normal och liknar det andra bröstets. Upplever ingen knöl. Det är alltså bara färgnyansen som jag upplever avviker. Det andra bröstets vårtgård är mer jämnt brun pigmenterad. Jag har visat detta för barnmorska på bvc och hon lät övertygad om att det var normala pigmentförändringar i relation till graviditetshormoner. Jag har försökt beskriva min oro över telefon med bröstmottagningen, de sa samma sak och nämnde även bristningar och yttre slitage som påverkan. Jag vill ändå höra med er, kan färgen runt två olika bröstvårtor skilja sig åt på det sättet och kan ljusa nyanser uppkomma redan innan amningen? Under min första graviditet hade båda vårtgårdarna samma bruna färg. Det är fyra år mellan barnen och jag fyller 39 i år. Mvh

Accepted Answer

Hej! Färgförändringar i sig i inget tecken på någon sjukdom eller bröstcancer, så jag håller med din barnmorska. De enda förändringar i bröstvårtan som är typiska för en elakartad åkomma är 1) indragning eller annan formförändring av bröstvårtan (då befinner sig tumören någonstans under bröstvårtan) och 2) eksem (kallas för Morbus Paget, då sitter cellförändringar oftast ytligt i/kring bröstvårtan). Det senare brukar komma med sår som inte riktigt vill läka, flagning, men inte klåda.

Question 16

Opererad i somras - partiell masketomi och 3 st SBN (friska)Tumör 11x6 mm, invasiv tubulär, grad 1, ER 100%, PR 100%, Her-negativ, Ki-67 6%. Skulle börja strålas med detta har skjutits upp för att gentest visar en mutation, CHEK 2. I journalen står det ngt obegripligt c.1100del, p.(Thr367MetfsTer15). Är det obegripliga bara en benämning på mutationen eller .... Bör jag operera bort mina bröst helt och hållet? Eller räcker det med strålning? Är risken för återfall större med en mutation? Risken att få BC i mitt andra bröst. Närmaste släktingar har inte drabbats av bröstcancer (typ mor-farföräldrar, mor och systrar) . Ett par kusiner har haft BC.  Jag är 65 år. Är risken för andra cancer typer större?

Accepted Answer

Det är en fråga som det inte är helt lätt att besvara, förutom att det obegripliga är beteckningen på mutationen, det är den vanligaste sjukdomsassocierade varianten man känner till.

När det gäller prognosen måste man skilja på två saker. För det första utfallet efter den bröstcancer som man redan haft. Det finns en eller två studier som pekar på att prognosen vid CHEK2-associerad hormonkänslig bröstcancer har en något mer allvarlig prognos än den som inte har en CHEK2-mutation, men det finns också två studier som visar att det inte verkar vara så. Sammanfattningsvis kan man anse att man inte har hållpunkter för att man bör hantera CHEK2-associerad bröstcancer på annat sätt vad gäller medicinsk behandling  än annan cancer. När det gäller ditt fall är det ju så att de prognostiska faktorerna starkt talar till din fördel och skulle göra det även om det kunde vara så att CHEK2-försämrar prognosen något.

Det andra avser cancer i det andra bröstet, generellt anses det inte vara så att man rekommenderar att ta bort det andra bröstet vid CHEK2-mutation även om risken att få en ny cancer är högre än för de som inte har mutationen. I vissa fall kan dock ingreppet övervägas, personligen tittar jag då mycket på insjuknandeålder, och jag är mer benägen att föreslå ett sådant ingrepp för yngre kvinnor än för de som är litet äldre. Jag skulle räkna 65-åringar till den senare gruppen.

Question 17

Hej
Jag opereade bort mitt ena bröst i slutet av juli. Den första veckan var allt bra. Sedan började bröstet spänna och göra ont. Jag ringde bröstmottagningen på mitt sjukhus och de tömde bröstet på 200 ml den 7/8. Detta upprepades, först med en veckas mellanrum, sedan en och en halv, två, tre och slutligen EN vecka. De tre första tömningarna skvalpade seromet, resterande gånger var området stenhårt. Senaste gången, två månader efter operationen sa bröstmottagningen till mig att lägga tryck på området igen, som jag gjorde direkt efter operationen. Nu, tre månader efter operationen, är läget likadant! Området är STENHÅRT och större än mitt andra bröst. Jag vaknar ibland på natten pga smärta i området och när jag tränar kommer ibland isande, svidande smärta i området.
Jag känner hela tiden tryck och obehag i området. VAD kan jag göra för att detta ska sluta?? Hur länge måste jag stå ut?? Mitt tålamod och mitt humör påverkas starkt av detta och i det går ut över min familj.

Accepted Answer

Hej, det låter verkligen jobbigt! Min första reaktion: det är inte du som ska göra något åt det men din läkare...långdragna serom är i för sig ovanliga men inte "unheard of". Ger seromet smärta/obehag behöver det tömmas, och om det blir tömningar allt för ofta så kan man överväga lägga in ett tunt drän (plastslang) som ligger kvar ett tag. Väldigt sällsynt kan det behövas en operation till för då har det bildats en utpräglad seromkapsel som gör att det inte riktigt vill sluta vätska sig. Någon gång underhålls serom av infektion, så man kan ta en odling på vätskan man tömmer. Att ha tryck på kan hjälpa och är ju enkelt att prova, men är ingen ofelbar metod. Det finns försök med kemiska medel/läkemedel som kan sprutas in, men inget har bevisligen hjälpt. Tänk på att serom i slutändan alltid ger med sig, även om det i ditt fall tagit ovanligt lång tid. Och diskutera alternativen med din kirurg så att du kan känna att ni verkligen testar tillsammans.

Question 18

Jag har läst i svaren tidigare att du förordar känsligt östradiol prov för att säkerställa menopausalt läge.
Jag har påbörjat Anastrozol intag med Zoladex. Först som månadsspruta och då togs känsligt Östradiol som gav 11pmol/L vilket då visade "post" och jag gick över till 3 månaders Zoladexspruta. 

Jag har nu tagit vanligt (?) Östradiol d.v.s. P-Östradiol som visar <80pmol/L med Kommentar om analysen: Referensintervall (pmol/L): follikelfas < 600; midcykelfas 300 - 2000; lutealfas 300 - 1000. 

Som tillägg FSH med resultat 3.2 E/L med kommentar  Follikelfas 3,5-13 E/L. Ovulationsfas 4,7-22 E/L. Lutealfas 1,7-7,7 E/L. Postmenopaus 26-135 E/L.

Jag är 46 och har haft hormonkänslig tumör och Anastrozolen förutsätter vad jag förstår "post" läge och med de svar jag nu fått blir jag lite brydd i om jag fortfarande är försatt i "post" eller om kroppen börjar "vakna till liv" igen och om det i så fall är bättre att gå över till månadssprutor med Zoladex? (Jag verkar ju inte vara i Postintervallet för FSH...)
Eller är det så att det vanliga Östradiolprovet inte går att använda utan jag istället ska kräva omprov med känsligt Östradiol?

Accepted Answer

Hej, det vanliga östradiolprovet har otillräcklig känslighet för att skilja mellan låga värden och helt negativa värden. Tremånaderssprutan är utprovad på män för att stänga av testiklarna i samband med behandling för prostatacancer.

FSH är ett hormon som kommer från hypofysen och har till uppgift att piska på äggstockarna. När äggstockarna slocknar märker hypofysen det och reagerar genom att producera FSH för att försöka få igång äggstockarna.

Jga tycker det vore rimligt att ta om känsligt östradiol i ditt fall. Jag vet inte hur länge till du ska ta hormonell behandling, eller t ex om du hade körtel i axillen. Man kunde överväga att operera bort äggstockarna så skulle du slippa fundera på detta. Det kunde ffa vara rimligt om du är i början av din behandlingsperiod  och om du hade positiv körtel i armhålan.

Question 19

Hej,
Jag är en 25-årig tjej som förra sommaren kände som en ömmande förhårdnad i övre delen av mitt vänstra bröst. Jag sökte till bröstmottagningen och där gjordes palpation utan att läkaren kände något men de skickade mig ändå på mammografi. På mammografin i sågs inget heller men ultraljud utfördes också. På ultraljudet hittades, enligt radiologen, ett fibroadenom. Det togs finnåls-och grovnålsbiopsi från den. (Alla undersökningar gjordes i oktober). I brevsvaret jag fick tillbaka står det att bara normal bröstvävnad kan ses och i journalen står det "helt normal bröstvävnad, ej klassisk bild av ett fibroadenom". Jag vet inte riktigt om knölen växt sedan i höstas eftersom jag började känna ordentligt på den i mars men jag tycker inte den växt sedan mars. Det enda jag tycker är lite konstigt är att läkaren inte kunna känna den vid palpation iom att jag känner den ganska tydligt själv. Den brukar vara ganska ömmande och "svullen" precis innan mens och även när man rör den. Har lite svårt att bedöma stlk men den är nog inte större än 3cm. 

Mina frågor är: 1) Är det normalt att ha en knöl som är gjord av normal bröstvävnad (dvs inte ett fibroadenom eller liknande)? 2) Kan det vara så att de stuckit fel?  3) Jag vet att jag ska ha koll på om den växer men baserat på historien tycker ni jag borde göra en till undersökning? 4) Jag ser det som ett gott tecken att den ömmar och följer med cykeln, gör jag fel i det?

Accepted Answer

Hej!

Knölighet och ömhet i brösten är vanligt, särskilt hos yngre kvinnor. Bröstvävnad ser lite olika ut hos olika kvinnor och en av normalvarianterna är så kallad fibroadenos där man har extra mycket bindväv. Det kan ibland kännas och vid ultraljud även likna en mer avgränsad bindvävsknuta (fibroadenom). Båda är ofarliga tillstånd och om man inte har ärftlighet för bröstcancer (med flera unga personer i släkten som fått bröstcancer) är det mycket osannolikt att knölen i ditt fall skulle vara en bröstcancer. Jag tycker att det låter som att du är adekvat utredd, men skulle du märka att knölen växer på sig bör du kontakta bröstmottagningen igen.

Question 20

Hej
Är 49 år gammal och ska snart ta min sista dos med cellgifterna (totalt 6 doser) Opererade bort hela bröstet i januari (PAD visade en multifokal lobulär cancer, den största tumören mätte 13 x 11 mm. Man såg också lobulär cancer in situ. Total extent 35 mm. Radikalt avlägsnad med 26 mm marginal)
Kirurgens anteckning = I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas.Bedömning:Patienten uppfyller kriterierna för att erhålla sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. 

När jag träffande Onkologläkaten första gången sa hon även strålning men nu säger en annan onkologläkare inte strålning. Jag blir osäker på om jag ska försöka få  strålning?

En annan fråga, varför röntgar man inte huvud, lunga och lungor för säkerhets skull?

Mvh Camilla

Accepted Answer

Hej. Eftersom du har opererat bort hela bröstet och inte hade någon spridning till lymfkörtlarna slipper du strålbehandling. Jag håller med den onkolog du träffade senast. Ibland ger man strålbehandling ändå men då beror det på att tumören tex var stor, vilket inte gäller för dig. Vi brukar inte göra röntgen "för säkerhets skull" om det inte finns en ökad risk för spridning utanför bröstet och bröstets lymfkörtlar, tex spridning till lymfkörtlar. Även de gånger vi gör röntgen av kroppen är det få som har spridning.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Patolog-Svar

Värk efter TNBC

Premenopausal

Hormoner

Förvirrad

Biverkning strålbehandling

Bröstvårta

HER2 positiv

Hormonkänslig bröstcancer

Återfall under behandling?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss