Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Bröstcancer och coronavirus – vilka är riskerna?

Är vi en riskgrupp? Blir jag extra infektionskänslig av min hormonbehandling? Kommer jag att få någon vård alls nu när allt handlar om covid-19? Det är många som är oroliga och hör av sig med frågor om vilka risker den pågående coronapandemin innebär för kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Vi bad erfarne onkologen Johan Ahlgren reda ut begreppen.

2 april

uppdaterad 9 september

Johan Ahlgren_800x400px.jpg

Här kan du läsa om Bröstcancerförbundets riktlinjer för covid-19

Här kan du läsa krisinformation från svenska myndigheter

Här kan du läsa uppdaterad information från Folkhälsomyndigheten

Här kan du läsa information från EU-kommissionen om covid-19 och bröstcancer

Här kan du läsa information från Socialdepartementet

Det är många som är oroliga och hör av sig med frågor om vilka risker den pågående coronapandemin innebär för kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Vi bad erfarne onkologen Johan Ahlgren reda ut begreppen.

– För den genomsnittliga bröstcancerpatienten är riskerna inte nämnvärt förhöjda. De flesta kvinnor som har eller har haft bröstcancer har en normal risk för sin ålder, säger han.

Johan Ahlgren understryker att den situation vi befinner oss i nu är så ny att det fortfarande saknas tillförlitlig information från publicerade studier gällande covid-19 och cancerpatienter.

– Forskare har sedan lång tid tillbaka studerat andra riskfaktorer i samband med cancer och cancerbehandling, men det här är en ny situation där vi får vänta på vetenskapligt grundad information. Förmodligen kan det dröja upp emot ett år innan vi vet något säkert.

Cytostatika slår ut vita blodkroppar – vad innebär det för infektionskänsligheten?
Det finns generell kunskap om hur olika infektioner kan påverka cancerpatienter. Den tydligaste riskgruppen är patienter under cytostatikabehandling då cellgifter slår ut en stor andel av våra vita blodkroppar som har en central funktion i immunsystemet. Tio dagar efter en cytostatikabehandling kan så mycket som 90–95 procent av de vita blodkropparna vara borta. Den typ av vita blodkroppar som framförallt drabbas kallas för neutrofila. De är inte inblandade i det första försvaret mot virus när man blir smittad. Däremot är de viktiga i försvaret mot bakterier. Därför är det mer typiskt att de patienter som behandlas med cytostatika lättare drabbas av bakterieinfektioner än av virus – som corona.

– Det är framför allt därför som alla patienter inför cytostatikabehandling får information om infektionsrisk, säger Johan Ahlgren. Generellt sett klarar kroppen en normal virusinfektion även strax efter en cytostatikabehandling. Har man feber inför en behandling brukar den för säkerhets skull skjutas upp några dagar eller en vecka. Om en patient får feber 10–15 dagar efter cytostatikabehandling brukar ofta antibiotika sättas in för säkerhets skull eftersom man vet att risken för just bakterieinfektion är klart förhöjd.

Emellertid kan cytostatikabehandling ibland leda till slemhinneskador i svalget vilket kan underlätta för virus att få fäste. Så en viss riskökning för virusinfektion kan finnas när man får cytostatika.

Johan Ahlgren är docent i onkologi, chef för RCC i Uppsala-Örebro, medlem i Svenska Bröstcancergruppen och ledamot av Bröstcancerförbundets forskningskommitté. Han har 30 års erfarenhet som kliniskt verksam onkolog och har framförallt arbetat inom bröstcancerområdet.

Hur klarar bröstcancerpatienter en coronainfektion?
– Vi ska komma ihåg att 95 procent av all nyupptäckt bröstcancer är begränsad till bröstet och ibland till lymfknutor i armhålan. Då är cancern att betrakta som en lokal sjukdom som inte påverkar allmäntillståndet, säger Johan Ahlgren. Om patienter i den här största gruppen med bröstcancer blir sjuka i covid-19 kan operationer fördröjas eller behandlingar skjutas upp.

– Så länge fördröjningen är måttlig, säg ett par veckor, påverkas knappast prognosen, säger Johan Ahlgren.

Vid metastaserad sjukdom, när cancern spridit sig till andra delar av kroppen, kan situationen vara mer allvarlig.

– När inre organ är angripna, man har gått ner i vikt, har lågt Hb (blodvärde) eller om man har tydliga allmänsymtom, kan en infektion få ett mer allvarligt förlopp. Vid metastaser i lungorna som påverkar andningen är det inte svårt att förstå att covid-19 innebär en stor risk.

Hur påverkar tidigare strålbehandling?
En del frågor från cancerpatienter nu under coronapandemin har handlat om risker kopplade till en tidigare genomgången strålbehandling som kan ha skadat lungor eller hjärta.

– Har man fått strålbehandling de senaste 10–20 åren ser vi väldigt lindriga skador, säger Johan Ahlgren. Strålningen numera är så skonsam att man inte ska oroa sig.

Överhuvudtaget handlar det om hur mycket symtom man har från hjärta och lungor.

– Har man inga symtom efter tidigare strålbehandling torde riskökningen vara ingen eller minimal.

För bröstcancerpatienter som strålbehandlats för mer än 20 år sedan kan dock strålfältet ha orsakat skador på lungorna.

– Även om vi ännu inte vet i detalj hur covid-19 påverkar riskerna hos de patienter som har lungskador är det rimligt att tro att åtminstone de som har symtom, exempelvis andfåddhet, också har en ökad risk.

Kan man fortsätta behandling med antihormoner och antikroppar?
När det gäller hormonell behandling av bröstcancer finns det inga vetenskapliga belägg, eller evidens som den medicinska termen lyder, för att immunförsvaret skulle påverkas negativt.

Vid behandling med antikroppar, så kallad immunterapi, vet man att immunsystemet påtagligt stimuleras, men det finns ingen kunskap om att det skulle kunna innebära någon ökad risk för infektioner. Här är risken snarare att ett överstimulerat immunförsvar kan ge upphov till biverkningar i form av autoimmuna sjukdomar med påverkan på lever, lungor eller i huden.

När det gäller Herceptin (trastuzumab), en så kallad monoklonal antikropp som ges mot HER2-positiv bröstcancer, finns rapporter om att man kan se infektioner som biverkningar. Det är dock inte särskilt vanligt och det rör sig mest om bakterieinfektioner som ju är behandlingsbara. Dessutom är Herceptin ett mycket effektivt läkemedel mot denna lite aggressiva form av bröstcancer, så den är svår att avstå ifrån, menar Johan Ahlgren.

Hur påverkas cancervården?
Hur coronapandemin kommer att påverka cancervården i Sverige är fortfarande osäkert. Situationen ser olika ut på olika håll i landet, och sjukvården ställer nu om för att klara ett ökande antal coronapatienter.

– Sjukvården håller på att anpassa sig till de här nya omständigheterna och vi vet inte exakt hur förändringarna kommer att se ut, konstaterar Johan Ahlgren. Främst handlar det om att maximera antalet intensivvårdsplatser.

Stora och omfattande operationer som kräver efterföljande intensivvård kan därför komma att ställas in.

– Bröstcanceroperationer är tekniskt sett enkla och kräver nästan aldrig intensivvård, därför bör de kunna fortsätta att genomföras på de flesta ställen, säger Johan Ahlgren. De patienter som bedöms behöva tilläggsbehandling måste också få detta. Ungefär 40 procent av alla som har nyupptäckt bröstcancer behöver cytostatika och cirka 80 procent behöver få strålning. En del av de patienter som får cytostatika får den före operationen, så kallad neoadjuvant behandling. Det kan vara så på vissa ställen att man ersätter neoadjuvant cytostatika med cytostatika som ges efter operationen vilket i de flesta fall anses likvärdigt. Skälet är att neoadjuvant behandling kräver tätare kontroller hos läkare och uppföljning med röntgen vilket man vill undvika på grund av smittorisk och att läkarresurserna kommer att bli ansträngda. Uppföljande kontrollbesök när man är färdigbehandlad kan mycket väl komma att ersättas med ett telefonsamtal från kontaktsjuksköterskan.

Stora och varma tack till docent och onkolog Johan Ahlgren

Regionala cancercentrum i samverkan

Se även vad RCC skriver om tillfälliga avvikelser i behandlingsrekommendationer med anledning av covid-19 samt tillfälligt ändrade rekommendationer gällande behandling av bröstcancer under covid-19-pandemin. Observera att regionala skillnader kan förkomma då beslut om att genomföra tillfälliga omprioriteringar och förändringar som berör cancervården tas av respektive region eller sjukhus utifrån rådande situation.

Ytterligare frågor och svar om corona och cancer

Läs mer på RCC:s webbplats
Klicka här!
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss