Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Livssituationen påverkar viljan att delta i mammografi

Två av tre fall av bröstcancer upptäcks via screening. Men det kunde vara fler om alla kvinnor gick på mammografi när de kallas. I dag väljer var femte kvinna att avstå undersökningen. I vissa grupper är siffran ännu högre. Åsa Ritenius Manjer är socionom och har i sin avhandling intervjuat kvinnor om deras förhållningssätt till mammografi.

Text: Annika Sjöberg. Bild: Unilabs

5 Februari

– Det är inte brist på kunskap utan förutsättningar i vardagslivet som får kvinnor att avstå undersökningen, konstaterar Åsa Ritenius Manjer. En grupp som oftare än andra avstår mammografi är kvinnor med stark ställning i samhället. De lever i relationer och bollar karriär, sociala aktiviteter och resor. De upplever att de har kontroll på tillvaron och sin hälsa.

– De prioriterar inte att gå utan undersöker sig själva och tycker att de vet vad de ska göra om de upptäcker något. En annan grupp som ofta uteblir är kvinnor i den andra änden av den socioekonomiska skalan. Kvinnor som lever i utsatthet. De kanske är ensamstående med barn, har låg inkomst och stor otrygghet i livet. Flera av dem vågar helt enkelt inte gå av rädsla för vad ett eventuellt cancerbesked innebär för deras vardag.

– De har ingen elasticitet i tillvaron. En sjukskrivning skulle vara väldigt svår att hantera för dem, vilket visar vad socioekonomiska skillnader innebär i kvinnors vardag.

En tredje grupp som avstår är kvinnor som inte har tillit till vården. De tycker undersökningen gör ont och har kanske erfarenhet av dåligt bemötande.

En fjärde grupp som i högre grad än andra visat sig avstå från mammografi är utrikesfödda kvinnor. Fuat Celebioglu är överläkare på Bröstcentrum vid Södersjukhuset i Stockholm och har engagerat sig för att få fler utrikesfödda att gå. Han betonar att det är en heterogen grupp, men tror att den främsta anledningen att kvinnor i den här gruppen avstår mammografi är brist på kunskap.

”Vården screenar, upptäcker och behandlar. Det är bra. Men det finns en människa i det här som behöver ett annat mottagande.”

– De har inte fått kunskap om screening och varför man ska undersöka ett friskt bröst. Sen är de inte så villiga att gå på läkarundersökningar, särskilt inte när det gäller bröst och underliv, konstaterar han. I de flesta av kvinnornas ursprungsländer kostar sjukvård pengar. Därför går många, enligt Fuat Celebiouglu, inte till doktorn om de inte är sjuka. Hos vissa kvinnor finns också föreställningar om att mammografin i sig orsakar cancer, eller får den att spridas. Ytterligare en faktor är språket. I flera familjer är det barnen som läser och översätter posten åt både sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Det är inte säkert att de berättar om kallelsen till screening och den kan vara svår att översätta till modersmålet.

För att öka deltagandet i mammografi har olika insatser gjorts de senaste åren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit fram nya mallar för kallelse, information och påminnelse tillsammans med kvinnor som valt att avstå screening. Målet är att kallelserna ska vara lätta att förstå och innehålla rätt typ av information. På sajten 1177.se finns information om mammografi och varför kvinnor kallas till screening på 13 olika språk.

”Appen Klämdagen påminner och instruerar kvinnor hur de själva undersöker sina bröst. Den finns på där appar finns på språken arabiska, engelska, persiska, somaliska och svenska.”

2016 blev mammografi gratis i hela landet, men ännu har inte någon nationell uppföljning gjorts för att ta reda på om fler kommer. Vissa landsting skickar även påminnelser till dem som inte dyker upp, vilket lockat 3-5 procent fler än tidigare, enligt en kartläggning från Bröstcancerförbundet.

Fuat Celebiouglu försöker dra sitt strå till genom att vara ute och föreläsa och sprida kunskap till kvinnor födda utanför Sverige.

– Vi måste hitta olika sätt att nå kvinnorna. Det bästa tror jag är att gå via de föreningar och församlingar där kvinnorna finns, säger han. Åsa Ritenius Manjer menar att de kvinnor som känner sig osäkra kan behöva någon att prata med. Det finns en förväntan från samhället att alla ska ta ansvar och delta i screeningprogrammet.

– När vården skickar ut en kallelse är det ingen som tar hänsyn till kvinnans livssituation. Kvinnor som känner sig osäkra kan försättas i en svår situation som de är ensamma om att hantera, säger hon. Det gäller inte minst kvinnor som redan haft bröstcancer. Många av dem upplever att allt spelas upp igen när de återigen kallas till rutinmässig screening. De skulle gärna ha en kanal in i systemet som tar hänsyn till den oro undersökningen kan väcka liv i, särskilt hos dem som fått sitt cancerbesked efter en mammografiscreening.

– Vården screenar, upptäcker och behandlar. Det är bra. Men det finns en människa i det här som kan behöva ett annat mottagande.

Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss