Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Tema arbetsliv: Pressat läge

Cancerrelaterad trötthet, koncentrationssvårigheter och smärta. En cancerbehandling kan ge biverkningar och seneffekter som sitter i under lång tid och som påverkar arbetsförmågan. I oktober 2019 gjorde Bröstcancerförbundet en medlemsundersökning om erfarenheten av att börja arbeta efter behandling. Mer än var fjärde medlem har känt sig tvungen att börja arbeta innan hon varit redo.

TEXT Annika Sjöberg

14 januari

uppdaterad 3 mars

kvinna jobbar vid dator

Cancer är något helt annat än ett brutet ben och det finns stor risk att man går för fort fram och kanske hamnar i en utmattning i stället.

Hanna Rönnqvist, arbetsterapeut på Centrum för cancerrehabilitering vid Sabbatsbergs sjukhus

CANCERRELATERAD TRÖTTHET, koncentrationssvårigheter och smärta. En cancerbehandling kan ge biverkningar och seneffekter som sitter i under lång tid, ibland livet ut, och som påverkar arbetsförmågan. De flesta som får bröstcancer i arbetsför ålder är sjukskrivna helt eller delvis under behandlingen och när det är dags att återgå i arbete rekommenderas att man successivt trappar upp arbetsbelastningen.

FÖR ATT UNDERLÄTTA återgång i arbete har arbetsgivaren ett ansvar att anpassa arbetsmiljön och arbetsuppgifterna. En enkätundersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar visar att de flesta upplever att detta fungerat bra och att de fått ett bra stöd från sin arbetsgivare. De har till exempel fått en individuell plan för hur arbetet ska trappas upp, anpassade arbetsuppgifter och tider, och regelbundna avstämningsmöten. Däremot uppger 15 procent att de inte fått något stöd alls. En stor grupp, 28 procent, har också känt sig tvungna att återgå i arbete innan de känt sig redo. En del av dem är egenföretagare som kan ha svårt att vara sjukskrivna över huvud taget. Andra känner av den ekonomiska pressen eller vill börja jobba så snart som möjligt för att känna att livet börjar bli normalt igen.

– Det är också vanligt att känna lojalitet med arbetsgivaren och en skuld över att ha varit borta så mycket. Man vill klara jobbet och ett vanligt dilemma är att man anpassar sig själv och livet runt omkring för att orka. Men det är ingen hållbar lösning på sikt, säger Hanna Rönnqvist.

FÖR VISSA GÅR skuldkänslorna så långt att de säger upp sig själva för att inte vara en ”belastning” på arbetsplatsen. I Bröstcancerförbundets undersökning svarar 15 procent att de slutat sitt arbete som en följd av bröstcancern. Ungefär en tredjedel av dem sade upp sig själva. Enligt Pär Salander, professor i socialpsykologi vid Umeå universitet, kan en orsak vara en känsla av otillräcklighet – man tycker inte att man klarar av jobbet längre. För andra handlar det om att man omvärderar en del av sina livsval.

– Bröstcancern sätter tillvaron i gungning och det pussel som utgör vardagen bryts isär. När bitarna ska på plats igen kanske de inte ska tillbaka i samma ordning, säger han. När vardagens pussel ska lappas ihop igen skulle många behöva ett bättre stöd från vården. Det menar Birgitta Johansson som är sjuksköterska och docent i vårdvetenskap och har forskat kring återgång i arbete efter bröstcancer. Hon efterlyser multidisciplinära insatser från fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och andra professioner som kan behövas.

Behovet av rehabilitering ser väldigt olika ut. Varje individ behöver en noggrann kartläggning av sina särskilda behov, en individuell plan för hur återgången i arbete ska se ut och vilken typ av stöd som behövs.

Birgitta Johansson, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap

HANNA RÖNNQVIST är inne på samma linje. Hon menar också att arbetsgivare, men även den enskilda individen, behöver mer kunskap och information om hur en cancerbehandling påverkar arbetsförmågan.

– Arbetsförmåga är komplext och uppstår och påverkas av en rad olika faktorer. Ofta är det först när du är tillbaka i sammanhanget på jobbet som du märker vad som fungerar och vad du klarar av, säger hon. Hanna Rönnqvist menar att var och en behöver inventera sin arbetsförmåga, hur den påverkats av sjukdomen och behandlingen och vilka faktorer som inverkar. Den som bor i Stockholm kan vända sig till Centrum för cancerrehabilitering vid Sabbatsbergs sjukhus för att få hjälp. Andra kan ta kontakt med arbetsterapeut eller sin vårdcentral. Från och med 1 januari 2020 ska alla vårdcentraler

i hela landet erbjuda kontakt med en rehabiliteringskoordinator som kan vara en länk mellan den som varit sjuk, vården, Försäkringskassan och arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Syftet är att hitta rätt tempo, arbetsbelastning och stöd för var och en.

– Det viktigaste är att inse att bara för att man är frisk från tumörsjukdomen så betyder inte det att man har sin arbetskapacitet tillbaka. Det är jobbigt att komma tillbaka, men man är inte ensam om att tycka så. Och det finns stöd att få, säger Hanna Rönnqvist.

Stödet måste bli bättre

Bröstcancerförbundet menar …

… att arbetsgivare och även primärvården behöver bättre kunskap om återgång i arbete efter cancer.

… att alla bröstcancerdrabbade har rätt till stöd av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska i samråd med personen upprätta en plan med individuella åtgärder utifrån individens specifika behov.

… att ingen ska behöva känna sig pressad att börja jobba igen innan de är redo. Arbetsgivare behöver lära sig mer om vad det innebär att behandlas för cancer och hur det kan påverka arbetsförmågan.

… att flexibiliteten i inkomstförsäkringen måste öka. Under och efter en cancerbehandling kan arbetsförmågan variera stort från vecka till vecka och sjukpenningen behöver kunna vara flexibel under en längre tid.

… att det är oacceptabelt att bröstcancerdrabbade får ta de ekonomiska konsekvenserna i form av sjukskrivning eller ett förkortat arbetsliv när stödet inte fungerar.

Var sjätte sa upp sig

I oktober 2019 gjorde Bröstcancerförbundet en medlemsundersökning om erfarenheten av att börja arbeta efter behandling.

  • 2 462 medlemmar i Bröstcancerförbundet har svarat på enkäten.
  • 66 procent var mellan 41 och 60 år
  • 23 procent var äldre än 60 år
  • 11 procent var yngre än 41 år

Resultatet visar bland annat att:

  • 28 procent har känt sig pressade att återgå i arbete innan de känt sig redo.
  • 15 procent har inte fått något stöd av arbetsgivaren.
  • 15 procent har sagt upp sig själva på grund av sin bröstcancer.
  • Nästan 40 procent anser att bröstcancern har, eller till viss del har, påverkat deras möjligheter att utvecklas och göra karriär negativt.
  • Drygt 30 procent menar att bröstcancern har, eller till viss del har, påverkat deras löneutveckling negativt.
Läs pressmeddelande
Bli medlem i en bröstcancerförening

Bli medlem i en bröstcancerförening

Gör din röst hörd och hjälp oss att påverka – tillsammans kan vi göra mer för fler
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss