Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.
Läs mer
Jag förstår

Arbete och bröstcancer

En bröstcancerdiagnos och behandling innebär för de allra flesta en mycket påfrestande tid på olika sätt. Reaktioner på diagnos och behandling är väldigt individuellt. Det är också individuellt hur möjligheten att kunna arbeta påverkas. Stödet på arbetsplatsen har stor betydelse för många. En del kvinnor kan och vill arbeta helt eller delvis samtidigt som de genomgår en bröstcancerbehandling, medan andra inte kan det. Om du inte orkar eller kan arbeta behöver du inte ha dåligt samvete. Du är inte ensam om det.

arbete_brostcancer_webb.png

När du har en anställning är det din arbetsgivare, Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården som är delaktiga i bedömningen av din arbetsförmåga och vilket stöd som kan behövas. Arbetsgivaren betalar sjuklön enligt Lag om sjuklön inledningsvis när du är sjukskriven (den s k ”arbetsgivarperioden”), därefter är det Försäkringskassan som bedömer och beslutar om rätten till sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken. Det är alltså Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till sjukpenning, inte din läkare. Men din läkare behöver vara utförlig i intyget över vilka symptom som orsakar att du inte kan utföra vissa konkreta krav och arbetsuppgifter som du har i ditt arbete samt vilka rehabiliteringsinsatser som kan påverka din arbetsförmåga på ett positivt sätt.

Läkarintyget:

  • Din läkare bestämmer inte att du får sjukpenning, utan det gör Försäkringskassan utifrån din läkares intyg
  • Det räcker inte enbart att ditt medicinska tillstånd framgår av intyget.
  • Det behöver också tydligt framgå vilka symptom/biverkningar som orsakar att du just nu inte kan utföra vissa konkreta krav och arbetsuppgifter samt vilka insatser som du behöver för att förbättra din arbetsförmåga.
  • Har du spridd bröstcancer är det viktigt att läkarintyget alltid är tydligt på detta sätt.

Involverade parter vid sjukskrivning och arbetsåtergång:

  • Behandlande/sjukskrivande läkare
  • Försäkringskassan
  • Arbetsplatsen; chef, HR, Fackligt ombud, Företagshälsovård
  • Mottagning för cancerrehabilitering när det finns sådan tillgänglig
  • Kanske också en rehabiliteringskoordinator på vårdcentralen

Försäkringar:
Glöm inte att ta reda på om du omfattas av försäkringar som kan ersätta t ex inkomstförlust, kostnader, engångsbelopp för cancerdiagnos etc.

  • Kontrollera vilka försäkringar du själv har tecknat och/eller genom facket
  • Hör också med arbetsgivaren vilka försäkringar som kan finnas.

Processen - steg för steg
Nedan visar vi en process med fokus på arbetsplatsen och arbetsgivaren med ett antal förslag och tips på saker som kan vara bra för dig att fundera över om du blir sjukskriven, men även om du arbetar. De beskrivna stegen passar olika skeden, dvs när du får diagnos, om du skulle få ett lokalt återfall längre fram eller eventuellt besked om spridd bröstcancer. Förutsättningarna kan behöva anpassas efter dig, din förmåga och din situation.

STEG 1 - Sjukskrivning och/eller arbeta
STEG 2 - Förbereda arbetsåtergång
STEG 3 - Konkreta arbets-anpassningsåtgärder
STEG 4 - Tillbaka på arbetet

STEG 1 - Sjukskrivning och/eller arbeta

Känn efter hur mycket du bedömer att du kan/orkar jobba under pågående behandling. Är din arbetsförmåga 0 %, 25 %, 50 %, 75 % eller 100 %? Vad är realistiskt? Vilka krav på prestation har du i ditt arbete? Vilket stöd kan du få? I Socialstyrelsens beslutsstöd för sjukskrivning vid bröstcancer finns vägledande information.

Vid hel sjukskrivning

  • Forskning visar att det underlättar återgång i arbete längre fram när man behåller kontakten med arbetsplatsen under sjukskrivningsperioden.
  • Det kan vara lämpligt att du berättar om och på vilket sätt du vill ha kontakt med arbetsplatsen, telefon, besök, mejl, sms osv
  • Du kan också själv välja vem/vilka du vill ha kontakt med (chef, kollegor, annan).
  • Berätta om du vill få information om vad som händer på arbetsplatsen medan du är sjukskriven.
  • Om du kan besök gärna arbetsplatsen då och då för att fika eller äta lunch med kollegor, kanske vara med på något möte.
  • Att träffa kollegor och chef under hand gör att det kan kännas mindre tufft att komma tillbaka till arbetsplatsen och få en massa frågor eller mötas av omgivningens osäkerhet när du väl börjar arbeta igen.
  • Om det inte är möjligt att träffa fysiskt på arbetsplatsen finns flera digitala möjligheter, vilket kan vara ett bättre sätt att träffas än inte alls.Vid deltidssjukskrivning
  • Vad fungerar bäst för dig och arbetsplatsen när du är deltidssjukskriven; arbeta alla dagar eller flexibel förläggning av arbetstiden till vissa dagar i veckan för att gynna återhämtning (både arbetsgivaren och Försäkringskassan måste godkänna förläggningen av arbetstiden).
  • Vilka krav på prestation har du i ditt arbete och kan justering behövas
  • Arbetsmängden behöver vara anpassad utifrån den tid du arbetar och din förmåga
  • Du kan ha behov av att ges möjlighet till pauser och återhämtning inom arbetstiden
  • Arbetsanpassningar i övrigt framgår vidare under steg 3.


STEG 2 - Förbereda arbetsåtergång

Det är av stort värde att din återgång i arbete planeras på bästa sätt och att du är delaktig i processen. Det är viktigt att du känner stöd och omtanke samt respekt för din situation. Vi reagerar olika på besked om bröstcancer, biverkningar av behandlingar och hur länge biverkningar kvarstår.

Det är arbetsgivaren och Försäkringskassan som du kommer att ha kontakt med samt din sjukskrivande läkare och kanske också ett fackligt ombud. Arbetsgivaren kan ta hjälp från företagshälsovården eller någon liknande resurs.

Plan för återgång i arbete - Arbetsgivaren

  • Arbetsgivaren ska enl regler i Socialförsäkringsbalken upprätta en plan för återgång i arbete senast vid 30 dagars sjukfrånvaro och där sjukfrånvaron bedöms bli längre än 60 dagar. Arbetsgivaren ska skicka planen till Försäkringskassan. Planen tas fram i samråd mellan dig och arbetsgivare.
  • En facklig representant kan vara med som ditt stöd när planen upprättas om du vill.
  • tydligt läkarintyg som möjligt är väldigt viktigt när Försäkringskassan ska bedöma om du kan få sjukpenning. Det räcker inte enbart att ditt medicinska tillstånd framgår av intyget. Läkarintyget behöver också vara tydligt över vilka symptom/biverkningar som orsakar att du just nu inte kan utföra vissa konkreta krav och arbetsuppgifter samt vilka insatser som du behöver för att förbättra din arbetsförmåga. Har du spridd bröstcancer är det viktigt att läkarintyget alltid är tydligt på detta sätt.
  • Planen ska regelbundet följas upp och justeras vid behov i den riktning som behövs. Du kanske behöver backa på något, bibehålla nivån eller utöka din arbetsinsats, andra tillägg och justeringar beroende på vad som behövs och blir tydligt under hand.
  • Planen ska innehålla de åtgärder som behövs för att underlätta för dig som har varit sjukskriven så att du ska kunna arbeta igen, t ex arbetsanpassning (se steg 3 nedan). Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för detta inom ramen för ditt anställningsskydd.
  • Arbetsträning kan vara ett lämpligt sätt att återgå i arbete efter en längre tid av sjukfrånvaro (du får ersättning från Försäkringskassan och arbetsgivaren kan inte ställa krav på prestation. Du prövar vad du orkar på dina egna villkor. Försäkringskassan följer regelbundet upp, arbetsträning beviljas för en begränsad period).
  • Realistiska förväntningar på arbetsförmågan är viktigt att ta hänsyn till.
  • Successiv upptrappning av arbetstid och utökad arbetsförmåga efter hand fungerar väldigt bra för många och minskar risken för bakslag.

Avstämningsmöten - Försäkringskassan
Försäkringskassan avgör om det finns ett behov av ett s k avstämningsmöte och kallar i så fall till mötet. Vid ett avstämningsmöte deltar du själv, Försäkringskassan, arbetsgivaren och behandlande läkare samt om du vill ha med en facklig företrädare som stöd. Syftet är att utreda och bedöma ditt medicinska tillstånd, din arbetsförmåga samt dina behov av och möjligheter till rehabilitering.

Rehabiliteringsplan – Försäkringskassan
Försäkringskassan har ett samordningsansvar för de rehabiliteringsåtgärder som du kan behöva för att få tillbaka eller behålla din arbetsförmåga. Försäkringskassan ansvarar för att upprätta en rehabiliteringsplan. Utöver åtgärder på arbetsplatsen ska rehabiliteringsplanen även innehålla åtgärder som du kan behöva genom hälso- och sjukvården. Planen ska ge en heltäckande bild av vilken hjälp du behöver.

Rehabiliteringsmöte - Arbetsgivaren
Även arbetsgivaren kan kalla till ett rehabiliteringsmöte. Till mötet kan exempelvis behandlande läkare, representanter för arbetsgivaren (chef och HR), Försäkringskassan, Företagshälsovården och facklig representant/annan stödperson kallas. Under rehabiliteringsmötet diskuteras vilka anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder som kan främja återgång i ordinarie arbete utifrån medicinska underlag och andra utredningar.


STEG 3 - Konkreta arbets-anpassningsåtgärder

Beroende på biverkningar/seneffekter som uppstått på grund av cancerbehandlingen och de krav som finns i arbetet så kan arbetsförhållandena behöva anpassas en tid/varaktigt utifrån individuella förhållanden för dig som har haft eller har bröstcancer. Här följer några tips på vägen.

Arbetsanpassningar av organisatorisk karaktär
För att minska risken för utmattning om du lider av cancerrelaterad fatigue (trötthet som inte kan vilas bort), koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, nedsatt prestationsförmåga mm kan nedanstående anpassningar vara till stor hjälp. Kanske inte alla åtgärder är möjliga, men några justeringar kan bidra positivt beroende på vad just du behöver och vad som är möjligt på arbetsplatsen.

  • Flexibel arbetstid
  • Justerat schema (t ex om möjligt till tider med lättare pass)
  • Jobba hemifrån (helt/delvis)
  • Pauser, raster och vila för att underlätta återhämtning under dagen.
  • Justering av krav på arbetsprestationer
  • Realistisk tidspress i arbetet, t ex inte för snävt tidsutrymme att bli klar med uppgifter eller för snäva deadlines
  • Anpassa arbetsmängd utifrån vad som är rimligt i förhållande till arbetstid och hälsotillstånd
  • Möjlighet att arbeta enskilt/avskilt i en lugnare arbetsmiljö
  • Om möjligt, omfördelning av arbetsuppgifter om det är arbetsuppgifter som just nu är för krävande fysiskt och/eller psykiskt.
  • Stöd från kollegor och chef är av stor betydelse.
  • Möjlighet till andra arbetsuppgifter tillfälligt/varaktigt.

Arbetsanpassningar av fysisk/teknisk karaktär'
Efter en bröstcanceroperation kan rörelseförmågan i överkroppen vara påverkad på olika sätt och smärtbesvär kan även förekomma. Besvär med flödet av lymfvätskan i kroppen kan också uppstå. Att arbetsplatsen är ergonomiskt utformad är viktigt. Här följer några faktorer av betydelse.

  • Höj- och sänkbart skrivbord
  • Hjälpmedel vid datorarbete (ex.vis ergonomisk datormus, stor bildskärm, ev dubbla bildskärmar, avlastning för underarmar)
  • Terminalglasögon
  • Ergonomisk arbetsstol
  • Ståmatta (för mjukare underlag vid stående arbete)
  • Växla mellan sittande och stående arbetsställningar
  • Rätt belysning
  • Lyfthjälpmedel beroende på arbetsuppgifter
  • Variation av arbetsställningar - statiska, ensidiga eller repetetiva arbetsställningar under för lång tid ska undvikas.
  • Glöm inte att ta rast och paus.


STEG 4 - Tillbaka på arbetet

Om din återgång i arbete har planerats på ett bra sätt under din sjukskrivning kommer det att underlätta för dig när du är tillbaka på arbetsplatsen. Att vara tillbaka i arbete innebär för de allra flesta att återerövra det som var normalt innan sjukdomen. Arbetsplatsen och kollegor är en viktig del i att känna sig behövd, att få bidra och göra nytta, finnas med i ett sammanhang även socialt, men det är också angeläget av ekonomiska skäl. Det är viktigt att du känner dig välkommen tillbaka och att både du och dina kollegor är förberedda på hur du vill bli bemött. En del vill prata om sin cancerdiagnos medan andra inte alls vill det. Försök att ta saker i din egen takt. Har du varit sjukskriven en längre tid kan det bli lite som att börja om på nytt.

En personlig erfarenhet av en cancerdiagnos kan också innebära att du har lärt dig väldigt mycket. Många beskriver att man har blivit mer självständig, bättre på att prioritera och man har visat förmåga att ta sig igenom en livsomvälvande kris. Värdefulla insikter för den cancerdrabbade men också betydelsefulla resurser för arbetsgivaren.

Lagar och beslutsstöd

  • Socialförsäkringsbalkens regler om sjukförmåner Avd C (sjukpenning mm)
  • Lag om sjuklön
  • Arbetsmiljölagen (AML)
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS); t ex;
    - Arbetsanpassning AFS 2020:5
    - Organisatoriska och sociala arbetsmiljön AFS 2015:14
    - Belastningsergonomi AFS 2012:2
    - Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 (+ ändringsföreskrifter 2003:4 och 2008:15)
    - Bildskärmsarbete AFS 1998:5 (+ ändringsföreskrift 2014:2)
  • Centralt och/eller lokalt kollektivavtal på arbetsplatsen
  • Socialstyrelsens beslutsstöd övergripande om sjukskrivning
  • Socialstyrelsens beslutsstöd sjukskrivning för bröstcancer
  • Socialstyrelsens definition av begreppet allvarlig sjukdom

Länkar:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911047-om-sjuklon_sfs-1991-1047

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/om-forsakringsmedicinskt-beslutsstod/overgripande-principer-for-sjukskrivning

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/brostcancer/632

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/fmb-allvarlig-sjukdom.pdf

Faktagranskare: Elisabet Schesny, vice ordförande Bröstcancerförbundet.

Översikt

Oversikt_brostcancer_arbete_webb.png

Steg för steg

Ladda ner
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss