EU:s nya cancerplan blir ett lyft
Cancerdiagnoserna ökar i EU. Nu har unionen tagit fram en plan för att stoppa utvecklingen. Hans Hägglund, nationell cancersamordnare hos Sveriges Kommuner och Regioner, ska se till att planen går att genomföra i Sverige. Han är övertygad om att den nya planen kommer att innebära ett lyft för svensk cancervård.
Publicerad 8 augusti 2022
uppdaterad 17 augusti 2022
EEU:s nya satsning på att bekämpa cancer är enorm, 4 miljarder euro under 2021–2027. Planen fokuserar på fyra huvudområden: förebyggande arbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling och bättre livskvalitet för cancerpatienter och överlevare. Ett arbete som spänner över många politikområden och som redan nu går i snabb takt.
– Planen är komplex och kommer att beröra alla departement i Sverige, berättar Hans Hägglund som är nationell cancersamordnare hos Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Med den nationella cancerstrategin som ledstjärna är han ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Han leder arbetet med de årliga överenskommelser som görs mellan Sveriges kommuner och regioner om hur cancervården ska utvecklas. Hans Hägglund är övertygad om att den nya planen kommer att innebära ett lyft för svensk cancervård. Inte minst kommer det stora informationsutbytet länder emellan som planeras, att föra vården framåt.
– Varje medlemsland ska ha minst ett eget ackrediterat kunskapscenter för vård och forskning, som ska länkas samman i ett europeiskt nätverk. Mellan centrumen ska information delas och patienter kunna flyttas.
Redan nu pågår ett arbete med att utveckla screeningprogrammet för bröstcancer, både när det gäller tillgänglighet och teknik. Träffsäkerheten i bilddiagnostiken kommer också att förbättras när det blir möjligt att dela hälsodata medlemsländerna emellan.
– Det håller på att skapas en EU-atlas där det ska finnas tillgång till anonyma bilder av till exempel bröstcancertumörer. Det råder brist på bröstradiologer och med ett stort bibliotek av bilder blir det lättare att utveckla en träffsäker AI-diagnostik för att upptäcka bröstcancer, berättar Hans Hägglund.
Det skapas en EU-atlas med tillgång till anonyma bilder av bröstcancertumörer.
Inom bröstcancervården förväntar sig Hans Hägglund också att Sverige ska få draghjälp av planen med att komma åt den ojämlikhet som finns mellan socioekonomiska grupper, när det gäller tidig diagnostik och tillgång till vård.
– Här sätter EU upp tydliga mål för att fler ska nås av screeningen och driver utvecklingen. Det kommer hjälpa oss att arbeta med frågan mer målinriktat även i Sverige, säger Hans Hägglund.
Positivt är också att EU vill säkra medlemsländernas tillgång till nya effektiva läkemedel och minska den ojämlika tillgången till precisionsmedicin, en fråga som Bröstcancerförbundet driver.
I takt med att allt fler överlever cancer, blir rehabilitering och eftervård viktigare. Därför vill EU satsa på överlevares livskvalitet. Det ska till exempel bli lättare för personer som lever med komplikationer att få rätt vård, oavsett om de befinner sig i det egna landet eller i annat EU-land. Lösningen är ett smartcard med information om patienten samlad i ett chip. Det blir som ett tillägg till journalen där vården snabbt kan få information om sjukdomshistorik och vilken behandling en person fått tidigare. På det viset blir den medicinska uppföljningen för färdigbehandlade lättare att samordna.
– Det kommer att underlätta vården även inom Sverige. Som det ser ut nu är det till exempel svårt för den som bor och fått vård i Uppsala att gå till läkaren i Stockholm, eftersom regionernas journalsystem inte är integrerade. Det problemet kan förhoppningsvis försvinna med ett smartcard, konstaterar Hans Hägglund.
För den breda allmänheten kommer EU:s plan för att bekämpa cancer till en början att märkas i form av stora folkhälsokampanjer. I Europa skulle 40 procent av cancerfallen kunna förebyggas, motsvarande siffra för Sverige beräknas till 30 procent. För det krävs bland annat sundare alkoholvanor, mer fysisk aktivitet och hälsosammare kost. Men också att luftföreningar och exponering för farliga ämnen minskar.
– Vi går mot en utveckling där fler blir äldre och därmed får vi också fler cancerfall. Därför är det viktigt att förebygga så mycket vi bara kan, bland annat genom att uppmuntra till goda levnadsvanor.
Några höjdpunkter i EU:s nya cancerplan
- December 2022: Nationella kunskapscentrum för forskning och utveckling av vård ska vara i funktion.
- 2023: Ett smartcard för alla canceröverlevare ska kunna användas.
- 2025: Nya riktlinjer för screening och en minsta garanterad vårdstandard inom hela EU ska vara igång. De nationella kunskapscentrumen samarbetar med varandra. Ett fungerande system för vård över gränserna är i funktion.
Det finns en bred politisk enighet mellan partierna.
Hans Hägglund
- Ålder 58 år.
- Gör Nationell cancersamordnare på SKR. Drivkraft: Att förbättra och utveckla cancervården.
- Drivkraft Att förbättra och utveckla cancervården
Exakt hur planen kommer att genomföras i Sverige är för tidigt att säga, menar Hans Hägglund. Särskilt eftersom det lokala självstyret i Sverige är starkt. En nationell rekommendation, om att till exempel uppdatera bröstcancerscreeningen, kan aldrig vara tvingande. I slutändan är det regionpolitikerna som avgör, eftersom det är de som förfogar över skattepengarna. Den andel pengar som regeringen satsar på cancervården är förhållandevis liten och skickar snarare en symbolisk signal än skapar riktig förändring.
– Det är så svensk sjukvård ser ut. Det som är positivt med cancerområdet är att det finns en bred politisk enighet mellan partierna om att den nationella cancerstrategin och canceröverenskommelsen har hög prioritet.
Men också här tror Hans Hägglund att EU:s cancerplan kan ge en positiv effekt.
– Om en fråga drivs på EU-nivå blir det en stark markering om Sverige eller en svensk region väljer att ställa sig utanför.
TEXT ANNETTE U WALLQVIST FOTO FELICIA YLLENIUS
Svenska patienter har sämre tillgång till nya effektiva mediciner
Det finns redan nya effektiva mediciner, godkända av europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som förbättrar cancerpatienters överlevnad. Men det kan ta flera år innan Sverige fattar beslut om att läkemedlen ska subventioneras, eftersom de först ska gå igenom en hälsoekonomisk prövning. Dessutom gör regionerna skilda prioriteringar kring hur cancermedicinerna sedan ska användas.
– Under tiden hinner personer drabbas av återfall av sin sjukdom och i vissa fall få sämre behandling, säger Jonas Bergh, överläkare och professor i onkologi vid Karolinska institutet, och ordförande för vårdprogramgruppen som reviderat det kommande nationella vårdprogrammet för bröstcancer.
Jonas Bergh anser att det finns brister i de politiska prioriteringarna och att det skulle vara mer hälsoekonomiskt lönsamt om Sverige snabbade upp processen med att införa nya effektiva mediciner, eftersom många återfall därmed skulle förhindras.
Det finns ett nytt EU-initiativ som går ut på att inrätta en europeisk myndighet som utför de hälsoekonomiska analyserna och förser länderna med färdiga analyser, som skulle kunna påskynda processen, något Jonas Bergh välkomnar.
– Politikerna behöver ta bort den svenska modellen, vi kan inte ha 21 beslutsfattande organ som ska bestämma och den hälsoekonomiska analysen får inte ta upp till fyra år innan regionerna kommit överens.
