Går håravfall att förebygga?

De flesta som får cytostatika räknar med att tappa håret. Men få vet att det kanske aldrig kommer tillbaka. Genom att använda kylmössa under behandlingen kan man förebygga håravfall, men hur fungerar det egentligen? Och hur många upplever problem med att tappa hår?

8 april

uppdaterad 4 maj

har-magasinb-brostcancerforbundet

De flesta tappar hår under sin cytostatikabehandling, så många som 97% av dem som genomgått bröstcancerbehandling. Det visar en nygjord enkät bland Bröstcancerförbundets medlemmar. Det kan handla om allt från huvudhår till ögonfransar, ögonbryn och kroppshår. Håravfallet beror på att de celler som tillverkar hår delar sig fort och därför är känsliga för behandlingar som slår mot snabbväxande celler. Håret blir tunt och går lätt av när det når hudytan. Vissa upplever ömhet, kliande, stickningar eller smärta.

– Huvudhåret har de mest snabbväxande cellerna och är därför mest känsligt för den här typen av behandlingar. Även vissa hormonbehandlingar, framför allt aromatshämmare, påverkar håret, som då ofta blir tunnare, säger Henrik Lindman, docent i onkologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

De flesta typer av cytostatika orsakar håravfall, det berättar Antonios Valachis, docent i onkologi och överläkare på onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Både taxaner, som läkemedlen docetaxel och paklitaxel, och antracykliner, som läkemedlen epirubicin och doxorubicin, ger en hög risk för håravfall och är dessutom de grupper cytostatika som används mest. Det är inte bara läkemedelssorten som påverkar mängden håravfall, utan också hur hög dosen är.

Vissa former av cytostatika ger mindre eller inget håravfall, till exempel kapecitabin och vinorelbin.

– Det är läkemedel som fungerar bra mot spridd sjukdom. Men när det gäller bröstcancer som inte spridit sig har de inte tillräckligt bra effekt för att kunna ersätta mediciner som ger håravfall. Vi måste alltid välja den behandling som har mest bevisad effekt, säger Antonios Valachis.

För vissa enstaka patienter är håravfall den värsta biverkningen de kan tänka sig, och kylmössa är avgörande för att de ska vilja ta emot cytostatika

Henrik Lindman, docent i onkologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Men håravfall går att förebygga genom att använda en så kallad kylmössa under cytostatikabehandlingen. Mössan kyler ner skalpen och minskar blodcirkulationen, så att mindre cytostatika kommer åt hårcellerna. På Akademiska sjukhuset har kylmössa använts i över 20 år, även om det saknas resurser för att erbjuda behandlingen till alla patienter. Patienten sätter på sig kylmössan en halvtimme före behandlingen och behåller den på i en till två timmar efteråt.

– Håret blir tunnare, men man kan tappa rätt mycket hår utan att det syns så mycket. Kylmössor funkar bäst för personer med nordisk hårtyp, som redan har ett tunnare hår, säger Henrik Lindman.

Tidigare har det funnits en oro för att kylmössa kan leda till mikrometastaser vid skalpen, men enligt Henrik Lindman visar stora studier att det inte finns någon sådan risk. Däremot tar behandlingen längre tid.

– För vissa enstaka patienter är håravfall den värsta biverkningen de kan tänka sig, och kylmössa är avgörande för att de ska vilja ta emot cytostatika. Det räcker för mig. Det betyder att vi kanske kan bota personer som annars inte hade tagit emot hjälpen, säger Henrik Lindman.

Håret brukar komma tillbaka ungefär en månad efter behandlingen. I början kan det se annorlunda ut än tidigare, till exempel ha en annan färg och rakt hår kan vara krulligt.

Vi har sett att enstaka patienter inte får tillbaka håret på ett fullgott sätt.

Sara Margolin, överläkare och tumöransvarig för bröstcancer på onkologkliniken, Södersjukhuset

Vissa personer upplever långvariga hårproblem efter sin cytostatikabehandling. Men här är forskningsresultaten få. De studier som finns, skiljer sig åt när det gäller vilken tidsperiod forskarna har tittat på och hur de definierar permanent håravfall. Enligt Antonios Valachis upplever ungefär 10–20 procent problem efter att håret borde ha kommit tillbaka.

– De har framför allt tunnare hår än tidigare, på en nivå som kan påverka deras livskvalitet. Problemet är framför allt kopplat till cytostatikagruppen taxaner. När det gäller ögonbryn och ögonfransar är risken lägre, upp till 5 procent har någon form av långvariga problem, säger Antonios Valachis.

Sara Margolin är överläkare och tumöransvarig för bröstcancer på onkologkliniken på Södersjukhuset. De senaste tio åren har hon samlat in ett 30-tal rapporter om personer som drabbats av så kallat permanent håravfall.

– Vi har sett att enstaka patienter, som i första hand har fått läkemedlet docetaxel, inte får tillbaka håret på ett fullgott sätt. Det blir väldigt uttunnat, framför allt uppe på hjässan, säger hon.

I forskningen finns också andra fallrapporter om dålig hårtillväxt kopplat till docetaxel, berättar hon. Att håret inte kommer tillbaka beror på att hårsäckarna blivit skadade, men varför det blir så är okänt.

I dag informerar läkarna på Södersjukhuset om att det finns en liten risk för permanent håravfall. Hittills har ingen patient tackat nej till behandlingen. Sara Margolins råd till personer som känner sig oroliga för permanent håravfall är att diskutera med sin läkare.

– Risken är väldigt liten, sannolikt handlar det om mindre än en procent av patienterna, och vinsten med behandlingen är mycket större, säger hon.

Så många tappar hår – och så känns det

Bröstcancerförbundet har gjort en undersökning bland sina medlemmar om håravfall.

92% av dem som behandlades med cytostatika tappade allt hår på huvudet.
65% tappade ögonfransarna och lika många förlorade ögonbrynen.
5% av medlemmarna har fått permanent håravfall, helt eller delvis.
17% anger att håravfallet har påverkat livskvaliteten mycket eller väldigt mycket.
47% anger att håravfallet har påverkat livskvaliteten lite.
28% anger att håravfallet inte alls påverkat livskvaliteten.

Vissa upplever att den antihormonella behandlingen har påverkat håret. 25% uppger att de fick tunnare eller glesare hår på huvudet och 19% fick sämre kvalitet på ögonfransarna. 3 122 personer deltog, vilket innebär en svarsfrekvens på 43%.

En av tre har inte erbjudits stöd

Bröstcancerförbundets medlemmar har nyligen svarat på en enkät om håravfall. 34% att deltagarna svarar att de inte blev erbjudna något stöd, som till exempel perukbidrag, bidrag till ögonfransar eller psykologiskt stöd. 45% av deltagarna hade önskat mer stöd. Det är höga siffror, tycker Antonios Valachis, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro, eftersom nästan alla som får cytostatika tappar håret och har rätt till perukbidrag.

– Det känns jobbigt som bröstonkolog att höra att en av tre inte fått veta det. Alla borde ha fått information om stöd och erbjudas den hjälp de behöver, oavsett om det är peruk eller att prata med en kurator. Det är något som vi behöver jobba med i vården, säger han.

TEXT JENNIE AQUILONIUS FOTO GETTY IMAGES

en gul kamm med mörka hårstrån

Håret är oviktigt – ändå betyder det så mycket

Biologiskt har håret för länge sedan tappat sin betydelse för oss människor. Den värme och det skydd mot solen som håret på huvudet kan ge, kan lätt ordnas på annat sätt.

Men kulturellt och socialt är håret minst lika viktigt idag som på stenåldern. För många är håret tätt förknippat med identitet, det kan visa vårt kön, klasstillhörighet och sociala status. Vill vi förändra vårt utseende finns det nog inget så effektivt som att byta frisyr.

I håret finns en kraft som rent av ansetts farlig. Av religiösa skäl har kvinnor uppmanats att täcka sitt hår, inte bara inom islam utan även inom kristendomen och andra religioner.

Att klippa av ett långt kvinnohår fungerade ända till för hundra år sedan som ett straff, som tilllämpades bland annat vid häxprocesser.

– När många kvinnor frivilligt började klippa håret kort på 1920-talet väckte det debatt och ända in på 1970-talet uppfattades korthåriga kvinnor som en provokation. Det framhölls att ingen man kunde ha begär till en kvinna som såg ut som en man, berättar Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Den debatten är död idag. Olika frisyrer i olika längd manifesterar olika stilar, visar vem man är, eller vill vara.

Lars Norlén är hudläkare på Karolinska Sjukhuset i Solna och behandlar personer som av olika anledningar förlorat sitt hår, oftast tillfälligt men i enstaka fall permanent:

– Håret är oerhört viktigt för många. Även om en utomstående – inte ens jag som läkare – inte kan se skillnad på äkta hår och en peruk, finns det andra aspekter. Man identifierar sig med sitt hår, inte med en peruk.

Kylmössa, peruk eller sjal?

Kylmössa, peruk eller sjal?

Läs mer om lösningar på håravfall
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss