Hopp om livet

Stora framsteg de senaste åren

Framstegen inom behandling av spridd bröstcancer har varit stora de senaste åren. Generellt ser man en förlängd överlevnad vid spridd bröstcancer för patienter med alla subtyper av bröstcancer.

Onkologen Henrik Lindman, överläkare vid Uppsala universitet, menar att utvecklingen på många sätt överträffat förväntningarna och att man i dag faktiskt till och med kan tala om patienter som blir botade.

– Begreppet botad är svårt, men om man behandlar bort tumörerna och inte har fått tillbaka dem inom tio år, då kan man kalla det för botad i praktiken. Det är klart att det är ett fåtal som har så bra effekt av behandlingen att tumörerna verkligen försvinner och sedan håller sig borta, men för alla patienter har situationen ändå blivit bättre, säger han.

Framstegen beror bland annat på att man har fått en bättre förståelse av sjukdomen. I dag finns fler tester där man exempelvis tittar efter vissa biomarkörer eller genetiska förändringar för att få vägledning i vilket slags behandling som kan fungera bäst. Utvecklingen för att snabbt kunna upptäcka uppkomst av nya tumörer går också framåt. Förhoppningen är att man i Sverige, inom en snar framtid, kan börja använda blodprover för att se tecken på återfall, mutationer i tumören eller hur en patient svarar på behandling. Studier pågår för att man ska kunna bevisa nyttan med metoden, och i USA används redan dessa så kallade liquid biopsys, vätskebiopsier.

Smarta cellgifter en framgångsfaktor

På behandlingsfronten finns flera positiva nyheter, och ännu fler som är på väg. Ett viktigt framsteg är att man börjat använda vad Antonis Valachis kallar ”smarta cellgifter” – det som även brukar benämnas som antikroppsburna cytostatika eller konjugat. Det handlar om en kombination av antikropp och cellgift, där antikropparna transporterar cellgifterna fram till tumörcellerna. Cellgifterna aktiveras sedan inuti tumörcellerna vilket gör att de inte slår lika hårt mot kroppens alla andra celler. Detta gör att man kan ge mycket starkare cellgifter än tidigare och att patienten får betydligt färre biverkningar.

– Konjugaten utvecklades från början framför allt för HER2-positiv bröstcancer, men sedan har man sett att de fungerar för alla subtyper av bröstcancer. Det är en marknad som har exploderat och det har inneburit enorma framgångar, säger Henrik Lindman.

I dagsläget används tre sådana mediciner för spridd bröstcancer, och nya väntas godkännas i Sverige inom det närmaste året.

För den som har provat flera behandlingslinjer utan tillfredställande effekt, och behöver sätta sitt hopp till att nya läkemedel blir godkända, är tiden förstås en otroligt viktig faktor. I regel tar det cirka ett år från att ett nytt läkemedel blir godkänt i USA till att det blir det i Europa. Det beror på att kriterierna ser lite olika ut – i USA kan det ibland vara lägre trösklar när det gäller vilka slags studier som måste genomföras innan ett läkemedel kan godkännas.

När ett läkemedel väl är godkänt inom EU görs det generellt sett snabbt tillgängligt i Sverige, enligt Antonis Valachis.

– Jag vill påstå att vi ligger väldigt bra till i Sverige när det gäller tillgång till nya läkemedel. Inom bröstcancer finns inget läkemedel som har fått nej. Allt nytt som kommit har vi kunnat förskriva till våra patienter.

Som patient ska man inte behöva oroa sig för att själv hålla koll på nya behandlingar. Personer inom vården som jobbar med bröstcancer är måna om att vara pålästa och ha tillgång till den senaste kunskapen, menar Antonis Valachis. Vårdprogrammet uppdateras kontinuerligt. Däremot uppmuntrar han den som läst om en ny behandling eller studie att ta upp saken med sin läkare.

– Ibland handlar det om något som inte är relevant för en själv. Då är det viktigt att inte behöva fundera på varför man inte får den möjligheten, utan prata med sin läkare som kan förklara varför.

Att delta i en studie kan vara positivt även om inte alla andra möjligheter är uttömda. Den som vill kan själv söka bland cancerstudier med pågående rekrytering av patienter i databasen Cancerstudier i Sverige. Om det finns en studie som kan vara aktuell för dig ska du, innan du bestämmer dig för att medverka, få tydlig information både muntligt och skriftligt om vad studien innebär och vad som förväntas av dig. Antonis Valachis intygar att man som patient inte behöver oroa sig för att få en behandling som är sämre än den etablerade.

– När vi bestämmer oss för att göra en studie med patienter jämför vi med det läkemedel som är standard, och då har vi data som tyder på att den nya behandlingen är bättre, säger han.

Med livskvalitet i fokus

Framåt vill Henrik Lindman se utveckling när det gäller att mäta livskvalitet. Han tror att man skulle kunna bli mycket bättre på att nyttja modern teknik för att förstå hur patienter med spridd bröstcancer påverkas av sjukdomen och dess behandling.

– I dag är det mycket fokus på tumörstorlek och så vidare, men i andra vågskålen måste vi lägga in hur behandlingen påverkar livskvaliteten. Det skulle göra att bilden blev mer fullständig, säger han.