Vem bestämmer vad?
Den som är intresserad av vårdfrågor gör bäst i att inte bara rösta i riksdagsvalet, utan även i valen till region- och kommunfullmäktige. Läs vår kortfattade guide till vilka frågor man fattar beslut om på de olika nivåerna. Och missa inte vad respektive riksdagspartis talesperson svarar på frågan "Vilken är den viktigaste förändringen ditt parti vill göra för att förbättra bröstcancervården?"
Publicerad 1 juli 2026

Beslut om den svenska sjukvården fattas på tre politiska nivåer – så se till att rösta fram dem du tycker är bäst lämpade att bestämma!
Riksdag och regering
Riksdag och regering fattar beslut om övergripande lagar och regler, genom exempelvis hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen. Socialdepartementet sätter inriktningen för vården genom politiska beslut och överenskommelser. På nationell nivå fastställs också de etiska principerna för prioriteringar i vården.
När du röstar i riksdagsvalet är du med och påverkar bland annat:
- Hur mycket av statsbudgeten som ska gå till hälso- och sjukvården.
- Finansiering av forskning via statliga anslag och myndigheter.
- Hur regler kring screeningprogram, vårdgaranti och patienträttigheter ska utformas.
Regioner
Sverige har ett decentraliserat sjukvårdssystem vilket innebär att de 21 regionerna har självständigt ansvar för att organisera och leverera vård. De ansvarar för att erbjuda god sjukvård till alla invånare i praktiken. Regionfullmäktige och regionstyrelsen fattar beslut om hur vården på sjukhus och vårdcentraler ska organiseras samt hur budgeten ska fördelas.
När du röstar i regionvalet är du med och påverkar bland annat:
- Budgeten för onkologiska kliniker.
- Tillgång till nya läkemedel och behandlingar.
- Köer till mammografi och kirurgi.
- Bemanning med läkare, sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor.
Kommuner
I de 290 kommunerna fattas beslut om kommunal hälso- och sjukvård i hemmet. Kommunen ansvarar också för hälso- och sjukvård för äldre samt för korttidsboenden. Kommunen ansvarar alltså inte för själva bröstcancervården, men dess prioriteringar kan vara avgörande för vilket stöd patienter får i vardagen och för hur livet efter cancerbehandlingen kommer att fungera.
När du röstar i kommunvalet är du med och påverkar bland annat:
- Hur stöd i hemmet och hemsjukvård ska organiseras.
- Hur mycket resurser kommunen ska lägga på psykosocialt stöd.
- Vilket stöd dina anhöriga ska erbjudas.
Bekämpa bröstcancer med oss!
Vilken är den viktigaste förändringen ditt parti vill göra för att förbättra bröstcancervården?
- CENTERPARTIET, Christofer Bergenblock, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
– Den viktigaste frågan är att upptäcka cancer i tid och därför vill vi utveckla mammografin så att den blir mer risk- och individanpassad. Vidare vill vi att den nuvarande åldersgränsen på 74 år utreds i syfte att ta bort eller höja den. - KRISTDEMOKRATERNA, Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet
– För att säkerställa en jämlik bröstcancervård i hela landet vill Kristdemokraterna att staten tar över huvudansvaret för sjukvården i stället för dagens regioner. Vi vill också se över den övre åldersgränsen för bröstcancerscreening. - LIBERALERNA, Lina Nordquist, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
– Vår politik sammanfattas ”överleva och leva”. Förbättringar behövs genom screening efter 74, kontaktsjuksköterskor och läkare med tid, stärkt rehabilitering och mer anhörigstöd. - MILJÖPARTIET, Nils Seye Larsen, riksdagsledamot och talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor
– Vi vill stärka och samla kompetensen i cancervården genom tydligare nivåstrukturering, så att alla patienter får tillgång till erfarna team och behandlingar av högsta kvalitet genom hela vårdkedjan. Samtidigt behöver vården bli mer sammanhållen kring varje patient. - MODERATERNA, Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister
– Vi vill avskaffa den övre åldersgränsen för avgiftsfri mammografi. Tidig upptäckt av bröstcancer förbättrar markant överlevnadsgraden och ger dessutom kvinnor möjlighet till lindrigare behandling. - SOCIALDEMOKRATERNA
Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson
– Den enskilt viktigaste förändringen vi vill genomföra är att säkerställa en likvärdig och snabb cancervård i hela landet – oavsett var du bor. Vi vill bland annat stärka och utveckla de standardiserade vårdförloppen och den nationella cancerstrategin, så att fler får rätt diagnos och behandling i tid. - SVERIGEDEMOKRATERNA, Jessica Stegrud, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson
– Den nationella styrningen behöver stärkas så att alla patienter får tillgång till modern cancerdiagnostik och behandling oavsett var i landet de bor. För bröstcancer behövs bland annat bättre screening och snabbare diagnostik. - VÄNSTERPARTIET, Karin Rågsjö, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson
– Vi vill se en jämlik bröstcancervård, det får inte förekomma diskriminering. Mammografiscreening behövs även längre upp i åldrarna. Det behövs också fler radiologer och fler anställda inom cancervården. Välfärd måste få kosta.
