Visionären Per Hall tror på prevention
Att förebygga bröstcancer – går det? Forskaren Per Hall söker metodiskt efter svar och vägrar lämna forskningen innan han vet att andra tar över jakten på förebyggande metoder. Målet är att minska insjuknandet i bröstcancer.
TEXT Annika Sjöberg. FOTO Anna Simonsson. KÄLLA Magasin B nr 3, 2019.
Publicerad 8 oktober 2019
Hösten 2009 kom Karolinska institutets rektor in till Per Hall, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Rektorn bad Per Hall att formulera sitt önskeprojekt på en halv A4-sida, men han berättade inte vad texten skulle användas till. Per Hall skrev några rader om hur han ville samla in underlag för att därefter försöka identifiera de kvinnor som löper hög risk att drabbas av bröstcancer.
Det gick en tid, sedan kom rektorn tillbaka och bad honom skriva fyra sidor, den här gången på vanlig svenska. Per Hall gjorde som han blev tillsagd, och kort därefter blev han kallad till rektorns kontor. I en fåtölj satt en representant för makarna Märit och Hans Rausing som berättade att det fanns 70 miljoner kronor på kontot till projektet från Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer.
Det här är vad många forskare drömmer om, att kunna finansiera nytänkande idéer. Hade jag obegränsat med pengar skulle jag starta en fond för helvilda forskningsidéer. Och då menar jag helt vilda!
Per Hall, forskare och professor
Anslaget från makarna Rausing blev starten på Karmastudien som inom loppet av tre år samlade in mammografibilder, blodprover och information om livsstil från nästan 71 000 kvinnor. Materialet har väckt intresse från forskare runt om i världen och från lamporna i Per Halls arbetsrum dinglar mängder av namnbrickor från konferenser han varit på.
– Jag såg det hos en annan forskare och tyckte det var lite kul, kommenterar han utsmyckningen.
För Per Hall, som växte upp med en pappa som var hjärtspecialist och en mamma som var sjukgymnast, låg läkaryrket nära till hands. Men en bit in i studierna började han ifrågasätta sitt val. Det var först efter AT-tjänstgöringen, då han började på Radiumhemmet i Stockholm, som allt föll på plats.
– Det var som att hitta hem. Det var en enorm utmaning men att jobba där kändes viktigt, säger han.
Runt millennieskiftet fick han ett samtal från professor Hans Olof Adami, en tongivande cancerforskare, som just startat en ny institution på Karolinska institutet. Han ville att Per Hall skulle ansluta sig till gruppen. Men det var med stor vånda han hängde av sig den vita läkarrocken.
– Det är inte så många som tycker att det är ett stort steg att byta från Karolinska sjukhuset till Karolinska institutet men för mig var det ett jättesteg. I min självbild var jag läkare och det var en roll jag kände mig extremt trygg i, säger han.
Ju längre ifrån patienterna han kom, desto starkare blev önskan att bedriva verkligt patientnära forskning. På Radiumhemmet hade han mött många kvinnor med bröstcancer och när han började fundera på vad han ville göra, som ingen annan redan gjorde, insåg han att ytterst få arbetar med prevention och screening, trots att det finns läkemedel som halverar risken att drabbas av bröstcancer.
– Det här har vi känt till i trettio år men ingen använder det, dels för att det är svårt att veta vilka kvinnor som skulle ha nytta av det, dels för att läkemedlen har en massa biverkningar, säger han.
I dag utgår vi från att alla har samma risk att drabbas. Så är det inte.
Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska Institutet och ledare för Karmastudien
Tankarna på att kunna förebygga sjukdomen började ta form. Som ett första steg behövdes metoder att hitta de kvinnor som har hög risk att drabbas och genom Karmastudien kunde Per Hall och hans kollegor börja leta efter mönster. Med hjälp av datorer och avancerad teknik för bildanalys har de utvecklat en riskmodell som kan identifiera fyra av fem kvinnor som inom två år kommer att få bröstcancer, innan den faktiskt uppstått.
– I dagens åldersbaserade screeningprogram utgår vi ifrån att alla kvinnor har samma risk att drabbas. Så är det inte. Jag skulle vilja att screeningen fungerade ungefär som inom hjärtkärlsjukdomar, att vi identifierar dem med hög risk och kan behandla dem i förebyggande syfte.
Under arbetets gång var det sistnämnda en fråga som gnagde hos forskarna. Vad skulle de erbjuda de kvinnor som visade sig ha hög risk? Eftersom det finns läkemedel som har en förebyggande verkan så började de söka efter ett sätt att få samma positiva effekt, men utan så mycket biverkningar. Därför har de startat olika studier för att se om det går att ge antiöstrogenet tamoxifen på något annat sätt än med dagens standarddos på 20 milligram i tablettform.
Än är det för tidigt att säga vad som fungerar men en studie som Per Hall hoppas mycket på heter Karisma. I den har 1 500 kvinnor lottats att få tjugo, fem, två och ett halvt, eller ett milligram tamoxifen i tablettform.
Tanken är att hitta den optimala dosen och vår förhoppning är att de lägre doserna ska ge en bra förebyggande effekt men mindre biverkningar. Men det vet vi först i slutet på året.
Per Hall, vetgirig visionär och forskare
Om Per Halls mission, att Sverige inom fem år ska få världens första riskbaserade individuella screeningprogram, blir verklighet återstår att se. Men under 2020 kommer han att få göra ett försök i mindre skala. Alla kvinnor som kommer till Södersjukhuset i Stockholm för mammografiscreening ska bli tillfrågade om de vill ha sin risk uppmätt och få ett individanpassat screeningprogram.
Kvinnor med täta bröst, som gör eventuella tumörer svåra att upptäcka, erbjuds kontrastförstärkt mammografi och de som visar sig ha en riktigt hög risk kan, förutom tätare kontroller, också erbjudas läkemedel i förebyggande syfte. Först då, när modellen testats i praktiken, vet forskarna om deras metod verkligen hittar fler cancrar och även de intervallcancrarna som uppstår mellan två mammografitillfällen.
Kan vi minska insjuknandet med bara några få procent, eller för den delen med 20, 30 eller 40 procent, så har vi i forskargruppen gjort något vi kan vara oerhört stolta över.
Per Hall, lämnar inte forskningen innan han vet att andra tar över jakten på förebyggande metoder
Per Hall
- Gör: Forskare.
- Ålder: 64 år, utan planer på pension.
- Familj: Tre söner.
- Förebild: Forskarna Jerzy Einhorn och Hans Olof Adami har präglat mig mycket.
- Mål: Att minska insjuknandet i bröstcancer. Och att se till att preventionsarbetet fortsätter när jag så småningom slutar.
