Om täta bröst

11 september 2019 Uppdaterad 3 juli 2026

Mycket körtelvävnad, så kallade täta bröst, gör det svårare att upptäcka tumörer med mammografi. Kvinnor med täta bröst löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Även risken för återfall är större.

Från vänster ett bröst med låg mammografisk täthet, till höger ett bröst med mycket hög täthet.

Vad innebär täta bröst?

Bröst består av fettvävnad, körtelvävnad och bindväv. Ju större andel av bröstet som utgörs av körtelvävnad och bindväv, desto högre är brösttätheten.

Hos unga kvinnor består brösten till stor del av körtelvävnad, men med stigande ålder omvandlas körtlar och bindväv till fett. Denna omvandling är en naturlig del av åldrandet, särskilt efter klimakteriet, men kan påskyndas av amning och barnafödande. Men hos vissa kvinnor avtar inte brösttätheten, utan de fortsätter att ha mycket körtlar och bindväv långt upp i åldrarna.

Vid mammografi ser fettvävnad mörk ut på bilderna medan körtelvävnad och bindväv framträder som vita områden. Eftersom även tumörer oftast syns som vita förändringar kan det vara svårare att upptäcka cancer i täta bröst.

De flesta som har täta bröst kommer aldrig att utveckla bröstcancer, och många som får bröstcancer har inte täta bröst. Riskbedömningen måste därför alltid göras individuellt.

Dubbla riskfaktorer

Täta bröst påverkar bröstcancerrisken på två sätt. Dels är det svårare att upptäcka små tumörer vid mammografi vilket kan fördröja diagnosen, dels för att hög brösttäthet i sig är en riskfaktor för bröstcancer.

Kvinnor med mycket täta bröst har ungefär fyra till sex gånger högre risk att utveckla bröstcancer jämfört med kvinnor med låg brösttäthet. Det kan finnas flera förklaringar till den ökade risken, bland annat det enkla faktum att det är i körtelvävnaden som i stort sett all bröstcancer uppstår.

Forskning visar också att hög brösttäthet kan öka risken för så kallad intervallcancer, det vill säga cancer som upptäcks mellan två mammografikontroller.

Fakta om täta bröst

Täta bröst innebär att brösten innehåller mycket körtelvävnad och bindväv i förhållande till mängden fettvävnad.
Cirka 40 procent av kvinnor mellan 40 och 74 år har täta bröst, och omkring 10 procent har mycket täta bröst.
Täta bröst kan göra det svårare att upptäcka cancer vid mammografi eftersom både tumörer och tät vävnad ser vita ut på bilderna.
Kvinnor med mycket täta bröst har en ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med kvinnor med låg brösttäthet.

Hur vet man om man har täta bröst?

Det går inte att känna själv om man har täta bröst. Brösttätheten bedöms vid mammografi.

I dag används ofta den internationella skalan BI-RADS (Breast Imaging Reporting and Data System) där brösttätheten delas in i fyra nivåer från A, låg täthet med nästan bara fettvävnad, till D, där brösten är mycket täta och består till största delen av körtelvävnad och bindväv.

Grupperna C och D räknas som täta bröst. I Sverige beräknas drygt 40 procent av kvinnorna mellan 40 och 74 år ha täta bröst och omkring 10 procent har mycket täta bröst.

I vissa regioner får man information om sin brösttäthet efter mammografiundersökningen, men rutinerna skiljer sig fortfarande åt i landet.

Kan man behöva fler undersökningar?

Eftersom täta bröst kan göra mammografibilder svårare att tolka kan kompletterande undersökningar ibland bli aktuella. Det kan handla om ultraljud, tomosyntes (3D-mammografi), magnetkameraundersökning (MR) eller så kallat kontrastförstärkt mammografi.

Vilka undersökningar som rekommenderas beror på flera faktorer, bland annat graden av brösttäthet, ålder, ärftlighet och andra riskfaktorer.

Forskning pågår kring hur screening kan anpassas bättre för kvinnor med täta bröst och hur kompletterande metoder bäst ska användas. Ett exempel är SMART-studien (SMART = Stockholm Mammography Risk Stratified Trial) som Bröstcancerförbundet är med och finansierar. I SMART-studien prövas om screening baserad på den enskilda kvinnans risk är mer effektiv för att upptäcka tidig cancer än dagens åldersbaserade screeningprogram.