Hej,
Jag Är 57 år, behandlades 2018 för bröstcancer grad 3, Er 20, Pr 0, HR2neg, Ki67 90%, ca 2,5 x 3 cm, ingen spridning till lymfkörtlarna. Fick neoadjuvant 6 x TAC-behandling, bröstbevarande op (Tumören satt under mamillen , även bröstvårtan togs bort) och 16x strålning. Har nu ätit Tamoxifen i två år och har mycket vallningar och svettningar, stelhet i leder och viktuppgång. Håret är så tunt att skalpen lyser igenom, har som en manlig ”krans” och nästan inget uppe på huvudet.
Min tumör gick helt tillbaka av cellgifterna.
Jag är så tacksam att jag är cancerfri men känner mig väldigt obekväm och okvinnlig i min kropp (men inte pga av brösten, utan pga håret och biverkningarna).
Min fråga är: hur mycket nytta gör Tamoxifen för mig med den låga grad av hormonkänslighet? Hur ser återfallsrisken ut?
Knepig fråga.
Gränsen för att vara hormonreceptorpositiv går vid 10 % i Sverige och Norge. Vi anser inte att det finns nytta av hormonbehandling om man endast har så litet receptoruttryck. I andra länder ger man behandling till alla med minst 1 % ER! De flesta har antingen 0, 1-2% eller 80-100 %, det är ganska få mitt emellan. Kunskapsläget är litet oklart för dessa, upp till 10 % är talar det mesta för att de i allt väsentligt liknar de som har 0%, men för de som är 20 % är det svårare att veta. Man kan överväga att färga om så att det inte är fel på analysen, men det är det oftast inte. Troligen är nyttan lägre av hormonbehandling för en patient som haft en tumör med 20 % östrogenreceptor jämfört med en som hade 80-100 %.
Baserat på att du svarade så bra på behandlingen och gick i komplett remission, är din prognos utmärkt, men du får ta ett snack ansikte mot ansikte med din doktor för att komma överens om vilket som är rätt väg för dig. Det korrekta rådet är att du i första hand bör fortsätta med din hormonella behandling,
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.