Frågor & svar

Har fått diagnosen bröstcancer och har gjort CT röntgen för att se om det finns eventuell spridning I Journalen sstår det: Kan se att CT visar enstaka cystor där några är för små för att kunna karaltäriseras. För övrigt inget metastasmisstänkt. Är 79 år gammal så är fundersam om det är normala fynd med cystor? Eller hänger detta ihop med bröstcancern

Hej, jag är 22 år och var på ultraljud. Läkaren sa att det var en bindvävsknuta men att vi även måste ta biopsy. Väntar på biopsy svar. Läkaren sa att hon är nästan 100 procent säker på att det inte är cancer för att cancer tumörer ser annorlunda ut på ultraljudet. Jag är dock orolig att bindvävsknutor på ultraljud kan misstas för bröstcancer??? Har läst på google att det kan förväxlas med trippel negativ bröstcancer.

Jag är en 35 årig man som fått återkommande sår/spricka på vårtgården precis under bröstvårtan. Det läker och sedan dyker sprickan/såret upp igen efter en period. Jag är överviktig och har förstorade bröst. Dessutom tränar jag en del så jag vet inte om det är orsaken. Jag är orolig. Har inga andra besvär förutom att det blivit spricka/sår på samma ställe återkommande. Hittar inte alls mycket information om manliga besvär, utan mest i samband med graviditet.

Hej! Min släkt har BrCa1 och därmed många fall av bröstcancer, men jag gentestades 2009 och fick då veta att jag inte ärvt någon ökad risk för bröstcancer. Nu är jag 49 år och har just fått bröstcancer-diagnos. Jag har alltid levt ett sunt liv. Jag har aldrig rökt; jag dricker knappt alkohol; jag har alltid haft en sund vikt, mer åt det smala hållet; jag har alltid varit vältränad, körde t ex nyligen Vasaloppet, men har inte tränat överdrivet mycket. Jag fick också min mens väldigt sent i tonåren. Jag undrar hur stor procent av Sveriges kvinnor som får bröstcancer före 50 års ålder utan att ha någon misstanke om ärftlighet? Och hur stor andel av dessa har inga andra riskfaktorer såsom rökning, vikt etc? Jag får helt enkelt inte ihop slumpen att jag skulle få bröstcancer. Bör jag göra om mitt gentest?

Hej. Jag är 23 år och har för 3 veckor sen lämnat min första biopsi. Det kommer mörkgrön/grå vätska ur min högra bröstvårta (endast en mjölkgång), så jag tog bilder vid mamorgrafin samt att jag gjorde ultraljud. Det finns en knöl i mott högra bröst som dem sagt är "en fettknöl". Men dem tog ändå biopsi från den. Nu när jag frågade efter provsvaret så hade det inte kommit ännu men hon ville att jag skulle veta att dem inte har någon malignitetsmisstanke. Kan jag då vara helt lugn trotts att provsvaren ej kommit och jag inte fått någon information om vätskan från mitt bröst? Är så förvirrad och känner inte att jag får någon hjälp från bröstmottagningen där jag bor.

För några veckor sedan masserade jag bröstmuskeln med en massageapparat. Blir ofta spänd där pga stress. Men aldrig masserat där förut, lite onödigt att jag gjorde tänker jag nu då det trycker ganska hårt. Eventuellt kom jag lite långt ner mot där det mjuka bröstet börjar för någon dag efter upptäcker jag en lite svullnad, som jag inte sett tidigare. 5mm ungefär, precis där bröstet börjar. Ingen rodnad. Runt är det små ev spräckta blodkärl. Som svagt blåmärke. Det gör inte ont och är mjukt när jag känner på det, dvs ingen knöl under. Något jag behöver vara orolig för och kolla upp? Eller kan jag vänta ett tag till? Nu har jag pga oro tryckt och känt mycket, kanske hindrar det länkningen om det är en hud- eller vävnadsskada.

Hej! Såg i en grupp att blodtryckssänkande medicin kunde ha en koppling till ökad risk för BC. Googlade lite och fick mest upp äldre publikationer. Kontentan verkar vara att det är mer viktigt att sänka blodtryck än den ökade risken för BC? Men tänker då på oss som har ökad risk för återfall - blir det inte konstigt att dämpa östrogenet men sen ta t ex amlodipin om det ökar risken? Vad säger nyare rön? Från 2013: ”Exempel på såna läkemedel är Amlodipin och Felodipin, som verkar genom att vidga de små blodkärlen och sänka trycket. Nu visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Jama Internal Medicine att långvarigt användande av kalciumflödeshämmare kan kopplas till en större risk att drabbas av bröstcancer”

Hej Min mamma har fått diagnosen Invasiv duktal bröstcancer Grad2 ER 100% PR 90% Ki-67 26% Tumör i bröstsvansen på ca 2cm och flertalet påverkade lymfkörtlar med maligna celler Lesion på 1.7cm Hon har skiktrötgats och de ser ingen spridning men magnetröntgen visar även att det är ett område i bröstet på 17*5cm son är cancer drabbat Behandling som planeras är medicin, Letrozol, och sedan full masektomi och operation av lymfkörtlar om ca 3 månader. Är det vanligt att man väntar så länge med operation? Är Letrozol en bra medicin för att bromsa tillväxt av cancern? Mamma är 79 år gammal Hur ser prognosen ut för den här typen av cancer och behandling?

Mitt återfall i skelettet upptäcktes i oktober förra året (första diagnosen var 2014). Jag var då 52 år gammal och hade fortfarande inte fått tillbaka min mens efter avslutad behandling (Exemestane och Zoladex) drygt ett år tidigare och min onkolog var därför rätt säker på att jag var i klimakteriet. Efter en diskussion testades mitt östradiol under en period och jag hade då 23/11: 2023 23 (S-Östradiol), 6/12 2023: 173 (P-Östradiol) och 3/1 2024: 531 (P-Östradiol) Veckan efter sista provtagningen sattes jag på Zoladex igen. Efter två månader var mitt S-Östradiol värde nere på 12 och sen har jag inte tagit fler prover. Vad är gränsen för att Fulvestrant ska fungera?

Jag undrar vilken nivå S-Östradiol högst ska ligga på för att Fulvestrant ska fungera? Mitt Östradiol gick från 23 till nästan 600 på sex veckor och Zoladex sattes då in. Efter två månader har Östradiolet sjunkit till 12.

Jag har fått veta att jag har högt blodtryck och fått Amlodipin utskrivet. Äter även Letrozol. Vilken blodtrycksmedicin rekommenderas när man haft bröstcancer? Står lite här och var att Amlodipin ökar risken för bröstcancer.

Hej, Jag har läst mycket om biverkningar av hormonmedicinering. Och blir ju rätt uppskrämd av många av dem. Bland annat viktökning. Jag väger redan för mycket och behöver gå ner 15 kg - inte gå upp... (hälsoperspektiv). Efter mammografi, biopsi och ultraljud konstaterades att jag hade DCIS och masektomi med direktrekonstruktion gjordes. Under operationen hittades även en liten elak tumör. Inget hade spridits till portvaktkörtlarna. Så här står det i journalen: DCIS 11 cm stor samt en invasiv komponent grad 3, 11 mm stor med biologi ER 85%, PR 90%, Ki-67 50%, HER2-positiv. 2 friska portvaktskörtlar. Genomgår nu cellgiftsbehandling i 12 veckor och får Trastuzumab var tredje vecka (i totalt ett år). De har förutom detta också rekommenderat antihormonell behandling, GnRH-analog och aromatashämmare (när jag är klar med cellgifterna). Jag fyllde nyligen 50 men har inte kommit in i klimakteriet ännu. Är det i mitt fall nödvändigt med antihorminell behandling, GnRH och aromatashämmare? Tack på förhand!

Hej! Har opererats i februari för bröstcancer, den som orsakas av östrogen. Tumören upptäcktes tidigt och ingen spridning. Nu väntar strålningsbehandling, hormonbehandling men också cellgifter i "förebyggande" åtgärd. Vad betyder följande behandling: ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING Docetaxel x 3, EC90 x 3?

Varför ges hormonbehandling till så många kvinnor med icke spridd bröstcancer när effekten procentuellt är så liten avseende minskad risk för återfall, och biverkningarnas konsekvenser för andra organ är så allvarliga. Finns det ens data på hur många som får leder förstörda, hjärtan påverkade, depression, benskörhet etc? Läkare svänger sig friskt med uttryck som "det halverar risken för bröstcancer i det friska bröstet" ... när i själva verket är en halvering i procent på procenten, från en mycket liten risk från början. Är inte det väldigt missvisande och orättvist? Är det rimligt att så många friska kvinnor ska plågas av biverkningar? Hormonbehandling är ju inget botemedel. Fram till dess att det kommer ett botemedel som fungerar för spridd bröstcancer kommer några att dö. Är det för att bröstcancervården ska visa upp bättre resultat och få mer anslag? Jag förstår inte, snälla förklara.

Har en mamma som gick bort i bröstcancer 56 år gammal. Fick det när hon var 51. Dom upptäckte inte hennes på mammografi. Idag är jag själv snart 50 och har mycket täta bröst. Dessutom har jag många cystor så att känna varje månad är omöjligt eftersom det är så många knölar, då skulle jag behöva komma in en gång i månaden för undersökning. Jag har inte fått något genetisk test det har jag fått göra privat. Jag har stångat mig blodig för att i alla fall få ultraljud 1 gång om året. Men omöjligt. Har pratat med människor som bor i Tyskland och USA här har man kommit längre med att hjälpa oss som har fibrocystiska bröst. Vad är det som tar sådan tid? Vi borde kunna ha en något mer individuell lösning när det gäller bröst med tanke på så stora skillnader det finns och det finns en del som hamnar "mittemellan" reglerna som jag då. Tänk på hur långt vi kommit med hjärt- och kärlsjukdomar. Är ämnet prioriterat av politiker och sjukvård? Räknar man om 5 år eller 10 år? Eller kortare?

Screeningen upphör vid 74 år därför att "risken överstiger nyttan". Varför ändras detta förhållande just vid 74? (hörde just om två damer på 95-97 år som diagnostiserats med bröstcancer) Vilken är risken???

Hej, Jag har funderat på en sak. Varför gör man årlig mammografi efter bröstcancer när det är mycket större risk att man får återfall någon annan stans i kroppen? Är det inte bättre att göra en CT scan av hela kroppen istället för en mammografi?

En jämlik vård och lika förutsättningar för screening i landet? Kvinnor i Norrbottens inland får inte tillgång till mammografibuss sedan ett par år. Att bussen var för gammal, utrustningen behövde förnyas innebär inte att man behövde satsa på en fast anläggning i Piteå. Men en annan anledning var svårigheten att få sjuksköterskor att bemanna bussarna. Hur kan det skilja sig så påtagligt mot Västerbotten som fortsatt har bussar i inlandet? Eftersom kvinnor i inlandet nu tvingas ta en hel dag semester eller obetald ledighet samt dessutom betala resan själv t o r, kommer screeningverksamheten att påverkas. Det är känt att en screening baseras på att ett stort antal personer gör undersökningen, nu är det naturligtvis så att färre kvinnor bor i inlandet, varför screeningens statistik påverkas mindre av att flera av inlandets kvinnor kommer tacka nej till mammografi, säkerligen något man tagit med i beräkningen i o m beslutet att centralisera mammografin. Regionens företrädare tycker att vi i inlandet kan passa på att boka en screening, samtidigt som vi gör inköp i Piteå. För egen del var det 4 år sedan jag besökte Piteå sist. Samtidigt förekom för några år sedan diskussion om att starta upp uppsökande verksamhet med mammografibussar i Stockholms invandrartät förorter, eftersom få kvinnor från dessa orter kom till erbjudna tider på de fasta enheterna. I riktlinjerna för screeningverksamhet ligger just begreppet lättillgänglighet, vilket man tappat bort i region Norrbotten, men som sagt vi är så få, vilket knappast påverkar statistiken 👎🏻. En sorglig utveckling att glesbygdens innevånare återigen förlorar vård och förebyggande hälsovård. Jag har tackat nej till erbjuden tid i Piteå. Anser mig inte ha tid för denna utflykt.

Om man jag fått information att man har tätabröst. Vilken undersökning ska man begära? Och är det husläkaren som skickar remiss?

Jag undrar kring skelettmetastaser. Vad menas med lyriska och sklerotiska metastaser? Är en sklerotisk metastas alltid tecken på läkning?