Visar 10 av 6023 träffar
2020-09-08
Min mamma har två tumörer i lymfkörtlarna och en tumör på halsen. Fick sin diagnos för 5 år sedan. Har sedan dess fått hormonhämmande tabletter i några år sen cytostatika, strålning och får nu faslodex och kisqali. Har även nyligen fått problem med vätska i lungorna efter en lång tids hostande, svårt att gå (antagligen efter taxan-baserad cytostiatika) och behöver morfin mot smärta. Vet inte om behovet av morfin betyder att cancern är långt gången eller om det är pga biverkningar av strålning för 2 månader sedan? Allt försämrades drastiskt för ca 2 månader sedan med smärta, trötthet, och ben som började domna bort.
Försöker blir klok på hur lång tid hon kan ha kvar och om det finns fler alternativ kvar att testa om inte nuvarande behandling heller hjälper. Senaste röntgen visade att tumören på halsen hade växt något.
Och vad innebär det när man skriver att man får behandlingen i palliativ syfte, "kur 1 fas B". Menar man att själva cancern är palliativ eller är det att man påbörjat palliativ vård och därför inte har lång tid kvar? Just ordet palliativ får mig att tänka att tiden kvar är kort! Känner att jag har många frågor men få svar. Hoppas kunna få svar på några.
Hej
Jag tycker att "palliativ" är ett vackert ord, men jag förstår att många inte känner så. Det betyder för mig "lindra"- Syftet vid palliativ behandling är att förlänga patientens liv med god livskvalitet.
För mig betyder det när man ger palliativ behandling att man behandlar en patient (=medmänniska) som har en sjukdomsbild som gör att det är osannolikt eller till och med omöjligt att tänka sig att man ska kunna bli av med sjukdomen och hen ska leva frisk utan behandling i resten av sitt liv med cancern som ett avslutat kapitel.
Ibland är det lätt att förstå när så är fallet, det kan vara när man har en situation med många metastaser av bröstcancer i kroppen. Ibland är det svårare att veta riktigt säkert.
I din mammas fall verkar det vara så att sjukdomen numera har en utbredning som gör att det är svårt att tänka sig att den kan opereras eller behandlas bort. Hon kan således inte få "kurativ" behandling där syftet är bot, utan behöver palliativ behandling. När jag läser din fråga får jag känslan av att situationen nog varit sådan under ett tag. Om det var så att hon fick hormonbehandling efter sin operation och man senare gått över på cytostatika så kan det tyda på att så varit fallet.
Vanligen måste man i en palliativ situation tänka så att man ska ge en behandling som patienten kan klara att genomföra under en lång tid. Detta till skillnad från cytostatika efter operation som håller på 4,5-6 månader, vilket förvisso kan kännas som en lång tid, men ändå har en ände. I den palliativa situationen vill man kunna hålla på längre eftersom sjukdomen är kronisk. Det gör att man t ex ofta använder litet lägre doser och ofta använder med mediciner som har begränsade biverkningar. Det är också viktigt att ta hänsyn till aktuella behandlingsbara symtom. Ibland kan det vara aktuellt att ge en smärtlindrande strålfraktion mellan varven t ex, och arbeta aktivt med den medicinska smärtlindringen t ex. Man ska inte glömma att en patient som har symtom av sik sjukdom många gånger kan få en bättre livskvalitet med mindre besvär även med en medicin som kostar på i form av biverkningar, om sjukdomen drivs tillbaka och symtomen t ex smärta därigenom minskar.
En palliativ behandling kan vid bröstcancer hålla på under lång tid och bestå av olika aktiva åtgärder, som hormonterapi, kemoterapi, strålning och ibland även operativa ingrepp. Hur lång tid? Ja, det finns förstås forskning som redovisar hur länge folk i genomsnitt lever i den eller den situationen. Men det är omöjligt, i alla fall i början att ge en prognos avseende hur länge man kan leva för den enskilda individen. Statistik gäller för grupper. Det man vill ha när man frågar om "hur länge" är en upplysning om individen. Jag tycker man ska undvika att ge tidsbestämda förutsägelser, det blir nämligen alltid fel.
Jag brukar fråga mina patienter om jag får skoja om en allvarlig sak när jag får frågan om hur länge livet ska fortsätta. De flesta säger att det är OK. Då säger jag till dem att de lika gärna kan fråga mig om vilken lottorad som kommer att vara den rätta i nästa veckas dragning. Jag kan förstås komma med ett förslag, och det skulle ju kunna råka vara rätt, men sannolikheten är mycket liten. Det finns vidare mycket stora möjligheter att missförstå varandra.
Personligen tycker jag att det är bättre att se till att försöka se till att den det gäller och hens omgivning uppfattar att sjukdomen är allvarlig och att rimligen kommer att begränsa personens livslängd. Det kan vara en bra idé att fråga dem vad de själva tror, ofta kan det vara en väl så god uppskattning som den jag kan göra.
Det som kanske skrämmer när man talar som palliativ behandling är att det ju också finns en tidpunkt vid vilken man måste bestämma att det inte är rimligt att ge behandling som syftar till att trycka tillbaka eller begränsa tumörsjukdomens fortsatta framfart. En situation då man helt måste övergå till att satsa på kortsiktigt gynnsamma åtgärder, men inte längre t ex ge cytostatikabehandling. Ibland kallas det "det palliativa brytpunkten" eller att man passerar den palliativa brytpunkten.
Det är ju viktigt att man inte missförstår detta. Jag kan tycka att uttrycket är litet olyckligt, eftersom det palliativa omhändertagandet fortsätter och syftet är fortsatt att förbättra livskvaliteten och därigenom livstiden med förbättrad livskvalitet. Det kan vara olika svårt för olika människor att passera den palliativa brytpunkten, ibland kan det kännas rätt naturligt tror jag, ibland kan det vara svårt och ångestskapande särskilt om man inte tidigare riktigt förstått sjukdomens allvarlighetsgrad.
Jag uppfattar att det i din mors fall inte är så att man passerat den palliativa brytpunkten då man hoppas att den palliativa cytostatikan ska kunna förbättra hennes tillstånd en smula.
Tack för din fråga. Den väcker som du märker många tankar.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Har haft trippelnegativ bröstcancer och är bärare av brca1 genen. Gick på årliga kontroller i ca 20 år innan jag blev sjuk vid 60 års ålder. Opererade bort äggstockar o livmoder vid 41 års ålder. Tyvärr har mina barn ärvt genen, dottern får samma kontroller som jag haft men sonen har inte erbjudits ngn uppföljning, är det enligt rekommendationerna eller har det blivit ngn miss?
Brca12026-06-07
Törs jag äta denna då jag avråtts att äta hormoner av min mors läkare efter att hon avlidit i bröstcancer?
VeozaHej har opererats och strålats och ska börja jobba igen . Hormonkänslig lågaggressiv bröstcancer. Ej cyt behandling. Skall få zoledronsyradroop om ett par månader. Har också ADHD och skulle vilja återuppta min medicin (methylfenidat) igen för det underlättar oerhört i jobbet och jag mår känslomässigt bättre ffa kring min oro. Finns det någon ökad risk för bröstcancer med den typen av medicin . Krockar methylfenifat med anastrazol o zoledronsyra? Vad finns det för erfarenheter kring denna medicinering. Jag frågade min läkare och hon hade aldrig haft en patient med ADHD medicin.
MedicinkombinationJag fick min diagnos i oktober 2025 - hormonpositiv, her2-, lobulär bröstcancer. Jag opererades i november. De tog då bort tre "kluster" av tumörer i bröstet, där den största var 3cm. De tog även en (liten) makrotumör i en portvaktskörteln. De kunde konstatera i labbet att min tumör växte långsamt (3% i tillväxt).
Jag fick strålning, 15 omgångar, varav boost de sista dagarna.
Jag har ätit tamoxifen i några månader nu. Igår hade jag samtal med onkologen. Resultat på oncotype har kommit. 18 poäng på min typ av cancer.
Nu rekommenderas jag byta medicin till kisqali, i kombination med zoladex (jag är 40+, inte i klimakteriet) och förmodligen letrozol (jag minns faktiskt inte om jag ska vara ärlig).
Borde jag:
Be om second opinion? De är inte säkra på att de gjorde rätt val i att inte erbjuda mig cellgifter. Är den behandling jag erbjuds nu för att de helt enkelt vet mer om min tumör nu? Att jag kanske hade gynnats av cellgifter? Och är bytet av medicin helt motiverat nu?
Jag är också väldigt rädd för detta medicinbytet. Kisqali känns så... Insvasivt. Är rädd för biverkningarna från alla mediciner, och att de ska leda till att jag inte kan arbeta heltid, leva mitt liv mm.
Hej. Oncotype har givit ytterligare information och då hamnar du i en "mellanriskgrupp", om det har tippat över till att "de inte är säkra att det gjort rätt val" eller inte, kan jag inte svara på. Tillägget med Kisqali har egentligen inte något med om man ger cytostatika eller inte, men oncotype kan påverka val att ge Kisqali, och utifrån det du beskriver låter det rimligt. Jag tycker dock att du ska ställa dessa frågor till din läkare som har fler svar än vi kan ge på detta forum.
Behandlingsbytet innebär 2 ändringar: dels tillägget av Kisqali men också byte till zoladex och aromatashämmare (tex letrozol). I slutändan blir det hur du mår på behandlingen och vilken livskvalitet du får (tex återgång i arbete som du själv nämner) som avgör om du fullföljer de 3 rekommenderade åren med Kisqali eller inte. Om du känner dig tveksam kan du be om en second opinion via din läkare/sköterska.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar KesqaliHej,
Jag har haft smärta i bröstet och gjorde mammografi och sen blev jag tillkallad för kompletterande bilder plus Ultraljud och läkare sa till mig att det ser bra ut och då frågade jag vad har ni sett så att ni kallade mig för kompletterande bilder , hon svarade att körtlar skiljer sig från föregående bilder. Och jag vill tillägga att det har hänt mig samma sak när jag var på 42 års kontroll . Vart kan jag läsa anteckningar för mammografi för att ta del det .
Anteckningar från mammografiUnder den senaste veckan har jag märkt att bröstvårtan på mitt högra bröst ibland dras in, men sedan återgår till sitt normala läge. Detta händer flera gånger om dagen.
Jag har inte noterat några andra symtom, såsom smärta, knöl eller vätska från bröstvårtan, men eftersom detta är en ny förändring har jag börjat känna mig orolig.
Tack på förhand!
Mvh
Besa
Bröstvårtan!Jag har kommit in i period där jag överanalyserar det mesta gällande mina bröst. Jag har alltid haft ganska platta bröstvårtor nu har jag upptäckt kan dock varit länge att ibland ser båda eller den ena bröstvårtan lite indragen ut efter jag har sovit eller tex tränat och haft en tight sport-bh. Sedan går den tillbaka till sin platta form. Är detta något man borde kolla upp? Är 32 år, har två barn, fick senaste för 9 månader sedan men inte ammat om det har någon betydelse.
Funderingar kring tillfällig indragningHej! Var på besök för komplettering i måndags, under besöket som var väldigt stressigt, då de låg efter i schemat, beslutades att en biopsi skulle tas på höger bröst som jag förstod det pga komplexa cystor och ett ytterligare ”skrapprov?” I vänster armhåla, för en svullen lymfkörtel. Vidare blev jag efter 2 dagar, redan, kallad till kontraströntgen, Allt har gått så fort och informationen har varit bristfällig. Hur ska jag tänka, är det oroväckande att allt sker så akut, att de pratar om en svullen lymfkörtel i vänster armhåla, kan det innebära en spridning, samt vad kan vara anledning till svullen lymfkörtel om jag inte nyligen vaccinerats eller har en infektion i kroppen?
Många frågor som jag släpptes med, ger mycket oro!
Tack snälla för svar på förhand!
Hej!
Det är jättetråkigt att du känner att du har fått dålig information. Det brukar oftast inte vara mammografiläkaren som ger så mycket information utan det gör bröstkirurgen när man har fått svar på alla röntgenundersökningar och prover. När man väl inlett en utredning brukar det rulla på och gå ganska snabbt, inte för att det är akut utan för att patienten inte ska behöva vänta onödigt länge. De undersökningar som du gjort låter som de man brukar göra och det är väldigt svårt att säga vad slutresultatet blir. Men även om det är en bröstcancer är det bra att veta om att det finns mycket bra behandling och att prognosen oftast är mycket bra. Lymfkörtlar kan vara svullna pga spridning, men det är också mycket vanligt att de har reagerat på någonting som inte behöver vara farligt.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Otydlig informationKan man få bröstcancer igen i den sida man gjort mastectomi.
Om så är fallet - varför screenas man inte med ultraljud på denna sida i samband med att man kontrolleras med mammografi på ”frisk” sida.
Oro för återfallHej,
jag flyttade hem från USA i November 2025. I oktober 2025 gjorde jag mammografi i USA och de hittade vad som på engelska heter Architectural distortion.
I USA tog de det väldigt allvarligt och jag skulle varit på 6-månaders uppföljning i USA i april men hade då flyttat hem till Sverige. Så nu vill jag ha uppföljning här i Sverige.
Tyvärr har min allmänläkare här, och inte heller kvinnan som gjorde mammografi här i Sverige, aldrig hört talas om Architectural distortion och därmed inte hur det följs upp.
Min allmänläkare skickade en remiss så nu ska nu på mammografi igen och förhoppningsvis ultraljud men är orolig att ingen vet vad det här är?
Kan ni hjälpa mig med hur jag ska prata med mammografin när jag ska dit den 8 juni?
Jag har alla röntgenbilder och utlåtande från USA men det verkade inte hjälpa.
Diagnos: Arkitektonisk distorsion (i USA Architectural distortion)